Allehanda

Malmö

Jag har fått hem mitt bokverk, en bilderbok över Malmö. ”Dokument Malmö” presenterar staden i 1000 bilder tillsammans med små berättande textsnuttar. Det är en intressant bok med vyer och bilder från en nutida stad som bör avnjutas i etapper. Jag låter den ligga uppslagen på ett bord och studerar några bilder med jämna mellanrum. Boken begåvas med bilder av Torbjörn Andersson och text av Per Svensson. Att den både till innehåll och till storlek är mäktig berättar det faktum att den väger närmare fyra kilo.

Själv besökte jag staden i början av januari. Vintern var närvarande även i denna sydligt belägna stad. Snön fanns överallt och det gällde att ha både mössa och handskar på. Men många stretade ända fram på gatorna iklädda endast tunna kläder och utan mössa på huvudet.

En dam som dock var ordentligt påklädd var en bloggbekant som jag träffade för första gången på ett café. Jag har tidigare endast träffat ett par bloggare som jag inte känt innan bloggskrivandet och –läsandet. Det finns också ett par tidigare bekanta som skriver blogg.

Denna skribent som sågs i verkliga livet för första gången skriver läsvärda och roliga texter, med självdistans och kluriga liknelser. Därtill skriver hon om ”min stad”, Malmö. Att det är min stad beror på att jag bott där 18 år och har egentligen inte bott någon längre tid i någon annan stad förutom ett år i Borås och några vintermånader i Umeå.

Att för första gången träffa en människa som man till viss del lärt känna via en blogg är spännande. Man bildar sig en uppfattning om personen ifråga från texter, formuleringar och eventuella bilder. Sedan får man jämföra denna bild mot verkligheten, så mycket man nu hinner på en kort stund. Jag får säga att jag bildat mig en ganska god uppfattning av Maclindhe och även om jag gärna hade diskuterat mera om skrivandets konst var det ändå trevligt att råkas över en kopp te.

Följande dag traskade jag runt på stadens gator, besökte Möllevången, Triangelens nybyggda station och Entré, ett relativt nytt köpcentrum vid stadens norra infart. Köpcentret är byggt på en stor ödetomt vid motorvägens slut och som jag, den tiden jag bodde där, inte kunde begripa varför den inte användes till något bättre än som ful parkeringsplats.Ett annat liknande område var Lugnet nästan mitt inne i staden som revs på 70-talet och sedan stod tomt och ödsligt innan byggnation så småningom kom igång. Idag finns det väl inga riktigt stora, osmakliga områden kvar i Malmö som inte har bebyggts och använts på ett mera vettigt sätt?

Ett område som också bytt skepnad är Kockums-området nere vid hamnen. På 70-talet fanns där varv och industri; idag  utbildning, bostäder och kontor. Dock måste jag säga att jag inte är riktigt nöjd med hur de byggt på södra kajen av den hamnbassäng där flygbåtarna tidigare hade sina terminaler. Jag tycker att det är för mycket glas och stora fyrkantiga ytor som dominerar. Kunde de inte byggt ett Nyhavn i modern stil den gången det begav sig? Något mysigt och pittoreskt men ändå funktionsdugligt.

Turning Torso anser jag dock vara ett lyft för området och staden. Tidigare fanns bara Kronprinsen och Hyllie vattentorn som hade någon höjd att tala om. Idag är det snedvridna tornet ett landmärke i staden. Centralen har också fått nytt innanmäte och jag blev positivt överraskad. Jämfört med stora, mörka, tunga Hovedbanegården i Köpenhamn är Malmö Central ett modernt bygge med klass. Jag satt en god stund på en bänk och betraktade alla människor som passerade min plats. Så ljust, välfungerande, harmoniskt med alla resenärer på väg. Bakom min rygg fanns ett lok som kraschat rakt in i en betongstoppare. Men dit hade man tyvärr inte mycket  insyn. Trots all modern teknologi finns det svaga punkter. Så är vårt samhälle, ingen funktion är 100 % felfri. En orsak till att jag besökte Malmö var Citytunneln som invigdes i december och den villa jag gärna se. Jag åkte några gånger och jag kan inte annat säga att det är ett lyckat projekt vad jag kunde se. Centralen är inte längre den  återvändsgränd den var tidigare. Resan till Köpenhamn/Kastrup förkortas också vilket säkert uppskattas.

