Så kan det gå när haspen är på
… eller rättare sagt, när Brunte haft på parkeringsbelysningen ända sedan igår kväll. Då är batteriet tomt när nästa färd skall anträdas.
Igår kväll gjorde jag en tur på isiga vägar och då gällde det att ha tungan i rätt mun så att vi inte slant ned i diket, Brunte och jag. Rena isgatan både på sidovägar och på landsvägen genom byn. Jag besökte ett par mostrar och en morbror och si de bor inte vid allfarväg utan först efter 3 km på en smal och kullig skogsväg kom jag fram i den besvärliga halkan. Men det gick bra och hem kom vi.
Det som var mindre bra var att jag glömde på parkeringsbelysningen och då blev det inget kyrkobesök ikväll enär Brunte inte orkade starta. Julfriden sjungs in ikväll i Oravais kyrka med kören Sångfoglarna och andra sångare och musikanter. En fin tradition som stämmer till begrundan inför julen. Inga kameror, mobiler eller applåder tillåts utan det är bara musiken och människorna.
Istället letade jag lite på YouTube och hittade följande julsång, diktad av min favoritpoet Dan Anderson. Sång av Sofia Karlsson. Inte så dåligt det heller. En lite annorlunda julsång.
Julvisa I Finnmarken
För den vinande nordan och vintern, broder,
för den grånande morgonens stjärna klar.
För vårt hem och vårt land och vår bedjande moder,
för myllrande städer och istunga floder
vi höja vårt stop och för kommande dagar
och för kärlek och lycka som var.
När sjöarna ligga här frusna och döda,
och yrvädren dansa i moar och skog,
vi dricka och drömma om bäckar som flöda,
och minna oss Terrvalaks solnedgång röda
och gårdar som lysa bland åbrodd och lilja
och skuggor som dansa i skog.
För den hårdaste skaren och bittraste vinden
för det fattiga folket som slåss för sitt bröd,
för dem som i armod bli hårda om kinden
för dukade bord och för slädar vid grinden,
för sårfyllda kroppar och läkande död.
Försonta och glada i stjärnans timma
vi glömma att jorden blev bräddad av hat.
Vi resa oss upp under stjärnor som glimma
omkring oss de heligas natt vi förnimma
för dem och för jorden, för himlen och oss
Våra stop vi höja, kamrat.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=yXjCQzxuUjE]
Du kanske också gillar
4 kommentarer
idaerika
Nä, vad förargligt.. Säkert fin stund i kyrkan. Sofia Karlsson var här i Näsåker och sjöng en sommarkväll för några år sedan. Det var jätte varmt ända till kl 22-23 på kvällen, om jag inte minns fel så det var i juni för det var ljust nästan hela natten. Det var inte nere på festplatsen som man skulle kunna tro, utan de som arrangerat det hade gjort det på en gård till ett ”torp” strax utanför byn. Hon stod i ett öppet lastbilssläp och sjöng inför en publik som satt i slänten framför henne. Det var otroligt vackert och stämningsfullt.. Men jag tror inte hon sjöng den där visan 🙂
PJ
Hon är fin, hon Sofia. Bl.a. hennes album Svarta Ballader är underbar. Där finns en av de bästa visorna jag känner: ”Jag väntar vid min mila” av världens bästa poet, Dan Andersson, som hon säger.
Hon borde absolut uppträda på Urkult 2014, nu när det är 20-års jubileum. Hon skulle säkert dra en hel del folk.
Sådana visstunder i sommartid kan vara oförglömliga. Det behöver inte alltid vara så stort och påkostat.
http://www.youtube.com/watch?v=rqprTarn2Os
.
kicki
Du får skaffa en booster för nödsituationer, då batteriet är tomt http://www.motonet.fi/fi/tuote/455536/Jumpstart-apukaynnistin-12V300A
PJ
Oj, finns det sådana också. Som ger startström direkt? Som tur är så händer det inte ofta att batteriet är tomt och eget slarv var det denna gång.