Diket

Den senaste veckan har diket sysselsatt mig till viss del.

Ett dike förknippades förr i världen med tungt kroppsarbete och mycket svett. Diken fordrades för att kunna bereda åkermark av ofruktbara myrar. Inte minst bonden Paavo är sinnebilden av den strävsamma bonden som gräftar fram sin åker ur kärret.

Nu för tiden har detta arbete föga värde utan med lätthet planteras skog på åker och äng som en gång i tiden krävde blod, svett och tårar. Om de bara visste dessa spadakarlar!  Å andra sidan har jag också sett skogsskiften som åter omvandlas till åker men denna gång sker arbetet med joystick i ombonad hytt.

Så dramatiskt är inte mitt dike för det handlar om att dra elektricitet till uthuset där Bettan väntar på att få värme i motorn under den kalla årstiden. Detta har jag tidigare år löst genom att varje höst dra en skarvsladd under snön till uthuset. Inte det optimala med det fungerade.

Att gräva dike med spade är fullt möjligt men tungt och tidsödande. I värsta fall hade jag fått ryggskott. Som tur är finns i byn en hjälpsam man med traktor och grävaggregat som ställde upp och grävde mitt kabeldike. Så fint och smärtfritt det gick. Efteråt fordras lite spadarbete men det är småsaker jämfört med att gräva diket för hand.

Bor man på landet måste man ofta sköta sakernas tillstånd själv. En förmån men också en kostnad och eget arbete. Ingen gårdskarl, disponent eller kommunal hantverkare att ringa. Och definitivt ingen som gräver ett dike på kommando.

Vad som nu fordras är en elektriker som gör nödvändiga arbeten i båda ändorna av kabeln och vips har jag både ljus och värme i uthuset. Året om. Så glad Bettan blir av detta dike som nästa sommar man knappt kan ana på gårdstunet. Tidens tand i positiv bemärkelse.

Första ”spadtaget”

Se där, ett dike växer fram!

Okej, ett visst arbete fordras efteråt. Alla stenar som såg dagens ljus måste hanteras

Allt arbete fordrar lite paus emellanåt

Nästa projekt? Kan denna harv målas, renoveras och pyntas med blommor? Uppriktigt sagt är jag inte någon trädgårdsmänniska men visst vore det fint att få lyfta fram detta redskap från gången tid.

Hösten är här men riktigt lika färggrant som i fjällen är den inte.

 

 

6 reaktioner till “Diket”

  1. Se där, ett riktigt projekt på gång. – Men för allt i världen, måla INTE harven! Den ska vara original. Den går alldeles utmärkt att ha för blomsterarrangemang ändå om andan faller på. Skulle vara väldigt tjusigt med någon slingerväxt, kanske klematis eller liknande. Eller så är harven fin som den är utan blomster. Men måla inte!

    1. Oj, där fick du mig ställd. Tåls att fundera på.
      När man svängde harven upp och ned så gick den lätt att förflytta på järnen som bildade ett par medar. Mellan järnen/medarna fanns ett lock där bonden kunde sitta om så behövdes. Det kommer jag i alla fall att förnya för där hade jag tänkt ställa blommorna. Nu är locket helt borta.
      Val av virke kanske fordrar lite eftertanke.

  2. När jag har ägnat mig åt att gå loss på rostiga föremål, som jag gjort till prydnadsföremål för inomhusmiljö, har jag helt fräckt gjort det i verkstadsmiljö, på betydligt mindre föremål än din harv. Med stålborste kommer rostbekämpningen i ditt fall att vara betungande och tidsödande. Kanske har du en vinkelslip där du kan sätta på en roterande stålborste, en snabbare metod, eller en blästrare i grannskapet. Avlägsna all rost, om du inte vill ha den rostiga stilen – den är populär nu i flera sammanhang. Här i Tierp står t.ex. helrostiga stora urnor för blomsterdekorationer – nygjutna på det lokala gjuteriet.

    http://img4.ntm.eu/unt/public/img/5027919/0712111609/trettio-tierpsurnor-har-placer?w=980&h=551&anchor=topcenter&bgcolor=222&scale=both

    Bilar med helrostig fasad, och toppmodernt inre är också hett. Annars tar du bort rosten till bara den rena metallen återstår. Och så oljar du in hela härligheten. Vet inte hur det blir med t.ex. gammal spillolja. Jag hade förmånen att komma över gnuttan hydrualolja. Resultatet blir vackert. Hur länge det står sig utomhus vet jag inte, men det är väl bara att serva lite då och då. Att måla tror inte heller jag på, om du inte gör det på ett väldigt smart sätt. Lycka till, du får väl harva dig fram.

  3. Apropå utsmyckningar. Den där stenbumlingen du hanterar på bild tre borde du kunna göra en riktigt kreativ dekoration av. Kanske tillsammans med harven. Du får dubbelförstärka de estetiska generna.

    När jag tittar närmare på dina bilder ser jag ju att du har sten för en hel installation. Du har ditt liv, jag har mitt, men varför inte utnyttja råmaterialet estetiskt. Det verkar vara en en potentiell förmögenhet för skapande.

    1. Sten har vi till förbannelse här. Sten, mygg och sly.
      Jodå, tanken med steninstallation finns i bakhuvudet. Vi får se var det ändar.
      En stor del av de stenar som kom i dagen vid grävandet av diket har vi dock kört bort men tillräckligt finns ändå kvar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *