Posten är inte alltid på sin post

Min uppmaning till bloggläsarna har hittills inte gett så förfärligt många vykort men två har i alla fall inkommit och det är jag mycket glad åt. Den 28 februari hade jag inlägget ”Ni kan väl glädja mig med ett vykort?” där ni uppmanades att skicka mig ett vykort med den något suspekta gatuadressen ”f.d. bybutiken västerut Röda stugan nr 3 bakom häcken vs” för att testa om posten i Finland mäktar förmedla till en så märklig adress.

Möjligen kan den långsamma postgången skyllas för att resultatet ännu är ganska svagt eller så förorsakar adressen postens detektiver huvudbry. Postens långsamhet är dock ett känt faktum. Jag postade ett vykort i Umeå den 3 februari till en ort i Mellansverige och det kom fram tio (10) dagar senare! Jag hade nästan lika gärna kunnat använda mig av flaskpost från färjan på hemfärden och hoppats att någon hittat flaskan i Gävletrakten och i all nåd också bemödat sig om att vidarebefordra kortet. Adressen var enkel och korrekt så det var inget krångel med det.

Postgången har verkligen blivit långsam och Postnord i Sverige har fått mycket på pälsen för sin hantering av sitt uppdrag, nämligen att snabbt och enkelt förmedla post. Jag vet från betrodd källa att ett vykort har blivit postat i Sverige till mig förra söndagen innan postlådan tömdes och ännu har det inte kommit fram. Normalt brukar ett vanligt brev/vykort komma fram dagen efter här i Finland och efter två dagar från Sverige. Så var det ännu för bara några år sedan. Vad har hänt?

Bort med posten, bort med sedlar och mynt, bort med trådtelefonen! Nya vindar blåser och det är motvind för gammeldags samhällsfunktioner.

Tittar ni programmet ”Svenska Nyheter”, från i fredags Svt1, så tar Jesper Rönndahl Postnord till behandling och han är inte nådig, men rolig. För övrigt ett av de bättre programmen på Svt! Fast jag vet inte om posten i Finland är så mycket bättre. Sister Jane lade ett vykort på lådan i Vörå den 1 mars, jag fick det i min hand i torsdags. Sex (6) dagar för att förmedla ett vykort en sträcka av 18 km. Hade hon gått hade hon förmodligen galant klarat av det under 4 timmar. – Och post delas inte ut på tisdagar och snart blir det väl bara en dag i veckan? Jo, jo, skriv ni det upp, innan nästa decennium är slut är också postgången i det närmaste slut!

Nu blev detta en klagolåt över postgången i Norden när det egentligen var menat som en presentation av de två vykort jag fick. Kommer det fler vykort så blir det naturligtvis fler inlägg om detta så tappa inte modet! Vi har hela våren på oss med denna lilla lek. Så posta på, irritera posten och gläd mig!

Ni kan väl glädja mig med ett vykort? – Inlägget där hela min adress finns

Svenska Nyheter – Satirprogrammet på SvT 1

Detta kort kom som nummer 1. Inte via postens förmedling utan direkt i min postlåda dagen efter.  På momangen! Kanske någon från byn? Svårt att gissa vem. Markus Kolp är konstnären och visst är det fint  med hjärta och allt! Stort tack!

Nummer 2 anlände i torsdags via postens förmedling. Här var det inga svårigheter att veta vem som sänt kortet. Lycka till! behöver alla människor i stort som smått. Som ni ser går båda korten i samma färgskala. Tom Lang är mannen bakom denna skapelse och visst är grodan fin! Stort tack!