En dag begav jag mig till Limhamn för att hälsa på en gammal arbetskollega som bodde på Victoriahemmet. Hon är av samma ålder som min saliga moder och behöver nu hjälp med även det mest alldagliga. Först kände hon inte igen mig men när hon väl hörde mitt namn fick hennes anlete ett solsken över sig. Det värmde. Det märkliga är att hon är hittebarn från kyrktrappan i vår socken med utsikt över fjärden. Victoriahemmet är nybyggt och modernt. Ett sådant boende hade även jag önskat salig moder de sista åren i hennes liv. Vägen dit ut var full av snö men bussarna åkte ändå sina rutter.

Snö fanns i mängd och massor. Gångstigarna var snöröjda, även busshållplatserna. Ett två-manna-team med skyffel och sopborste pustade busshållplatserna men när man sedan lämnade busshållplatsen fick man använda egen fyra-hjulsdrift genom snödrivorna. Snön gick minst till knäna. Det visade sig att Maclindhe bodde i närheten på fashionabla Victoria Park, ett boende som hon uppfattar som högst vanligt trots att det är utpekat som överklass. Nåja, därom må de lärda tvista, huvudsaken är att hon har en amper penna  i skick.

Malmö må ha sin lilla charm även på vintern men sommartid är staden på topp. Ribban, alla parkerna, Öresund, Malmöfestivalen, Lilla Torg och alla restaurangerna, Möllevången, närheten till kontinenten och Köpenhamn, skånskan. På tal om skånskan tyckte jag att den var erbarmligt ful när jag flyttade till Malmö på mitten av 1970-talet. Idag är den för mig det ett explosivt, levande, rebelliskt språk. Länge leve Skåne!

 

Tidig morgon på Entré Malmö

Lilla Torg i Malmö som sommartid är fullt med serveringar

Frusen kanal med Kronprinsen i bakgrunden

Några tappra fruktförsäljare på Möllevångstorget i januari

Det är de här husen på södra kajen som inte jag riktigt gillade

Station Hyllie

Nedgång till station Triangelen

Perrongen på station Triangelen

 

 

0 kommentarer

  • Malin

    Men! Den byggnaden du fotat, längst till höger, är ju vårt skolbibliotek! Det är en helt underbar byggnad! Biblioteket högst upp, och DÄR är det minsann trivsamt att sitta och plugga och kika ut genom fönsterväggarna. Jag gillar den delen av stan 🙂

    Och nä, just nu har vi ingen snö igen, tack och lov, men vi fick några centimeter i förra veckan och jag började nästan gråta av besvikelse. Nu vill jag ha vår.

    • Chorizo

      Oj är det ert skolbibliotek? Säkert är det trevligt därinne med fin utsikt men jag tycker ändå byggnaderna ser fantasilösa ut på avstånd. Kanske inspektion på närmare håll skulle ändra min åsikt?

      Snö finns överallt i Europa denna vinter. Jag såg nyss på spansk TV att de har snöoväder strax utanför Madrid. Måste va i bergen. Usch för all denna snö!

      • Malin

        Yes! I övrigt är byggnaden ganska tråkig på insidan, stor och man råddar lätt bort sig, men biblioteket är fantastiskt. Det var nån som sa att hela den byggnaden kallas för ”Hulken”, för att den är stor och grön och ful, haha!

  • Chorizo

    > Malin. – På samma område men på andra sidan Kockums-området mot Ribban fanns tidigare Saabs moderna fabrik på början av 90-talet. Den hade även en fantastisk matsal med utsikt över Öresund från femte våning. Idag är den väl bortriven? F.d. mässhallar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »