Midsommar med spärr men utan pärr

Synden straffar sig själv, var ett uttryck som salig moder brukade använda sig av. Idag har jag själv anledning att ta den meningen i användning. Är huvudet dumt får kroppen lida.

Annars har midsommarhelgen firats i lugn och ro. Vädret kunde vi knappast klaga på igår, midsommarafton. Soligt och fint om än lite blåsigt på kvällskvisten. Visserligen väcktes jag av åska vid 4-5-tiden på fredagsmorgonen men det blåste ganska snabbt förbi. Det finns de som säger att den åskan var hård och smällde och levde om men hos mig var det inget större rambambula. Kanske jag håller på att bli döv?

Färden styrdes igår till Kimo där majstången pyntades och restes vid Bruket. Ifjol var det regnigt och trist, i år soligt och fint. Lagom mycket folk och massmedia var på plats för att rapportera. Finska YLE var där med hela två män och en kvinna i ett filmteam. Vasabladets reporter syntes också till. Annars kände jag knappt någon där. Några bekanta ansikten men inte många att prata med.

Jag kom dock i samspråk med en man med stor labradorhund i följe. Han såg att jag bar min Malmö-keps och berättade att han jobbat på Kockums och också sett det mest hemliga, u-båtarna som byggdes där. Han verkade vara en vitt berest man med erfarenhet från industrin av olika slag.

Det är mångahanda bestyr med att få majstången i skick. Den i Kimo har den åländska majstången som modell och kräver en hel del micklande. Både män och kvinnor var aktiva. Kvinnorna med blommorna och de äldre männen med själva stången. När den sen skulle upp gick det med ett huj. TV-teamet måste ha blivit imponerade. Jag hörde tidigare att de frågade om den gul-röda, finlandssvenska vimpeln som prydde toppen. Det verkade inte som om de kände till den.

På kvällskvisten bjöd sister Jane och svåger på mat. Mycket gott med kallrökt lax och jättegoda, hemgjorda köttbullar. Där kom nog Wasalines köttbullar på andra plats. Som avslutning blev det rabarberpaj med glass. Allra sist satt vi en stund i solen och diskuterade.

Det var troligen då jag gjorde mitt misstag. Syndens lön är döden, står det i Bibelboken, fast fullt så illa gick det ändå inte för mig.

Visserligen sken solen men det blåste en del och jag satt där i bara skjortärmarna. Jag är ganska köldtålig så jag reagerade inte på den kyliga vinden. Jag borde ha tagit på mig åtminstone en tröja men nej, det gjorde jag inte. Idag har jag nackspärr som högst sannolikt förorsakats av gårdagskvällens svala vindar. Det fina var dock att vi inte besvärades av mygg.

Idag blev det sängläge flera timmar för att mildra smärtan i nacken och ikväll känns det lite bättre. Nåja, det har varit ganska trist väder tidigare på dagen med en och annan regnskur så det gjorde inte så mycket. Nu är det åter fint och soligt, om än blåsigt. På med ”kasolin”! För den som inte förstår så är ”kasol” dialektord för jacka eller kortare arbetsrock.

I rubriken finns ordet pärr. Det är också ett dialektord som betyder strid, munhuggning, kiv. Något sådant fanns det inte utan midsommaren firades som sagt stilla, roligt.  Här får jag lägga in en sista språktolkning. Roligt i föregående mening avser det danska ordet rolig som betyder ungefär lugnt.

Simma lugnt!
(Ett uttryck Jakob Uggla i Fablernas värd avslutade programmet med)