Höstmarknad på gång
När den värsta sommarrusningen är förbi och dagarna blir svalare, de första gula löven syns till och skymningen kommer allt tidigare, då är det också dags för höstmarknad. Eller marknader. Jag hann med två senaste vecka.
Jag hade ett ärende till provinshuvudstaden och blev tvungen att vänta en timme varför jag strövade omkring en stund. På torget fanns fler stånd än vanligt och några saluförde det som växer, bär, äpplen och morötter för att ta något. Kanske inte direkt någon rusning men ändå en och annan som flanerade runt.
Att Vasa inte är någon stor stad är allom bekant, ej heller småstad, och det är inte varje gång när jag kör genom staden med Bettan som jag får orsak att stanna vid ett övergångsställe (utan trafikljus) och släppa fram fotgängare. Det hände i fredags. Jo, en mamma med två flickor fick förtur till att korsa gatan. Jag vet inte när det hände sist. Jag kände mig riktigt nöjd och präktig. Hi, hi. Annars får bilisterna i Vasa skäll för att de inte stannar vid övergångsställen, efter vad som läses i tidningar och på sociala medier.
I lördags tog jag också en sväng till höstmarknaden vid herrgården i Tottesund i Maxmo. Jag träffade några bekanta och inspekterade den nyrenoverade herrgården. Ända upp till spökkammaren for jag. Pyttsan, inte såg jag minsta skymt av Vita frun annat än på en tavla. Jo, på ett ställe knarrade trappan hemskt rysligt – eller rysligt hemskt – och då tänkte jag: Oj, trampade jag fru spöket på tårna?
Annars är herrgården fint renoverad och en sak jag beundrade var alla tapeterna. Väldigt fina mönster. Hem for jag med en påse munkar för fem europenningar. Det var allt!
Nu blir det några bilder från besöken. Håll till godo!
Hösten har lämnat sina första drivor med löv. Mer lär det komma.
Äpplen och lingon, vad mera behöver man? Kanske några ”päronbollar” – som salig mor sade – rökt sik och en bit rökt älgkött. Jo, det blir bra! Fast det sistnämnda salufördes tyvärr inte på torget. Det hade säkert lyft kommersen betydligt.
…samt något varmt på huvudet.
Detta är ingen vanlig stuga. Herrgården i Tottesund är det. Väl värd ett besök. Herrgårdsleden börjar också strax bakom knuten. Till höger syns en skymt av läktare framför en scen. Vad jag vet är väl den rätt ny? Undrar vad som kommer att framföras på denna scen kommande år.
Inomhus serverades soppa av äkta herrgårdsdamer i stilig mundering. Han i hörnet som hade hand om drycker hade också bytt till bästa stassen.
Inte såg jag Vita frun men dessa spökade däremot för fullt. Ja, vad då, de är ju utan huvuden. Då måste de väl vara spöken. Kolla tapeten, så fin!
Bland andarna på Tottesunds herrgård – YLE Österbotten. Som synes så blev det efter denna artikel (2016) ett stort och gediget arbete utfört och idag finns resultatet till påseende.
2 kommentarer
annepauline
Tomt och ödsligt på gatorna fastän denna ( översta ) bilden är så gott som från centrum av staden. Vasa har blivit en spökstad. – Så det sägs fortfarande att det spökar på Tottesunds herrgård? Det är en pampig byggnad. Jag har för mig att det är en väldigt fin trädgård runtomkring. Om nu den finns kvar. Visst är tapeterna fina! Riktiga salstapeter, det fordras nog lite större rum för att de ska komma till sin rätt.
Per
Just här var det ganska tomt, förutom en massa löv, men inne vid torget bredvid frihetsstatyn fanns det en hel del people. Både importerade och infödingar. Just nu finns det också många nya studerande som försöker hitta rätt i stan och inte sällan ser man unga människor vid hyllorna för husgeråd sökandes både kastruller och bestick. Språken på gatan är också betydligt fler än för 20 år sedan. Mest engelska förståss.
Jo, så påstår de. Fast jag undrar ändå om de inte skojar. Kanske?
Trädgård lade jag inte märke till men annars snyggt och propert rumt om.