Allehanda

Group of Seven

Finns det något bättre än att sätta sig ned en stund och pusta ut efter arbete i friska luften en septemberdag som denna. Soligt och lagom varmt väder. Frisk luft var kanske lite fel, för vid vedkapen yrde spånen allt emellanåt omkring och landade både på mössa och på glasögon för att inte tala om den spån som smög in vid skjortkragen och lade sig kittlande på ryggen. Men sedan, menar jag, när vedkapen tystnat och lugnet lägger sig över backen, då är det frisk luft och härligt att andas.

De som röker brukar då tända den cigarett, andra tar en kopp kaffe om det finns i termosen. Jag satt bara där och vilade lite och njöt av den fina dagen. Än är det mest den gröna färgen som dominerar i naturen, någon riktig frostnatt har ännu inte infunnit sig men löven ser allt mer vissna ut och visst börjar det gula och bruna inslaget synas allt mer, dag för dag. Därtill ger nu solens läge på himlen ett speciellt ljus även på eftermiddagen. Färgerna börjar vakna till liv och snart har vi vackra scenarier att beskåda, speciellt i skärgården med blågrått hav, hög himmel och brinnande holmar. Med andra ord, det var riktigt skönt att sitta där och bara ta det lugnt en stund, lyssna på någon fågel som förde liv i skogen bredvid, spana in färgskiftningarna i trädens skrud och låta tankarna vandra.

Jag kom att tänka på den konst jag såg på McMichael Canadian Art Collection i Kleinberg utanför Toronto för ett par år sedan. Där har Group of Seven, en grupp kanadensiska konstnärer, sin konstnärliga hemvist. Sex av konstnärerna är också begravda på galleriets egen begravningsplats.

Efter avslutat arbete för dagen blev jag tvungen att ta fram den konstbok som jag köpte på galleriet och titta på alla vackra, färgstarka bilder som där fanns med huvudmotiv från kanadensisk natur och vildmark. Så likt våra trakter men ändå så annorlunda och så djärvt målat. Sådan konst skulle jag vilja ha på mina väggar!

För den intresserade finns en sida på nätet som kort berättar om Group of Seven och som också visar verk av de olika konstnärerna. Klicka på länken i föregående mening.

Längre ned på sidan finns ett flertal länkar vid sidan av bilderna som visar prov på deras konst och upp kommer ganska stora bilder att titta på. Själv har jag flera favoriter bland dessa: October Gold av Franklin Carmichael, The Dark Woods Interior av Frank Johnston, The Guide’s Home Algonquin och Bright Land av Arthur Lismer, Laurentian Hillside October av J. E. H. MacDonald. Härliga höstbilder men det finns många fler som jag tycker om.

Nu undrar jag, kära läsare, vad tycker ni om denna konst och finner ni bland dessa bilder, på sidan där Group of Seven presenteras, någon ni skulle vilja ha på era väggar. Kommentera gärna alla denna enda gång och kopiera adressen till just era favoriter till kommentaren. Det skulle va så roligt att se vilken/vilka bilder ni gillar.

PS! Längst ned i detta inlägg, strax ovanför följande rubrik finns länken för kommentarer. – Onödigt bortgömd skulle jag vilja påstå.

Jag tar mig friheten att visa den absolut bästa målningen enligt mitt tycke: Mirror Lake från 1929 av Franklin Carmichael. Vilka färger, vilken natur!

8 kommentarer

  • Maclindhe

    Gillar typ samma konst. Carmichaels Mirror Lake och October Gold i topp, följda av Lismers Bright Land. De övriga gör inte samma intryck på mig – i dag i alla fall. Är lite humörsmänniska när det gäller konst…
    Mirror Lake o Bright Land påminner lite om Gaughins målningar från Tahiti med färger och skarpt avgränsade konturlinjer.

    • * PJ*

      Då är vi två om denna inriktning. Tanken var lite den att från sidan där Group of Seven presenteras så väljer ni själva egen konst men kul att du har samma tycke som jag. 🙂

        • * PJ*

          Nå, jag är inte heller någon vän av dödsskallejackor men det blev så den gången när inte annat fanns. – Förresten, jag borde kanske ta på den idag för jag har ett uppdrag på gång där den skulle passa, tror jag. 🙂

  • lagottocattleya

    Instämmer med er om vilka som faller skönast i sinnet. Fantastiska färger och otroligt säkert målat. Jag blir alltid så imponerad av akvarellmålare – för det var han tydligen, Carmichael. Alla som har testat själv inser hur svårt det är. Verkligen sinnligt målat och talar till fler än naturmänniskor. Man kanske skulle åka till Canada. Fin vildmark och utmärkt konst.

    • * PJ*

      Vildmark finns det i överflöd och många fina ställen. Landet är populärt bland jägare men som vildmarksturist finns det också mycket att hitta. För oss som jagar fina naturmotiv i sökaren. Och fin konst finns det också som kanske inte alla gånger är så känd hos oss i Europa.

    • * PJ*

      Om jag kunde leverera dylikt alster som visas i spegelbilden vore jag inte gruvarbetare. Men jag kan skriva litet, om det är till någon tröst? 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »