Allehanda

Läsning i vargtimmen

Jag vakande tidigt i morse, i vargtimmen som infaller mellan 03 och 05. Jag kastade ett öga på telefonen som visade 04. En liten stund låg jag och försökte somna om men förgäves. Istället gjorde jag, som många gånger tidigare, tog en bok och försökte läsa en stund för att sedan somna.

Denna gång fick jag tag i boken ”Tankar i vargtimmen” av Cecilia Kyllinge, inhandlad igår söndag tillsammans med CD-skivan ”Så vill jag bli”. Jag har nämligen varit på konsert i Vasa på Ritz där Cecilia med band sjöng sånger av Björn Afzelius.

Björns sånger är ofta engagerade politiskt, socialt och mänskligt. Han var en god människa, snäll, berättade Cecilia från scen. Hon hade tagit reda på, forskat om denna speciella person. Och hon framförde sångerna på sitt sätt, t.o.m. bättre än mången manlig tolkare av Björns musik. Den manliga tolkningen står Björn själv för, den kvinnliga tolkningen Cecilia, vill jag påstå. Hon hade gott stöd av sitt band där även hennes man Bengt åter visade upp sina färdigheter på bl.a. saxofon.

En fin musikalisk upplevelse som uppskattades av publiken! Efteråt ställde sig paret Kyllinge vid dörren och man fick, om man ville, tacka för konserten och kanske byta några ord. Det gjorde jag. Bengt hade lagt märke till min person, jag satt i främsta raden, och han tyckte att jag engagerat mig i musiken. Och jo visst, jag brukar humma med, stampa takten, gunga med. Lätt gjort när jag tycker om musiken.

Boken jag köpte låg där klockan 04 i morse bredvid telefonen. Jag tog den, bläddrade lite och började läsa. En och en halv timme senare hade jag läst ut den!

Det är ingen tegelstensroman utan en nätt, liten bok på dryga hundra sidor, men vilka sidor! Formatet är litet, fina illustrationer och citat ingår vilket gör att det är en lättläst bok. När jag läst några kapitel tänkte jag att denna bok måste jag ge någon. Jag läste vidare och en stund senare visste jag vem som skulle få boken. Om jag kan ordna med köp, vill säga. Boken finns nämligen inte på Adlibris. Däremot finns en barnbok, också den skriven av Cecilia. – Mitt eget signerade exemplar behåller jag själv och kan låna ut ifall om.

Vem som får boken är en hemlighet men jag tycker andan i boken och personligheten hos den människa som får boken stämmer väldigt bra överens. Det är heller ingen tung bok som förpliktigar till x antal lästimmar, därför är det en högst lämplig gåva.

Det som jag gillade i boken är den livsvisdom som förmedlades på dessa dryga hundra sidor; en klokskap som filosofiska verk och tjocka livsstilsböcker kämpar med att föra fram men ändå inte alltid lyckas. Jag tycker Cecilia lyckades med lätthet.

I korta berättelser från sitt eget liv visar Cecilia hur det blir enklare och lättare att leva om man bara tänker på att inte döma hunden efter håren, att visa vänlighet och hjälpsamhet, att inte ta något för givet, att våga leva, inte lyssna på skvaller och fördomar, se människan man möter, att vända det negativa till något positivt.

Det är med glädje jag stiftade bekantskap med denna bok. Efter att jag publicerat detta inlägg kommer jag att försöka få kontakt med Cecilia och se om jag kan köpa boken direkt av henne. Lyckas det kommer förhoppningsvis också en annan människa att bli glad. Det är viktigt att sprida glädje, att spontant bara göra något för en annan människa. Bland annat detta visade mig denna bok.

Jag visste förresten inte att Cecilia har busskörkort och kört turnébuss för hårdrockare eller att hon målat hus i USA.


Cecilia Kyllinge

Björn Afzelius 

Ingen bra bild (mobilkamera utan blixt) men jag ville ändå ha med en bild.
fr.v. Bengt Kyllinge, Anders Larm, Cecilia Kyllinge och Fia Viktorsson.

2 kommentarer

  • Erik Forsling

    När du skriver om vargtimmen tänker jag osökt på ett citat jag har skrivit på en liten whiteboardtavla i Plejset i Avesta. Det har stått där i en sådan ohygglig mängd år att det numera förmodligen är omöjligt att radera. Whiteboard brukar fungera lite så.

    ”Natten börjar med spöktimmen, och slutar med vargtimmen.” Med tillägget: ”Det är då flest människor dör.” Jag vill minnas att dessa visa ord kommer från SR Nattradion. Jag har sedermera byggt ut det där ytterligare, men jag minns inte med vad utan att se tavlan. Undrar om inte också många barn föds under vargtimmen. För mig är vargtimmen halvtimmarna före respektive efter fyraslaget under den gryende morgonen, strax innan den rosenfingrade Eos förvandlar mörkret till ljus.

    Hm. Så kunde man ju skriva om man levde på andra breddgrader än den 60:e. Här latar sig Aurora rejält under halva året, nu t.ex., för att kompensera de extremtidiga mornarnas uppstigande under den andra halvan av året. Rätt ska vara rätt, även på de mytologiska fenomenens arbetsschema.

    Vargtimmen är speciell, den påverkar många av oss, t.o.m. mig som är nattmänniska. Jag tycker ju om att arbeta natt, det verkar ligga för mig bäst, men när, eller om, jag får en rejäl dipp under ett nattskift – då brukar det vara kring fyrasnåret.

    Det var väl sympatiskt att du inte somnade om, utan fick njuta av din bok. Jag gissar att den för den skull inte är förbrukad, utan håller för att köra i repris. Säkert kan du köpa den direkt av författaren, sådant har jag gjort, senast i slutet av förra året. Jag har inte direkt letat, men jag såg att du kan finna den på Bokus. Passande titel f.ö. med tanke på tiden för ditt uppvaknande.

    • PJ

      Jo, jag känner också till vargtimmen från den tid när jag var ung och jobbade skiftesjobb där även en vecka nattjobb ingick. Visst var det tungt denna tid, 03-05 men passerade bara klocka 05 så piggnade man till. Sedan gällde det att kunna sova på fm, vilket inte alltid var det lättaste.

      Visst håller den för en repris. Jag har läst den en gång till. ha, ha. Aha, jag kom inte att tänka på Bokus men jag har fått kontakt med Cecilia så det ordnar sig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *