En herreman berättar

Äntligen börjar livet återvända och folk börjar åter röra på sig. Igår besökte jag Tottesunds herrgård i Maxmo tillsammans med kusiner där Herman Lindqvist, författare, journalist, populärhistoriker med mera, höll låda. Höll låda låter kanske lite vanvördigt men han berättade vant, effektivt och på ett lättbegripligt sätt för den fulltaliga publiken i salen på tredje våningen.

Han hade tidigare i veckan gjort flera liknande framträdande i huset, inklusive ”Invigning” av Tottesunds herrgård anno 1800, ett evenemang som var en betydligt finare tillställning än igår. Då krävdes mörk kostym och bjöds också på fem rätters middag med musik och teater. Musiken hade stämpel av Carl Mikael Bellman.  Igår bjöds endast på kaffe/te och kaka men så var också priset betydligt beskedligare.

Herman berättade över rubriken ”Drottning Kristina – en förrädare eller hjältinna”. Drottning Kristina, (1626 – 1689) var en spännande och lite annorlunda regent i Sverige (1632 – 1654). Dotter till Gustav II Adolf, ogift, barnlös, intelligent och språkkunnig (10 språk lär hon kunnat). Förräderiet bestod i att hon plötsligt lämnade tronen 1654 och konverterade till katolicismen. Sålunda är hon också begravd i Peterskyrkan i Vatikanen.

Mycket finns att berätta om drottning Kristina och mycket hann Herman med. Bland annat dristade hans sig till att smått spekulera i om hon var Sveriges första transperson. Det veta vi icke men onekligen fanns många märkvärdigheter kring hennes person. En intressant timme som snart var förbi. Som avslutning fick vi ställa frågor och som vanligt vid dylika tillfällen var huvudet fullständigt tomt. Efteråt kom jag på frågan jag skulle ha ställt: Besökte drottning Kristina Finland eller till och med Österbotten vid något tillfälle? Kristinestad lär i alla fall ha namn efter henne eller så var det efter Per Brahes gemål Kristina Stenbock. Därom tvista de lärda.

Efteråt kunde de som köpte någon av hans böcker få den signerade vid utgången. Jag skulle tro att den gode Herman inte gick på minus när han denna vecka besökte Österbotten. Han är förresten bosatt i Warszawa.

Herman Lindqvist är en god berättare och en sådan kan prata om nästan vad som helst och trollbinda sin publik. Det finns goda berättare för både stor och liten publik och alltid lika roligt att höra dem. En av de första berättarna jag stötte på var Anna, en tant i byn som kunde berätta med inlevelse och humor. Själv kunde hon skratta åt sina historier så tårarna rann. Byns släkter hade hon på sina fem fingrar generationer tillbaka och när hon berättade om sådant som skett långt tillbaka i tiden var det som om hon själv varit med. Till exempel om nödåren på 1860-talen trots att hon var född 1905.

En annan god berättare jag stött på och också träffat helt kort är Thomas Andersson, spelman och berättare från Umeå, född i Bygdsiljum, Burträsk. Så bra han är på att berätta! Han borde absolut få komma hit till Österbotten och dra sina historier vid lämpligt tillfälle. Men det lär vi nog få vänta på om jag förstått hur slipsten dras.

Själv är jag ingen bra berättare, den enklaste och roligaste historia kan jag förstöra på ett nafs. Däremot kanske jag är något bättre på att uttrycka mig via tangentbordet.

Innan föreläsningen gjorde Herman reklam för några av sina böcker och denna som han här visar upp ”Historien om Sverige” har jag liggandes på mitt sängbord. Läser lite nu som då.
Historia var ett av mina favoritämnen i skolan och jag visste en del om Drottning Kristina sedan tidigare men alltid bra med repetition och utökade kunskaper.

I Tottesunds herrgård finns ett och annat att studera. Till exempel de fina tapeterna och diverse fotografier på väggarna men också mycket annat. Motionsstig finns i närheten. Ett ställe värt att besöka!

Drottning Kristina – Wikipedia

Herman Lindqvist – Wikipedia

Musik- och berättarprofil en av två hedersdoktorer – om Thomas Andersson (Umeå Universitets hemsida)