Vargar, Akademien och Brasan

Åh, nästan en hel vecka utan ett enda blogginlägg. Men jag lever och mår, och på benen jag står. Inspiration har saknats, inte speciellt mycket har hänt och varje gång jag öppnat mitt bloggdokument har det känts fel och tröttsamt. Med andra ord en svacka i skrivandet och mycket bättre har det inte varit med fotograferandet.

Fast egentligen finns det att skriva om. Vargfrågan tröskas vidare i landskapet och besten har synts till här och var men jag får inte se den.  Kom hit får jag klappa dig! Obs! jag skrev klappa, inte krama! Att bli kallad vargkramare är nog det sämsta man kan råka ut för i Pampas denna vår.

Svenska Akademien har figurerat i spalter och i rutor men inte blir jag mycket klokare på vad som hänt. Jag har på känn att det är ett stort i-landsproblem samtidigt som Akademien är pekpinnen i språket, en nog så viktig funktion, som borde hanteras av människor med bildning och belevenhet. Het verkar diskussionen ha gått bakom kulisserna, något som bara kan anas. Tyvärr har jag inte följt med historien från början men en s.k. kulturprofil har tydligen en central och initierande roll.

Vad är en kulturprofil och vad innebär detta epitet ifråga om makt och påverkan? Jag känner då ingen kulturprofil, inte ens till namnet, men så är jag en bland allmogen. Tydligen är kulturprofilen en viktig person som bärs upp av systemet, finkulturen, och då må man förlåtas somliga synder.

I Västerbotten har rättsmaskineriet agerat med att bränna ned en kåta i Stenträsket (Storuman) som tillhör Anita Gimvall. Hon påstår att hon renoverat kåtan som hennes familj haft sedan slutet av 1800-talet och anpassat den till de krav som myndigheterna har. Länsstyrelsen anser att kåtan är ett olovligt nybygge inom ett naturreservat. Ord står mot ord.

Det jag reagerar på är att Anita Gimvall rimligen borde ha någon dokumentation på att kåtan funnits där sedan lång tid tillbaka. Ritningar, bilder, kartor eller vittnesmål som stöder hennes utsaga. Om så finns borde det inte vara någon diskussion, i ett rättssamhälle med aktning för ursprungsbefolkningen. Som jag uppfattar saken är Anita Gimvall av samesläkt och därmed är kåtans existens av hävd en självklarhet. Samma som våra fiskekåtor ute på kobbar och skär. Under förutsättning att de behållit sin karaktär och inte renoverats till lyxvillor.

Det som jag också reagerade på var att kronofogden valde att bränna ned kåtan, en symbolisk handling som visar makt, istället för rivning. Kronofogden anser att det blev billigaste så, något som kan stämma, men gör myndigheten så i andra delar av riket också?

Ikväll hade jag bättre flyt och fick luftat några av de frågor som funnits i mitt bakhuvud hela veckan. Kommer vargen denna natt, kan man bete sig hur som helst som celebritet och har lagstiftningen i Sverige tagit tillräcklig hänsyn till det samiska folket och dess hävd?


Krisen i Svenska Akademien – vad handlar det om? – Aftonbladet

Upprörd stämning inför bränning av kåta  

Skolskjuts pga vargen 

Att tutta eld på Vattenfalls kåta  på Jokkmokks vintermarknad hade varit ren mordbrand

En kommentar till “Vargar, Akademien och Brasan”

  1. Jag satt i helgen och försökte läsa mig till vad som ”hänt” i Svenska Akademien men blev inte klok på det hela. Det verkar som om de bråkat i åratal. Lägg ner skiten. – Skolskjuts på grund av varg? Men hallå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *