Upplevelser

Blomsterharven och annat trevligt från helgen

Ny vecka, nya möjligheter men först får jag rapportera något från helgens begivenheter. Det blir mest i bildform. Vädret har varit varierande men mest fint väder. Lördagsmorgon väcktes jag av åska och regn men det kom ändå inga större knallar. Bara en gång skallrade fönsterrutorna.  Senare på dagen blev det dop i Korsholms kyrka. Då visade sig vädret åter från sin bästa sida.

Allra först måste jag få presentera Blomsterharven som igår blev färdig med blomsteruppsättning bestående av pelargoner och lobelia. Plats fanns också för några attiraljer från salig mors kvarlåtenskaper, en keramikgroda och ett par rävar. Den ena räven är lite blyg och gömmer sig bland blommorna. Salig mor hade nog blivit mycket glad om hon sett detta, menade sister Jane. Mor var ju, precis som sister, en sann trädgårdsvän.

Sister Jane var den som stod för själva planteringen och jag får rikta ett stort tack till henne för hjälpen!

Men före det, i lördags var det dags för Johns dop i Korsholms kyrka. Stor och ståtlig som synes. Från början, 1776-1786, byggdes här hovrätten men 1862-63 gjordes byggnaden om  till kyrka.

Vacker och stilren interiör.

Och vänder vi blicken åt andra håller ser det ut så här.

Och här en extra bild till Annepauline, flitig att kommentera på denna blogg. Det lönar sig att kommentera, det kan ge vissa förmåner, som t.ex. ett par extra bilder. 🙂 hihi

För att återgå till blommorna så hämtades de från Solstrands Trädgård i Kålax, en liten by 5 km rakt söderut från Oxkangar. Svåger går med bestämda steg mot en upplevelse!

 

Väl inne i växthuset möttes vi av ett överdåd av blommor och växter. Här fanns minsann att välja bland, både uppe och nere på borden. En färgprakt utan like. Och inte alls långt borta från  riksåttan.

Granne med Solstrands Trädgård finns denna ståtliga bondgård. Rena idyllen.

Efter blomplanteringen blev det besök på Olivia Café och Grill i Brudsund, en liten by 8 km rakt västerut  från Oxkangar. Här avnjöts jättegoda hamburgare. Ett populärt ställe sommartid där personalen också tar sig tid att snacka lite med gästerna mellan göromålen på kökssidan.

Utsikten från Olivias kan man inte direkt klaga på. Nere vid stranden hänger fiskebragder på tork.

Olivias Café, väl värd både ett och flera besök i sommar!

 

Sist men inte minst, sister Jane bjöd på plättar med sylt och grädde på kvällskvisten. Guld värd att ha en sådan syster så nära, händig både med det ena och det andra. Tilläggas bör att min andra sister Jane och svåger bjöd på skjuts och trevligt sällskap till dopet i lördags. Även där brukar jag få smaka både det ena och andra goda.


Korsholms kyrka – Wikipedia

Solstrands Trädgård  – Facebook

Olivias Café & Grill – Facebook

 

6 kommentarer

  • annepauline

    Men åh, så härliga bilder! Kan nånting bli vackrare än Österbotten i sommarskrud? Nää ä!
    Så fin Blomsterharven blev! Vilken tur att du inte målade den, hehe…du kanske rentav har en plog att ställa ut med blomster också. Då kanske Sister protesterar och säger nej, någon måtta får det vara på planterandet.

    Korsholms kyrka, jag blir ju nästan gråtfärdig, så vacker. Tänk att förr hade man två jättestora ormbunkar framme i kyrkan. En på varje sida om altaret. Det var den sorten som får blad som är minst en meter långa. Ormbunkarna stod på varsin piedestal med bladen hängande ner. Undrar varför de inte har kvar ormbunkar där längre, det var så väldigt vackert. En likadan ormbunke hade man i posthuset mittemot järnvägsstationen i Vasa. Mitt i den stora salen fanns en rund lädersoffa för väntande kunder och där i mitten av soffan fanns ormbunken.

    • Per

      Jo, jag är mycket nöjd med harven. Bara inte blåsten tar blommorna. Det har blåst ganska mycket idag och det torkar också ut växterna snabbare. Det gäller att komma ihåg att vattna, samtidigt som jag inte får vattna ihjäl dem. Jo, en enskivad hästplog borde jag nog ha någonstans. Vi får se om jag fått blodad tand på gamla hästredskap?

      En fin kyrka, visst! Jag blev tvungen att granska bilderna en gång till och visst finns det två ormbunkar på båda sidorna om altarringen. Inte jättestora men ormbunkar ser det ut att vara. Jag tror jag lägger till den bilden också, så titta en gång till!

  • annepauline

    Nämen åååh! Ormbunkarna finns ju där! Jag vet att man inte haft ormbunkar där ett antal år men kanske församlingsmedlemmarna velat ha dem igen, eller så har man helt enkelt tagit upp en gammal tradition att ha ormbunkar just precis där. De trivs ju bra, mycket ljus och lagom temperatur, de brukar bli jättestora, bladen brukar växa nästan ända ner till golvet. Fast det finns ju olika sorter av ormbunkar förstås. Hahaa, nu känner jag mig lugn när ormbunkarna är på plats i ”min” kyrka. Tack för bilden!

  • Erika

    Förtjusande blomprakt. Synd att vissa blommor vissnar ner för fort.
    Vill ju att det ska lysa upp dagen så länge som möjligt.

    Här var vi också på dop i helgen, men fick köra lite mil för att komma dit.
    Min dotter med man döpte sitt andra barn. Vackert dop. Ett snällt och tyst
    barn under hela ceremonin. Det var mest på slutet av dagen som hon inte ville
    vara med längre, sömn tog över och hon somnade fort.

    Lördagen var reellt varmt där vi var, trodde jag skulle tuppa av och de andra också,
    under tiden vi iordningställde bord och stolar osv. där vi efter dopet skulle intar lite
    mat/kaffe. Tog sin lilla tid med alla bord som skulle flyttas runt till långbord, dukar
    som skulle läggas fram och varje vas med nejlikor i osv. Allt blev ändå klart. En trevlig
    präst och så lättsam, iförhållande till när jag en gång döpte mina tre barn, så högtidligt och stelt.
    Tiden har verkligen förändrats sig.

    • Per

      Vi får se hur jag lyckas sköta om mina blommor. Det gäller att vattna lagom, inte för mycket och inte för litet. Kanske lite gödning vid något tillfälle. Sis menar att dessa skall stå sig ganska länge. Och jag gillar pelargoner, äkta allmogeblommor. Tycker att de passar så bra till harven. Lite blått ville jag också ha.

      Då har vi båda upplevt ungefär samma saker i helgen. John, som pojken heter var också tyst under ceremonin, ja, nästan hela tiden. Lite få de väl ändå ge hals, det är ju deras dag. Sister Jane var kanske den som var general för iordningställandet. Jag vet inte hur många smörgåstårtor hon gjort senaste månaden. Många kalas som hon deltagit i. Och så fick hon i veckan Finlands Lejons Ordens Förtjänstkors utfärdat av presidenten plus en medalj till. Inte så dåligt. Fast det var ju för annat än att göra smörgåstårta och påta i jorden. Själva har jag inte ens fått simborgarmärket. hihi…
      ”Våran” präst fick också godkänt. En yngre kvinnlig präst med tatuering på ena armen, tyckte jag mig skymta. Jo, det är skillnad på förr och nu.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »