-
På tomtejakt
Har man lovat, så skall man hålla vad man lovat. Det visade sig lättare sagt än gjort att hitta något som påminner om tomten och hans utstyrsel. Alltså, jag menar att jag letade spår efter tomten och då hamnade jag i mitt andra hus på andra sidan vägen. Ödehuset. Där finns massor av grejor men inget spår av tomten. Däremot hittade jag en liten kniv, knappt längre än en tändsticksask, som jag fick en gång i tiden som julklapp. Den hade skida i äkta läder och var mig mycket kär. I provinshuvudstaden gjorde jag nästa försök att hitta tomten. Jo, jag fann honom bland plastgranar, ävenledes han tillverkad i äkta…
-
Besök i syd
Julkorten är skickade och jag har själv fått ett par. Grannen, fåraheden i syd, har gjort ett A4-kort som berättar om årets händelser på deras gård. Där passerar revy katter, får, höns och pojkarna tillsammans med nybygget: fårhuset. Hunden Giisa syns inte alls på julhälsningen men hörs desto mera när hon upptäcker mig när jag kommer längs stigen genom skogsdungen. I skymningen besökte jag dem medan husbonden strödde kalk i fårhagarna. Förberedelser inför kommande säsong. Den nya tuppen gol, i övrigt var allt fridfullt på gårdstunet. Det är något speciellt att avsluta dagens arbete och aktiviteter i skymningen, prata med grannar, fundera och planera, njuta av tystnaden, känna att dagens…
-
Jag sliter mitt hår
Ikväll slängde jag ut julpyntet. Ett stycke ljusstake kopplades loss och fördes till de övre gemaken för att översomra. Det heter ju övervintra, varför skulle det inte kunna heta översomra när juldekorationer och annat pynt skall vila sig fram till nästa jul? Det kan tyckas fattigt med bara ett pynt i fönstret under jul. En ynka ljusstake. Faktum är att jag vissa år har haft uppe två röda stjärnor på andra våningen som mot öster och väster signalerat att nu är det jul även uppe på backen. Dock visade sig att dessa stjärnor innehöll varsin slinga julgransserie som skulle kopplas till det allomfattande elnätet. Några av de små lamporna behagade…
-
Bestyr med granar och grannar
Sister Jane fick hugga en gran på mina marker. I utbyte fick jag sitta i gungstolen hemma hos dem och njuta av färdigklädd gran på julaftonen. Själv har jag ingen gran. Eller rättare sagt, granar har jag tätt in på knuten, höga som hus, året runt och på rakt led som en nord-koreansk parad. Skam till sägandes är det en förvuxen granhäck som dock skyddar bra för insyn och trafikljud. Därför har den fått stå kvar. Men vacker är den inte. En vacker dag kommer jag att hugga ned den och anordna en påskbrasa som byn inte sett dess like till. Fram tills dess får den växa till sig, inte…
-
En svår tid
En svår tid närmar sig. Det är inte bara för att snö och is som täcker land och hav eller för att det är kallt och mörkt ute, utan julen är i antågande. Det syns inte minst på alla juldekorationer, den ena mera strålande än den andra och alla julsångerna som alltmer ökar sin närvaro i radio och TV. Inte ens när man köper veckoransonen av lök och potatis i köpladan kommer man undan alla ”Tomtegubbar som slår i glasen” och ”Jingel bells”. Missförstå mig rätt. Jag har inget emot julen, traditionerna, julsångerna, tomten och allt det andra som hör samman med julen, men det blir liksom för mycket av…