Allehanda

En liten hjälp

Jag brukar handla semlor på onsdagarna, Andreas Knips GI-semlor närmare bestämt. Tre påsar plockas från brödhyllan och läggs en stund senare på rullbandet vid kassan. Idag var det tomt på kassörsstolen så jag fick vänta en kort stund innan någon satte sig bakom kassaapparaten.  En rejäl stapel med tomma köpkorgar stod vid kassan så jag passade på att hjälpa till lite och förde korgarna till ingången.

Kassörskan uppskattade den lilla hjälpen. Äsch, det var så lite, tänkte jag. Just så tänkte jag för man kan alltid hjälpa till lite här och var om man har upp ögonen. Jag har den uppfattningen att är man hjälpsam i det till synes lilla så får man hjälp tillbaka även i det stora. Det visade sig strax att kassörskan hade lagt undan semlor till mig för hon visste att jag brukade handla dem varje onsdag och idag hade åtgången varit speciellt stor. Det såg hon och kom att tänka på mig. Sådant uppskattas, kan ni tro. Semlorna är riktigt goda och en milstolpe i veckan.

På tal om semlor så kallas de så i republiken medan det i kungariket är vanligt med småfranska eller fralla. Det som kallas semla i kungariket är det som vi i Svenskfinland och även i Skåne kallar för fastlagsbulle. En viss skillnad.

Utanför en skum bar någonstans i Europa. Här serverades inga fastlagsbullar.

4 kommentarer

  • Erik Forsling

    Den där synonyma innebörden mellan semla, fastlagsbulle och fastlagsbröd, som vi använder begreppen här i mellansverige, känner jag väl till – men definitivt inte att det också kan innebära småfranska/fralla. Skickar en minihistorik om semlor: http://www.semlor.nu/historia .

    När jag var en glutt, skiljde mina föräldrar på ”vattfranska” och ”mjölkfranska”. Den förra hade vatten som bakvätska, och var lite segare – mycket god, isht. doppad i varm choklad – medan den senare såklart hade mjölk som vätskebas, och ansågs nog förnämare (och var dyrare) i arbetarhemmet!? Vetemjöl utgjorde grunden, och eventuellt sötningsmedel den s.k. smakförhöjaren.

    När jag var yngre liftade jag ofta, och en gång i Mellaneuropa sade en entusiastisk man till mig, när han släppte av mig vid vägrenen: ”Tacka inte mig, hjälp någon annan istället”! Det har jag tagit till mig, och trots att jag inte bekänner mig till någon tro, så tror jag att de positiva handlingar man kan tillföra universum väger upp mot allt det dåliga och eländiga. Vad dessa ord sedan innebär, det är en definitionsfråga.

    Men berätta nu inte detta för någon; min självbild och image är ju att vara den konsekvent negative och svartsynte. Den som bejakar de mörka sidorna …

    Din tanke om att man själv får hjälp om man hjälper andra, väcker såklart frågan om altruism. Existerar altruism? Är handlingarna oegennytta, eller kalkylerar man egennyttigt, med perspektiv på framtiden!? Självklart skriver jag inte detta för att jäklas med dig – ser oftast själv sakerna i det ljuset – utan bara för att jag ofta själv ställer mig den frågan rörande mina egna låtanden och göranden.

    De där små gesterna, som den kassörskan gjorde, är de som värmer – vare sig det är uteklimatet eller hjärtat som är kallt. Tjänster och gentjänster. Teoretiska resonemang kring altruism är oftast överflödiga. Vanlig normal hygglighet borde vara norm!

    • Don PJ

      Jag tror vi använder ordet semla olika men mera exakt än så vet jag inte förutom vad jag läste på Wikipedia. Jag har inte rört mig så mycket i övriga Sverige, förutom Skåne, att jag närmare kommit i kontakt med bruket av ordet semla. Så du har säkert rätt.

      Jag har själv yttrat samma ord som den man du liftade med en gång i Europa. Rent statistiskt så innebär en hjälpande handling något positivt, om den inte skadar någon eller något annat, därför att summan av goda handlingar ökar. Sedan kan vi i det oändliga diskutera vad om är gott och ont, men jag utgår från vanlig mänsklig samvaro och tillvaro där det kan behövas en hjälpande hand. Jag tror att blir jag hjälpt så har jag lättare att hjälpa andra.

      Det hela bottnar i en tro på att vi behöver varandra och att människan behöver samarbeta både i smått och stort för att överleva i långa loppet. Kanske min lilla hjälp igår bara var att jag såg något som behövde uträttas medan jag ändå stod där och väntade? Men sedan känns det också bra att ha kunnat hjälpa någon eller gjort nytta, man blir mera nöjd med sig själv.

  • Annepauline

    Åh, Andreas Knip´s bageri har så mycket gott. Nu fick jag akut längtan efter deras varma grisar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »