Jag lagade en brasa

Vårsysslor den gångna helgen och idag. Bytte till sommardäck i lördags, bar bort snöskyffel och snöbjörn samma dag. Nu får det vara färdigt med snöröjning denna gång. Plockade ned ljusstaken som stått i fönstret sedan i julas. Julen varar ända fram till midsommar. Nåja, i vart fall ända fram till sista veckan i april. Dans kring granen varje kväll.

Sågade omkull en gran idag och fick flera skottkärror fulla med ris. Det lagade jag en brasa av tillsammans med några kärror björknäver och spån ur vedlidret. Fast det sista körde jag ut redan i höstas och täckte in så att det inte skulle bli fuktigt. Idag brann det fint och lite annat skräp fick också gå samma väg. Vårstädning.

Jo, detta verb laga som används allt flitigare även utanför dialekten. Det lagas både det ena och andra, t.ex. frukost. Jag uppfattar användandet av verbet laga som dialektalt förutom när det repareras. Man lagar ett punkterat cykeldäck men lagar man en brasa eller en fågelholk? Jo, i dialekten men hur är det i standardsvenskan? Laga istället för tillverka, göra eller konstruera. Kanske inte så viktigt men det stör mitt öra något.

Bäst att laga mig till kojs; grus i ögonen, rök i öronen.

Här har jag nyss antänt brasan. Som synes granen i mitten, slut på jul!

Det tar sig sa pyromannen.

Och här petar jag in den sista pinnen i brasan. Nästan inget blev kvar.

Annonser

Vargar, Akademien och Brasan

Åh, nästan en hel vecka utan ett enda blogginlägg. Men jag lever och mår, och på benen jag står. Inspiration har saknats, inte speciellt mycket har hänt och varje gång jag öppnat mitt bloggdokument har det känts fel och tröttsamt. Med andra ord en svacka i skrivandet och mycket bättre har det inte varit med fotograferandet.

Fast egentligen finns det att skriva om. Vargfrågan tröskas vidare i landskapet och besten har synts till här och var men jag får inte se den.  Kom hit får jag klappa dig! Obs! jag skrev klappa, inte krama! Att bli kallad vargkramare är nog det sämsta man kan råka ut för i Pampas denna vår.

Svenska Akademien har figurerat i spalter och i rutor men inte blir jag mycket klokare på vad som hänt. Jag har på känn att det är ett stort i-landsproblem samtidigt som Akademien är pekpinnen i språket, en nog så viktig funktion, som borde hanteras av människor med bildning och belevenhet. Het verkar diskussionen ha gått bakom kulisserna, något som bara kan anas. Tyvärr har jag inte följt med historien från början men en s.k. kulturprofil har tydligen en central och initierande roll.

Vad är en kulturprofil och vad innebär detta epitet ifråga om makt och påverkan? Jag känner då ingen kulturprofil, inte ens till namnet, men så är jag en bland allmogen. Tydligen är kulturprofilen en viktig person som bärs upp av systemet, finkulturen, och då må man förlåtas somliga synder.

I Västerbotten har rättsmaskineriet agerat med att bränna ned en kåta i Stenträsket (Storuman) som tillhör Anita Gimvall. Hon påstår att hon renoverat kåtan som hennes familj haft sedan slutet av 1800-talet och anpassat den till de krav som myndigheterna har. Länsstyrelsen anser att kåtan är ett olovligt nybygge inom ett naturreservat. Ord står mot ord.

Det jag reagerar på är att Anita Gimvall rimligen borde ha någon dokumentation på att kåtan funnits där sedan lång tid tillbaka. Ritningar, bilder, kartor eller vittnesmål som stöder hennes utsaga. Om så finns borde det inte vara någon diskussion, i ett rättssamhälle med aktning för ursprungsbefolkningen. Som jag uppfattar saken är Anita Gimvall av samesläkt och därmed är kåtans existens av hävd en självklarhet. Samma som våra fiskekåtor ute på kobbar och skär. Under förutsättning att de behållit sin karaktär och inte renoverats till lyxvillor.

Det som jag också reagerade på var att kronofogden valde att bränna ned kåtan, en symbolisk handling som visar makt, istället för rivning. Kronofogden anser att det blev billigaste så, något som kan stämma, men gör myndigheten så i andra delar av riket också?

Ikväll hade jag bättre flyt och fick luftat några av de frågor som funnits i mitt bakhuvud hela veckan. Kommer vargen denna natt, kan man bete sig hur som helst som celebritet och har lagstiftningen i Sverige tagit tillräcklig hänsyn till det samiska folket och dess hävd?


Krisen i Svenska Akademien – vad handlar det om? – Aftonbladet

Upprörd stämning inför bränning av kåta  

Skolskjuts pga vargen 

Att tutta eld på Vattenfalls kåta  på Jokkmokks vintermarknad hade varit ren mordbrand

Gott Nytt År! + Bildbomb

Eftersom jag inte har några nyårsraketer att sända i skyn eller en dynamitgubbe att spränga i luften dagen till ära har jag istället planterat en bildbomb i detta inlägg. Jag besökte idag på sen eftermiddag provinshuvudstaden och tog bilder av vilka jag valde några som jag hoppas kan ge en föreställning om hur det ser ut i staden en mulen decemberdag sist i månaden.

