Dagens dop
Idag har jag varit på dop. Granngårdspojken Frej fick sitt namn och jag var inbjuden som granne och släkting även jag bara är typ gammel-morbror eller något sådant. Usch, det låter rysligt gammalt men jag känner mig inte så utan som en yngling med sprall i ben och sinne. Därtill har jag fått knappa in på mitt bälte ett par hål så det går åt rätt håll.
Det var jag som till stor del skötte fotograferingen men det var inte lätt när det är sol och motljus. Det blev den del redigerande efteråt men det fungerar bra eftersom jag sparar bildfilerna som RAW.
Det var ett fint dop, utomhus. Gossen var så snäll och sov sig genom hela ceremonin med prästen, vatten på huvudet och det där som hör till kyrkans ritualer. En av gästerna hade med sig en svart hund och den dök upp lite nu som då och ville leka med bollen men prästen hade inte tid med det en sådan dag. Tuppen i hönsgården var tyst och fridsam och fåren i hagen bredvid höll sig också tysta, det var som om de vetat att nu fick de inte störa med sitt profana bräkande. Jo, prästen tyckte faktiskt det var lite bibliskt med fåren så nära inpå. Däremot så var inte balmaskinen som dök upp på ängen bredvid speciellt biblisk men då var redan det kyrkliga avklarat, maten uppäten och kaffe med tårtor på ingående. Far i huset fick ärende till föraren i en av traktorhytterna men behövde inte engagera sig alltför mycket i gräset som skulle bärgas inför kommande vinter. Fint att kunna ha dop och fixa höbärgningen på samma gång, det är att vara effektiv. Det gäller att passa på när det är fint väder. Sådant är livet på landet!
Värst med att fotografera en större samling människor är att de aldrig är stilla. Alltid är det någon som gapar, blundar, tittar bort, böjer sig ned, hostar, kisar, petar sig i örat, ser bekymrad ut för att inte tala om de som alltid tycks försvinna bakom någon annan hur man än gör. Nåja, efter ett antal tagningar så tror jag nog att blev några rätt lyckade gruppfoton.
Vädret var soligt och fint men den friska vinden ställde till med trubbel för dopljusen som skulle tändas. Jag tog även en del film men hur det blir med det vet jag inte för blåstens buller i mikrofonen brukar vara besvärlig. Vi får se när herr filmklipparen sätter igång om det alls blir någon Tryggare kan ingen vara eller om det bara blir muller och buller.

9 kommentarer
Ninna
Det är minsann inte bara som du fotograferar bra, du skriver bra också! Med en skönt humoristisk underton!
PJN
Tack. Jag tycker jag skrev bättre förr när jag var mera anonym. Med humor skrivet gäller det att balansera väl så att ingen tar illa vid sig men visst finns det hela tiden situationer i vardagen som är dråpliga och lite småroliga. Då gäller det att fånga det.
Ninna
Jag har liknande erfarenhet som du. Innan när jag skrev anonymt kunde jag dra ut svängarna betydligt mera. Fast jag skrev om allvarligare saker.
Men det finns nackdelar med att skriva anonymt också, Det gäller att se upp så man inte avslöjar något av misstag. Jag gav ju inte ens nån information om var nånstans jag bor. Mer än att jag skrev på svenska förstås.
Men ibland saknar jag det därmed att inte gå djupare in i saker och ting.
Fast jag kunde vara rolig också, i skrivsättet.
PJN
Man kan fabulera lite mera om man är anonym, det är liksom inte så allvarligt då. Fast det kan vara svårt att vara anonym om man skriver ofta, har en stadig krets av läsare och speciellt om man har bilder på bloggen. Det var en bild en gång i tiden som fällde mig och sedan spreds sig ryktet.
Ninna
Jag skrev om verkligheten, om än oftast på ett skönlitterärt sätt. Och jag hade aldrig bilder med. Var noggrann med att inte avslöja mig.
Nej jag slutade med just den bloggen för att jag hade ”skrivit färdigt” kan man säga. Men den är ”mormor” till den jag har nu, även om jag inte skriver om samma saker. Inte mer än rent ytligt ibland.
kicki
Och ni hade ju tur med vädret, också:)
PJN
Det kan man säga, speciellt som också myggen höll sig borta.
Stoor
Storys for boys
Tsaren
Frej ett utmanande namn på den nyfödde vem skall backa upp det?