Yes Box
För ungefär en månad sedan var jag över till Björkarnas stad och lyssnade på lite musik. Bl.a. Frode Fjellheim Projekt avnjöts på Norrlandsoperan. Det var första gången som jag besökte en opera men inte var det så märkvärdigt. Förvisso var det inte heller opera som utspelades fastmer den norrländska och nordiska ursången och musiken, ty det var Samiska veckan som gick av stapeln i Umeå.
Efteråt blev det mingel och musik i Operans bar. Den samiska kulturen var städse närvarande och det bjöds på musik av olika slag. Riktigt trevligt. Bl.a. Lovisa Negga stod på scenen och musicerande ur sin repertoar. Bl.a. spelade hon ”Höj musiken”.
Höj musiken på fabriken
Detta är din sista dansa
Släpp ut skriken i publiken
In i vår tranceallians
Själv vill jag ändra andra raden och sjunga ” Detta är min sista dag”. Den låten skall jag spela på hög volym den dagen jag tar avsked av Saltgruvan!
Lovisa är en härlig tjej och hon skötte det mesta själv vid framträdandet. En lustig sak var att hon i mellansnacket ibland slängde in ett ”Yes box”. Detta uttryck hörde jag som barn och därmed uppfattar jag det som ett ganska gammalt och förlegat uttryck. Uttrycket lär vara än äldre, ända till början av förra seklet. I Svenska Dagbladet kan vi läsa en intressant artikel om uttrycket: Säg aldrig Yes box allright utomlands.
Igår kväll lyssnade jag på en konsert av Bjäran som spelar tung, rytmisk och svängig folkmusik. De uppträdde på Gamla Elverket i Falun och koncerten kunde ses och höras live på nätet. Man kunde även följa deras soundcheck och det lite mera vardagliga snacket medan de trimmade in musik och teknik. Då återkom uttrycket ”Yes box” och även denna gång var det en tjej som stod för talet. Magdalena Eriksson som spelar fiol i bandet hade åsikter om hur det borde låta och då svarvade hon in yes box ibland. Det fick mig att fundera på om uttrycket är på frammarsch och kanske gör en renässans eller det bara är vanligt förekommande i Norrland?
Magdalena är en livlig och musikalisk tjej som vet hur en fiol skall hanteras, mästare på instrumentet som hon är. Hon spelar också i duon Algot och det var ifjol sommar på Urkult som jag stiftade bekantskap deras musik. Igår kväll ville hon justera volymen något på gitarren och instruerade ljudteknikern att sänka nivån ”brutalt lite”. Brutalt lite, ett uttryck som verkar minst sagt motsägelsefullt. Ja, var får de allt ifrån?
[youtube=https://www.youtube.com/watch?v=LKSJYVWYrK4]
2 kommentarer
Erik Forsling
Tack så väldigt mycket för det här inlägget – jag syftar fr.a. på länken om ”Yes, box, alright”. Ganska gammal, men gedigen. Publicerad 13/8 dessutom – Kära Ks födelsedatum. Att den långa artikeln vidare är författad av Bengt af Klintberg gör inte saken sämre. Bengt af Klintberg, etnologen, mannen som blev en riksbekant person efter sin bok ”Råttan i pizzan”. Resultatet av hans sökande efter s.k. vandringssägner. Hans studier har t.o.m. blivit så uppmärksammade, att när man hör en skröna som kan tyckas lite väl … väl … Då undrar man på äkta svenska om det inte rör sig om en ”klintbergare”.
Han har alltid varit en framstående folklivsforskare, men (såvitt jag vet) aldrig professor – eller så har han fått professors namn, eller slikt. Löjligt att mäta med de måttstockarna, men jag tror mig veta att han aldrig doktorerat, och det kan ju alltid utgöra ett hinder för karriären – såvitt man inte blir folkkär.
Men, framförallt hajade jag till när Wiveca S. nämndes någonstans i mitten av artikeln. Antropologen. Vi läste samma baskurs i idé- och lärdomshistoria i mitten av 80-talet, och för en tid bodde vi i samma kvarter. Har tänkt på henne ibland, och nu återuppväckte du de tankarna. Snokade lite och dalkullan är uppenbarligen återbördad till Leksand. Ska resa till Gamla hembygden i morgon, men mitt gratulationskort lär inte komma i tid. Hon har födelsedag om två dagar.
PJN
Där ser man vad en enkel länk kan leda till. Det är väl det som kan kallas association?
Jag hoppas att du får en fin vistelse i Gamla hembygden!