Min granne fåraherden hade en brasa på gång till vilken jag inbjöds via SMS. Elden fick god fart och jag trodde nästan att det var påsk. Vanligtvis brukar vi bränna brasor vid påsk men grannen har andra seder och bruk. En liten pjäs hade dock inhandlats men brasan var huvudattraktionen.nyårsbrasa

Fyrverkeri som just startat
vasa 2
Staty i provinshuvudstaden
Vasa 1
Tågstationen
vasa 3
Salutorget
vasa 4
Jul i Vasa
vasa 5
Toppen på Saluhallen
vasa 6
Frihetsstatyn
vasa 7
Freiheit!
vasa 8
En enkel vindskupa
vasa 9
Trefaldighetskyrkan
Wasa Express
Ahhh, vem lurar i hamnen för att få göra entée? Wasa Express, nygammal skönhet som äntligen ger lite värdighet åt överfarten.

Brasa i aprilkväll

Ikväll när jag kom in efter en stund på stugtrappan tillsammans med svåger luktade jag som en rökt sill. Vi satt en stund och resonerade, funderade och avnjöt en kopp gammal dansk medicin i kvällningen. Ett stillsamt samkväm på kvällskvisten i godan ro.

Före det hade backens övrig innevånare avlägsnat sig. En för städning av hyddan, en annan för nattning av ättlingarna och en tredje bankade friskt på en påle med släggan allt medan fåren bräkte bekymrat. Det var ljud i skällan; allt från brasans sprakande till fåglarnas kvällsläten, katternas jamande och tranornas trumpetande. Vi brände ned en brasa till grunden. Påskbrasan inställdes tidigare p.g.a. otjänlig väderlek. Ikväll gick den istället av stapeln. Därför luktade jag som en böckling när jag kom in i stugan. Röken trådde en virveldans som svepte fram längs marken, än högt i skyn, än dykande ned mot en brasvakt. Tänk vad nyhugget gran- och tallris kan skapa förunderliga moln!

Grannes yngste son jagade två vita kattor. Än var de här, än var de där, alltid med en fyraårig gosse i hälarna som inte riktigt hann fram. Men han var envis och outtröttlig. Trion försvann in bland granar och asp, över stenrösen och längs diken, ibland spanande efter fågelbon. Alla tre.

Ensam tände jag brasan och genast började ett ljusgrått moln söka sig mot himlen. Först strilande och tveksamt, sedan alltmer frimodigt och nästan utmanade. Före det hade jag ett par kvällar samlat ris från stamkvistning av några frodiga granar. Tänk vad kvistar från några granar och en tall ger mycket energi. Efter en stund anlände Sister Jane och svåger med en kärra full med konfidentiella papper som behövde förpassas ur tiden. Brasan fick tjänstgöra som dokumentförstörare.

Grannen i syd, fåraherden, dök upp med hustru och deras pojkar. Där stod vi alla runt brasan och samtalade, värmde oss i eldens sken, petade i brasan med gafflar, njöt av en av april månads sista, underbara kvällar. Kan man ha det bättre i en by på Pampas en sen aprilkväll? Låt vara att man luktkar lite rök efteråt.

Inom stadens hank och stör hade troligen en sådan brasa framkallat utryckning av brandkåren och efterföljande polisutredning. På landet bränner vi brasor när vi så behöver och vill. Påsken varar än till midsommar!

Mulliga moln sveper fram
Posé bland buskar och snår
f.d. mjölkkärra gör tjänst än idag

Brått har inte våren men straff har Brittney

Apropå mitt näst näst föregående inlägg där jag deklarerade min syn på dödsstraffet hittade jag en mer eller mindre korkad förklaring till Britney Spears försvar för dödsstraff. Citatet är snott ur dagens ”Lugna Gatan” i provinsens ledande svenskspråkiga tidning Vasabladet. Å andra sidan har även Gatukontoret som står för episteln i denna eminenta söndagsspalt också lånat citatet ur en nyutkommen bok ”Pinsamheter” av Andreas Nyberg som säkert också i sin tur knyckt den unga damens munväder. Ung och ung, hon borde väl vara i trettioårsåldern nu?

Här skall vi dock komma till skott och låta den goda Brittan förklara sin ståndpunkt:
Jag är för dödsstraff. Den som begått ett fruktansvärt straff måste få ett passande straff. Så att han lär sig till nästa gång.
Se där lärde vi oss något nytt! Till på köpet är det en han, inte en hon eller ännu värre, en hen. Eller är det ett hen?

Våren låter vänta på sig även om dagen som inne är inleder med en leende sol. Gårdagen var dock en bedrövelse. Snötäckt gårdstun och grått. Jag beslöt mig för att byta headern högst upp på sidan, tillägna mig ett nytt, modifierat namn på bloggen samt infoga ett nytt ordspråk. Vårstädat lite på bloggen med andra ord.

Brasan som jag tänkt bränna igår fick dock vänta p.g.a. det dåliga vädret. Få se som det blir en Valborgsbrasa istället? Vi brukar inte bränna brasa då här i trakten men jag är inte sämre karl för min hatt att jag inte kan införa nya traditioner. Åtminstone för ett år i alla fall.

Så här dystert såg det ut igår vid min tilltänkta lördagsbrasa.