Glatt besked och någon döden dog

Så glad jag blev i torsdags. Ett länge hett efterlängtat besked kom: Urkult 2022 kommer att gå av stapeln 4–7 augusti efter två förlorade år! Biljettsläpp den 15 februari och den som då är om sig och kring sig köper biljett till förmånligt pris. Senare blir det dyrare.

Jag kollade hemsidan och såg att där skett uppdatering. Flera av mina bilder finns med på hemsidan vilket gladde mig. Jag jobbade som festivalfotograf två år, sedan tog jag paus 2019. Nåja, jobb och jobb, nöjet var helt på min sida och uppdraget var inte särskilt betungande. Som fotograf hade man stor frihet. Frågan är om jag åter skall anmäla mig som festivalfotograf? En förmån är tillträde till orkesterdiket där man kan få riktigt fina bilder på artisterna utan att behöva trängas med publiken. En annan är gratis inträde men eftersom jag kan köpa pensionärsbiljett för billiga 500 kr i februari för hela festivalen så har inte det så stor betydelse. Tre dagar med massor av musik och upplevelser för bara 500 kr, det är billigt om något!

Umefolk är också aktuell om tre veckor. Inget jag ännu helt till hundra bestämt mig för men hotellet är bokat för två nätter. Jag inväntar biljettsläpp den 14 februari för att se priset på biljetterna. I år finns inget huskort med inträde till allt utan man bokar per konsert. Utbudet är också kraftigt begränsat jämfört med tidigare år men begränsningen 300 besökare per konsert är hävd och hela Idun-teatern med 1150 sittplatser kan fyllas om arrangören lyckas med det. Visst är det mycket roligare om det finns folk i stället för några utspridda här och där.

Till något helt annat. Igår när jag läste de sista sidorna i boken ”Rå om dig själv” av Luis-Kristian Soto så hörde jag ett förfärligt prasslande i påsen med avfall. Jag steg upp för att kolla läget och såg att påsen dansade rumba. Vad an detta? Minst en ekorre såg ut att där utöva avancerad dans. Jag lyfte påsen och ut rusade en liten mus som helt fräckt gjorde en piruett framför mina fötter innan den smet in under köksinredningen. Jag fick Tom och Jerry-känslan. Förgrymmad kollade jag musfällan där jag fann en torkad korvbit som inte på minsta sätt frestat musen. Tvärtom, under sin flykt rusade musen rakt över musfällan utan att något hände. Jag laddade musfällan med en ny färsk korvbit i förvissning om att snart få höra den välbekanta smällen när musen dumdristig och nyfiken lyktar sitt liv. Döm om min förvåning när jag en stund senare hörde hur någon (musen) försökte riva mitt hörnskåp. Jag kan inte begripa hur den kunde få till oväsendet i hörnskåpet. Den måste minst haft en hammare som verktyg! Jag rusade till och gav skåpet en spark och då tystnade ljudet. En stund senare hördes smällen från musfällan och ordningen var återställd. Ovanligt många möss jag haft på besök sedan tidig höst. Men mössfällan är effektiv, den är min räddning och mössens olycka.

Vad passar bättre än en bild från Urkult 2013, mitt första Urkult. Crash Nomada spelade på Solscenen.

Jepokryddorna från Österbotten med även de yngre Kryddorna spelade på Umefolk 2020 med Christine Julin-Häggman på dragspel och som ledare av gruppen. De kommer inte att uppträda på Umefolk 2022. I år blir det bara tio programpunkter på Umefolk om de inte hinner lägga till ytterligare något.

Däremot kommer Elin Jonssom att spela på årets Umefolk. Bor i Umeå men med rötter i Strömsund. Jag gillar hennes musik och stil. Hon spelar också i gruppen RIM.

Allspel på fredag kommer jag att missa men jag har sett det redan så många gånger så jag överlever den missen.

Någon som däremot inte överlevde var denna lilla mus som jag hittad på snön i samband med att jag skottade snö idag. Det är inte den musen som dog i fällan utan en annan. Kanske det var en släkting eller en maka/make som sörjde sig till döds? Det verkade inte finnas någon skada på den utan i stället syntes musspår bredvid den som om den dansat runt i cirklar innan den dog.
Och fy så tung snön var! Igår en mindre snöstorm, idag kring noll och nästan blida. Då får man jobba så svetten rinner.

Urkult – hemsida

Umefolk – programmet på deras hemsida. Annars brukar programmet vara fullsmockat med långt fler programpunkter. Så det är onekligen lite glest i år men hellre det än inget alls.

Rå om sig själv (Luis Kristian Soto) – Adlibris. Även här finns ett par av mina bilder med.