Reflektioner,  Svenskfinland

Svaret blev ett klart nej som ändå kan bli ett ja

Ikväll blev resultatet klart från söndagens folkomröstning i Korsholm. Hela 61,3 % säger nej, 36,8 % säger ja och 2 % valde alternativet ”Tar ej ställning” till en samgång mellan Korsholm och Vasa stad. Valdeltagandet blev högt, 76,4 %.

Det blev en tydlig fingervisning om vad folket i Korsholm tycker och inte ett befarat 50/50 resultat. Detta hade varit det sämsta. Bättre då att det finns en klar vinnare oberoende om det blev ja eller nej.

Intressant är också att landsbygdens innevånare mycket tydligt röstat nej medan stadsnära Smedsby röstat ja. En tydligt stad/landsbygds motsättning? Den by som låg längst bort från centrum, Björköby, röstade hela 84,3 % nej och bara 13,4 % ja. Där var deltagandet också högt, 88,5% röstade.

Samtidigt visar det att det finns andra som tycker annorlunda. Av tio personer är sex emot och nästan fyra för. Enligt demokratins grundprinciper borde då saker vara klar om det nu inte var för att kommunfullmäktige har sista ordet. Det var en rådgivande folkomröstning.

Det blir intressant att se hur kommunstyrelse och fullmäktige kommer att behandla frågan. Hela 24 av 43 fullmäktigeledamöter har deklarerat att de röstat ja; hur skall de nu agera i det slutliga beslutet? Kanske en inte helt lätt nöt att knäcka för de som röstat ja men ändå vill gå folkviljan tillmötes. Detta är en intressant situation oberoende av vad en folkomröstning handlar om. Trenden har ju tidigare varit att fullmäktige ändå röstat ja för samgång i de kommuner där folkomröstning i frågan har givit ett nej. Vet alltså kommunfullmäktige bättre än innevånarna? Nej, men sådan är den representativa demokratin att de som är valda har avgörandet i sin hand om man inte på förhand har lovat att följa utfallet av folkomröstningen. Den som är vald har också ett större ansvar för t.ex. ekonomin jämfört med den vanliga medborgaren.

Nu kanske någon tror att jag är 100 % emot en samgång mellan Korsholm och Vasa. Jag förstår mycket väl den fördel Vasa stad skulle ha regionalt och nationellt av att bli större och Smedsby är ju redan en del av Vasa. Kvevlax kyrkby håller också på att utvecklas till en förort till Vasa. Problemet som jag ser det med att rösta ja är att man då godkänner den centraliseringstanke och -trend som finns i samhället i stort och att man kapitulerat för urbaniseringen. Jag är för ett mera småskaligt samhälle och decentraliserat styre av landet. Jag ser helst förstärkta regioner på bekostnad av Helsingfors. Hela landet skall leva, även landsbygden, vilken skulle utarmas med fortsatt urbanisering. Språkfrågan är också viktig för mig eftersom varje förlust för svenska språket är något negativt och i fallet Korsholm-Vasa betyder det att ytterligare en kommun med svensk majoritet skulle förvinna i landet.

Internet brakade ihop både för Korsholms kommun och Vasabladets hemsidor. Intresset var stort och tillräcklig kapacitet fanns inte under en lång stund. Istället förlitade de sig på Facebook och Twitter.

Detta får en att undra hur det skulle bli vid en katastrof av något slag där informationen är livsviktig från kommunalt håll och från massmedia. Frågan är högaktuell med tanke på hur beroende vi är av Internet och det digitala samhället. Här torde radion vara oslagbar när det gäller att snabbt få fram information. Vid ett längre strömavbrott gäller det också att ha tillgång till en batteriradio och att friska batterier finns hemma. Själv har jag ett större batteri som jag kan ansluta både dator och router till och det skulle klara sig ganska länge men frågan är hur länge nätet håller med tanke att det också är beroende av elektricitet i långa loppet. Kanske en idé för ett kommande inlägg om hur jag/vi skulle klara oss i ett nödläge där elen är borta en längre tid, låt säga en vecka eller så?


Korsholmarna röstade nej till fusion… – Yle Österbotten

Ståtlig tall men med delad topp. Precis som i Korsholm

2 kommentarer

  • annepauline

    Det digitala samhället. Tänk om och när allt brakar ihop. För det kommer det att göra, förr eller senare. Här gavs ju till och med ut en broschyr för ett tag sen som heter: Om krisen eller kriget kommer.
    Ja kära nån, dagens människor klarar ju sig inte utan datorer och mobiltelefoner, de kan knappt ens skriva sitt namn på papper med en penna. I broschyren fanns många råd vad man ska bunkra hemma inför KRISEN. Jag antar att de flesta kastade broschyren och bara litar på att allt ska ordna sig. Att ”de” eller ”man” ska ordna allt och helst snabbt så att det inte missas något ”viktigt” på Messenger eller Instagram…
    Jag har i alla fall köpt en radio som fungerar med vev som energi. Det är riktigt bra ljud i den!
    Om det sedan blir några utsändningar nånstans ifrån när krisen kommer är en helt annan sak.

    • Per

      Ja, tänk om det brakar ihop, alla ettor och nollor. Jag skummade genom broschyren och fastande för följande text: Om Sverige blir angripet av ett annat land kommer vi
      aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet
      ska upphöra är falska.

      Dramatiskt värre i dagens fredliga läge. Här på landsbygden i Österbotten hör vi aldrig talas om sådant. Och Hesa Fredrik är totalt okänd i våra trakter. Undrar om det finns sådant i finländska städer?
      Radioapparater är jag gott rustade med men någon vevradio har jag inte. Borde införskaffas.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »