Moderlösa
Härom kvällen gjorde jag mig ärende till min granne fåraherden men möttes av tomt hus. Det hördes dock röster från fårhuset varför jag gick dit för att få mig en pratstund. Det visades sig dock att även där var det tomt på folk, bara en radio som snackade och spelade pop mellan verserna. Kanske fåren gillar musik och väderleksrapport? Åtminstone det sistnämnde programmet borde vara av intresse eftersom tjänlig väderlek gynnar grönbetet och hopp i hagen som snart väntar runt hörnet.
Ingen där heller men två små lamm kom glatt rusande med små näpna bään och var väldig välkomnande. De verkade ha tagit sig ut från de övriga fåren och stövade omkring på egen hand. Jag tror att de måste ha varit de två lamm av vårens kullar som stöttes bort av sin mor, eller om hon dog, vilket det nu var. Hur som helst så är de morderlösa och föddes de upp med nappflaska och blev kanske därmed mer präglade av människor än de andra lammen.
Att de saknar en fast punkt, sin mor, verkar vara helt uppenbart för när någon människa dyker upp kommer de rusande och tror att de är deras mamma. Så betedde de sig ömkligt bräkande och strök huvudena så tätt mot mina ben och tryckte sig riktigt emot mig. Så stod de en god stund. Äntligen hade de hittat sin mamma! Gruvligt besvikna måste de ha blivit för efter att jag tagit ett par bilder så gick även jag min väg och hade ett fasligt schåå att hindra dem från att följa med ut på backen. Där stod de två små bakom gallerdörren och såg deras tilltänkta mamma gå bort mot landsvägen. Inte denna gång, men nästa, då hittar de sin trygga, fasta hamn; någon som vill ha dem. – Ja, det är inte lätt att vara moderlös, även för två små lamm.
Du kanske också gillar
6 kommentarer
MacLindhe
Tydligen faderlösa också! 😉
PJN
Faderlösa är de allihopa för baggen får inte vistas tillsammans med dem och deras mödrar. Inget riktigt familjeliv för någon av lammen för far är på pappaledigt mest hela tiden. 😉
wesber
Så gulliga så man smälter. Kom att tänka på mitt får Mia som jag hämtade i ”Käldängen” o födde upp med flaska, hon var som en hund och följde oss överallt. Var med när vi höibärga, följde med till butiken o passade på att ta en sväng in till grannen o äta upp lite nysatta blommor. Betalade 10 mark för henne minns jag och den dan mor o far gjorde sig av med korna skickades Mia också med slaktbilen. Har aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv som då men blev desto gladare när jag senare fick utbetalat 80 mark för henne från slakteriet. Ack ja ditt foto väcker många minnen från svunnen tid.
PJN
Kul att du fick lite minnen att fundera på. Kanske du har bilder på Mia också?
annepauline
Lamm är så ljuvliga och gosiga så det är inte klokt. Ojoj, så svårt jag skulle ha haft att gå ifrån dessa två raringar.
PJN
Lamm är utan tvekan favoriter på lantgårdar som har öppet hus för barnfamiljer. Så har de ju så näpna läten också. 😉