Urets svaga länk
Jag är en person som gärna vill ha en klocka på armen. Snabbt och behändigt kan jag då ha koll på tiden. Helst skall det vara en klocka med digital visning. Klockan finns ju också i mobiltelefonen men då måste jag gräva fram den ur fickan och speciellt nu på vintern när jag bär tjocka jackor, tröjor och allt där emellan är det bökigt. Nej, en digital klocka på vänster handled är min stil.
Dessa klockor med digital visning är inte helt lätta att få tag i. Nu är modet vanliga klockor med visare, de finns det massor av i affärerna, eller så finns dessa multifunktionella hälso- och träningsklockor som ofta kostar skjortan.
Senast jag skulle köpa en vanlig digital klocka hittade jag en i Umeå, i Vasa var det totalt tomt i hyllorna. Det blev en Casio för 40 europenningar, ett helt överkomligt pris. Dock har många klockor idag ett fel, de har armband av plast som redan efter ganska kort tid går sönder i deras svagaste punkt. Mycket bättre är inte armband med metallänkar. Sådana har jag också provat.
Jag köpte min Casio i juni 2018 och för ett par månader sedan gick armbandet i plast sönder. Då skall man beakta att jag inte utsatt uret för hårt slitage eftersom jag numera inte jobbar. Inte ens ett och ett halvt år höll armbandet på denna annars utmärkta klocka. Det är som med dragkedjor på nutida kläder. Ibland håller de knappt längre än tills man hunnit utanför affären. Slit- och slängvärlden.
På nätet hittade jag ett armband i vävt nylon och dessa brukar hålla länge. Kanske inte det snyggaste och trendigaste men förhoppningsvis hållbart. Det torde anlända kommande vecka och jag kan återgå till en tillvaro som känns trygg och mätbar.
Jag vill gärna hålla tiden och jag är den som hellre kommer fem minuter för tidigt än fem minuter för sent. Är tidpunkten 15.00 så är den 15.00 och inte tio minuter senare om man inte haft mycket goda skäl. Är tidpunkten ”vid tre-tiden” så har man större svängrum, då är det förlåtligt att komma fem minuter senare. Senare år har jag dock utvecklats till tidsoptimist. Jag tror allting går snabbare än vad det gör vilket gör att jag får stressa för att hinna till den exakta tidpunkt när avtalat möte skall ske.
I trafiken lönar sig det dock inte att stressa. ”Hellre fem minuter för sent än 30 år för tidigt” är ett känt talesätt.
Det visade sig att min Casio har två års garanti vilket gör att jag borde få ett nytt armband om inte det finstilta stipulerar annat. Var kvittot finns har jag inte en aning, förmodligen är det kastat. Nåja, lika så bra, heller ett nylonarmband än ett nytt plastarmband som inte håller mera än 1,5 år. Batteriet skall enligt ingraverad text på klockans baksida hålla i tio år! Få se om nylonarmbandet matchar det?
Använder du armbandsklocka eller förlitar du dig på mobiltelefonen? Digital eller analog visning? Behövs klocka överhuvudtaget? Är du punktlig, tidsoptimist eller tar du det mañana?
My Police Powler – Ett annat inlägg som också handlar om en klocka.
Ingen urbild på lager utan då får jag ta något tidlöst och vad passar bättre än en bild från provinshuvudstaden senaste vecka. Ett träd mot en vägg som lika gärna kan tolkas som ett ensamt träd i tomt landskap med endast horisont. Kanske Australien? Ganska nöjd med bilden.
Du kanske också gillar
14 kommentarer
Erik Forsling
Armbandsur är nästan en självklarhet för undertecknad, men det har även under långa perioder gått bra utan denna praktiska uppfinning. Man vänjer sig, för att citera Kjell Höglund. Självklart ska uret på höger handled vara analogt, och ha metallänkar. Att detta skulle vara ett mode det tvivlar jag på. Jag ser det snarast som en tradition. Det var de digitala uren som under en period var ett mode, ungefär när mina barn var små, och kom i klockåldern. Själv har jag konsekvent nekat att använda dem. Dessutom blir jag förvirrad av digitala tidsangivelser. Jag håller mig till bondesamhällets cirkulära tidsuppfattning.
Jämförelser gjordes under de digitala urens glansdagar mellan de två samhällsformer som då befann sig i en brytningsperiod. De analoga urtavlorna representerar det gamla samhällets cykliska tidsuppfattning, baserad på jordbrukets dygns- och årsrytm. Det digitala flödet skulle då istället representera den nya tidens ständiga ström, som en flod – så olik solens och månens cykler.
Har jag startat ett nytt krig nu? Ett klockkrig, som komplement till det eviga pannkakskriget.
Police Prowler ska det väl vara.
Ditt fotografi är osedvanligt bra. En njutning att se.
Per
Nej, nej, inget nytt krig utan var och en bär den klocka, eller frånvaro av klocka, som man vill. Höger eller vänster handled, där blev jag lite tveksam. Trots att det bara förflutit två månader sedan armbandet gick sönder så har jag glömt på vilken arm jag hade uret. Kanske det trots allt var på höger arm? Jag måste se vilket som känns bäst när jag åter anbringar klockan på armen.
Jag ser mig dock som en liten rebell som envisas med att bära digital klocka av den ”gamla sorten”.
Jo min Police Powler är snygg men utan batteri. Tas bara fram vi högtidliga tillfällen och vit skjorta.
Tack för berömmet! Jag funderar på att beställa en lite större bild av denna och sätta upp som tavla på väggen.
Erik Forsling
De flesta av oss är väl högerhänta, så också jag, och det vanligaste då är nog att bära uret på vänster armled. Det har bara av olika anledningar blivit höger för min del. Jag minns från min tid vid värmeverket åtminstone en inhyrd byggsmed som under en period sällan försummade att påpeka för mig att jag hade klockan på fel arm. Bara det fick mig att tjurigt konsekvent fortsätta med höger handled. Vad gör man inte för att få obstruera.
Tittar du efter i folkvimlet har sannolikt de flesta vänster handled som urbärare.
Är du verkligen säker på att det ska vara Police Powler, och inte Prowler?
Per
Nej, det är jag inte säker på. När jag så googlar på Powler så kommer Prowler upp och då är det förmodligen det rätta. På själva klockan finns inte ordet Prowler varför jag tror att jag fått ordet från förpackningen. Hur som haver, en trevlig klocka är det. När den har nytt batteri på plats vill säga.
Jag får kolla på bilder där min handled syns för att få utrett var jag tidigare bar klockan. Fast egentligen är det kanske ingen större skillnad. Möjligen kan det vara så att för en högerhänt är det lättare att hantera en klocka på vänster handled. Något du också antyder.
Erika
Om jag nu skulle har en klocka på handleden vilket jag numera
inte har, iallafall inte på vintern, då det är lite bökigt med vantar
som ska över klockarmbandet. Jag bär lite bredare armband och
lite större ur. Därav men, jag bär den på vänster handled. Tror att
generellt bär man klockan på höger hand, vem som nu från
begynnelsen bestämde det, tvistar väl de lärde om. Att jag har
den på vänster hand är en historia i sig som jag inte tänker tråkar
ut någon med. 🙂
Solen skiner med en vind som inte kan hålla sig lugn. 🙂
Per
Oj, här var jag nyss ute i ogjort väder. Jag förväxlade Erika med Erik varför mitt tidigare svar var snömos.
Då är du den som oftast klarar sig utan klocka på handleden men när det händer, den vänstra. Jag antar att det är mobiltelefonen i första hand som hjälper dig hålla koll på tiden. För ingen klarar väl sig helt utan klocka? Det finns dock snygga och ofta ganska dyra klockor för handleden som bara har en visare, timvisaren. Kanske en statuspryl som berättar att man är så privilegierad att man kan strunta i minuterna.
annepauline
Jag använder ingen armbandsklocka och ingen väckarklocka heller. Konstigt nog vet jag alltid hur mycket klockan är med ungefär tio minuters marginal åt ett eller annat håll utan att titta på någon klocka. Jag har aldrig kommit för sent till arbetet på grund av att jag försovit mig. Jag har aldrig kommit för sent till nånting annat heller. Däremot har det hänt flera gånger att jag kommit i rätt tid men fel datum. Slå det den som kan! Väldigt surt när jag skulle på en teaterföreställning och kom i rätt tid men på söndagen istället för på lördagen. Biljetten var inte billig.
Jag skulle tydligen behöva någon typ av datum klocka. Med larm!
Per
Då är du nog en märklig människa! Du måste ha något slags sjunde sinne. Tidssinnet.
Och inte heller kommit försent till något eller försovit dig? Vau, den egenskapen borde många fler ha. Då är det bara att komplettera med det perfekta datumsinnet så är du en tidsmaskin!
Som ung kunde det hända att jag kom försent till jobbet men ofta var det inte. Men när jag blev äldre förekom det nästan inte alls. I så fall var det Brunte som trilskades.
Jag gick en utbildning en gång i tiden och där fanns en tjej om kom försent nästan varje morgon. Din motsats.
annepauline
Glömde skriva att din bild på trädet är så himla fin! Var har du tagit den bilden?
Per
https://goo.gl/maps/YUBTBShih7CZpcqWA
kalle
använder inte armbandsuret, efter 50 år i jobbsvängen så sitter nog klockan i ryggmärgen, det brukar kasta på plus minus 5 min…
Per
Jag säger då det, här fick Annepauline nåt att bita i. Då hänger det på om du brukar sinka dig ibland? Men det kan också ha att göra med annat än klockan.
Själv är jag för det mesta usel på att uppskatta tidspunkten. Efter middagen vid sex-tiden lade jag mig på soffan en stund i akt och mening att slumra en kvart. En god stund senare vaknar jag och gissar att klockan nog är närmare halv åtta. Den var fem i nio! ha, ha…
hasse
Jag gav upp armbandsklockan när jag haft min Gsm ett halv år. Klockan av märket Citizen ”hyyvade” jag i sjön en gång när jag körde över Hellnäs bro. Så där på brons södra sida ligger således en väl använd klocka i all sköns/sjöns ro.
Användes på vänster arm med boetten vänd inåt…
Och…plättar gräddas på spisen och pannkakor i ugnen…så he så … 😉
Per
Länge sedan jag senast såg/hörde talas som Gsm. Jag undrar om dagens teknikupplysta ungdom känner till Gsm? Samma med standarder som GRPS och EDGE. För att inte tala om NMT.
”boetten vänd inåt”, betyder…? Jag var inne på att använda ordet boett när jag skrev inlägget men blev inte klok på vad boett egentligen är. Är det fram- eller baksidan på klockan eller är det en gammaldags rova med lock?
Plättar i stekpanna ovanpå, pannkaka i form i ugnen, Amen!