Knappt så jag trodde det var sant!
Den ljuva sommaren har kommit och med den svalor som lortar på Bettan, myggor som biter, fästingar som lurar i gräset och snart vi väl också älgflugorna här. Myggorna var på bettet ikväll när jag var ute på min kvällsvandring och de ville ta sig ett skrovmål i min svettiga nacke. Dags för myggolja och solfaktor. UV-strålningen är också stark.
Jag skall inte vara negativ, visst är det fint att sommaren kommit, inte tu tal om saken.
Gräsmattan har idag klippts för första gången denna sommar. På med hörselskydden och sedan lyssnar jag på något bra program i lurarna medan jag lunkar fram och tillbaka. Ett ofta avlyssnat program när jag klipper gräsmattan är Språket i P1. Ett lagom småputtrigt program med intressant innehåll. Idag hann jag med två avsnitt.
Följande intressanta fenomen fann jag på Språket i P1:s Facebook-sida som hänvisade till en undersökning om ordet ”drygt”. Drygt 200 smittade – hur många är det?
Döm om min förvåning när 27 % av yngre människor, födda 1980 och senare, trodde att ordet drygt betydde ungefär. Det kan det väl ändå inte göra? Drygt är lite mera än ett visst mått. Drygt hundra kronor, hur mycket är det? Jag skulle säga mellan 101 och 105 kronor; absolut inte mera än 110 kronor.
Menar man att drygt betyder ungefär så kan det också vara under 100 kronor och då är det komplett galet! Hur kan det bli så? Jo, jag vet att språket lever men ändå. Vissa saker är helt uppåt väggarna men blir ändå accepterade.
En kille skrev på FB följande: ”Jag är född 1972. Fram till en bit in av 1990-talet trodde jag ”drygt” betydde ”ungefär”. Sedan, som universitetsstudent råkade jag av misstag se en snutt av Björnes Magasin (inget jag någonsin brukar titta på) där Björne och någon annan förklarade begreppen drygt och knappt. Jag kände mig dum”
”Knappt” är ett liknande ord men då åt andra hållet. Knappt 100 kronor är mindre än 100. Till exempel 97 kronor.
Samtidigt kom det fram ett annat uttryck på FB: ”jag hade knappt kommit in genom dörren när…” där damen ifråga menade att hon då mera eller mindre kommit in i rummet.
Jag skulle tolka saken som så att hon förvisso kommit in i rummet men att hon inte hade hunnit sansa sig och ta in vad som var på gång. Det vill säga att det är en tidsmässig och inte en rumslig sak. Eller?
Ja, det kan ni fundera på! Det gör jag i alla fall när jag går där bakom min gräsklippare.
Drygt 200 smittade – hur många är det? – Undersökning om ordet drygt.
Se där kommer en klippare som knappt hann börja så var han färdig. Fick han då något gjort?
Du kanske också gillar
2 kommentarer
Annepauline
Drygt och dryg. Haha, som gjort för att missförstås? En dryg kilometer/ drygt en kilometer – lite mer än en kilometer. Schampot är drygt – ett hårtvättmedel som man behöver ta ytterst lite av för att det ska löddra och rengöra. Eller en dryg tvål – tvålen räcker hur länge som helst. Den där människan är så himla dryg — personen är allmänt stroppig och högfärdig av sig. Eller: ja har drygt heim – oj, så jag längtar hem. Hehe, vad ska jag mera hitta på? Kan man säga att coronaviruset är drygt – håller på länge? Nog är det en dryg sjukdom.
Per
Förvisso, det finns flera sätt att förstå/missförstå dryg/drygt. Något som stäcker. Stäcker är dialekt och betyder räcker lite längre. Det är i alla fall i de flesta fall något som är lite mera än måttet. Med råge. Men ungefär, nope!
Jo, och sedan har vi en människa som är lite dryg, kanske en stropp, lite överlägsen. Bevare mig för det!
Jag funderade lite på om dialektordet drygt- längta hem – sägs drygt eller dryft?
Jo, en människa kan också vara lite knapp. Alltså reserverad och fåordig.
Kan en människa vara både dryg och knapp?