Nelli
Vännen Nelli och jag var åter idag på promenad. Redan kl. 05.30 tyckte hon att det var dags att stiga upp. Tur att jag är morgonmänniska. Kvällsmänniska också för den delen, hur det nu går ihop. Kan kanske ha sin förklaring i att jag tar en och annan siesta när det passar. Speciellt efter ett gott mål mat känns det befogat att sluta ögonen en stund. Även i Saltgruvan har denna goda sed smittat av sig på flera krigare. Allstå inte under pågående övningar, för det bevare oss månde, utan under lunchrasten.
Nelli är speciellt intresserad av bilar och är genast beredd att rusa åstad när någon plåtburk passerar. Då glöms alla intressanta snöhögar, inget spår är för spännande, ingen doft för pockande. Då gäller det att utforska om det var en Volvo eller en Peugeot som hade fräckheten att bara passera utan att stanna och hälsa. Då glömmer hon lätt att det är förenat med största livsfara att syssla med denna sport. Som tur har hon en promenadkompis som kan hålla korta tömmar.
Annars är hon snäll, livlig och uppmärksam. Hon gillar att göra saker. Det enda som kan vara irriterande är att hon kan skälla i falsett. Inget ihållande och tröttsamt men ett enda litet skall skär i öronen när man minst anar och hon vill ha sällskap.
Hon skall stanna här en tid medan matte och husse vistas i söderns sol och värme. Ett par veckor i varandras sällskap skall vi nog klara av, sedan är det andra som tar över. – Joo, hon är av rasen Welsh corgi cardigan om någon undrar.
Du kanske också gillar
4 kommentarer
Maclindhe
Fördelen med hund är att man kommer ut i ur och skur. Dock inte kl 5.30 på mogonen…! Finns risken/chansen att du blir med egen hund nu också då?
Chorizo
Jo, jag gick och tänkte på det i morse när vi var ute på morgonturen, frisk luft får man åtminstone.
Nee, jag tror inte det. En hund fordrar rätt mycket motion och annat. En katt klarar sig själv så en sådan kunde jag tänka mig men jag bor så nära landsvägen att jag är rädd att den blir överkörd innan den fått nödvändiga, ibland tragiska, erfarenheter hur den aktar sig för trafiken.
Maclindhe
En klok väninna till mig sade att man kan vara hur många som helst om en hund. Och, tja, att ha dotterns jycke som deltidshund passar oss utmärkt. Det har förresten hennes bröder också 😉
Chorizo
Det beror lite på hunden också. Vissa är väldigt fästa vid en person men vänjer den sig vid flera personer så, varför inte?