Djur på gott och ont
Du kanske också gillar
PJ:s byffé – från by till fe
Såvitt man är människa måste man bry sig
6 kommentarer
Erik Forsling
Hejsan. Vet ju inte vilka hackspettsarter ni har där på andras sidan Lillhavet, men de filurer som vi i Sverige kallar stor hackspett äter såväl andra fåglars ägg som ungar. Själv har jag ju min ”plejsetholk” med insynsmöjlighet. Där har under åren såväl flugsnappare som blåmesar residerat.
Men flugsnapparna kan vara rövare de också. Borövare. De häckar senare än t.ex. blåmesarna, och de kan helt enkelt invadera och ta över ett bo/en holk som t.ex den tidigare häckande blåmesen redan inrett för egen del. Blåmesar kan f.ö. lägga två kullar per år. Så spika du igen hackspettshålet och förstärk vitala delar med tunnplåt. Kanske får du se en ny kull växa upp till flygfärdighet.
Detta år, när jag har tillbringat ovanligt mycket tid i mitt älskade Plejset, är första året som jag faktiskt följt hela processen – från tom holk till ägg, från ägg till minidinosaurieliknande hjälplöst kravlande osexiga krabater med jättehuvud, från föregående till ett skrikande, pipande gäng som klart har identifierat sig som unga blåmesar. Så många miniorer på så liten yta. Snacka om trångboddhet. Och hur kan föräldrarna veta vems tur det är att få mat?
Dessvärre har jag nog, bl.a. p.g.a. besök av Lilla från Kanada missat de små mesarnas utflyttning och premiärflygningar. Det var nog förra helgen. Efter sjutton dagar utanför äggskalen. Sedan återvänder de inte till holken, annat än för att själva bli föräldrar.
Jag hittade i våras ett jättebra schema (länk bifogas nedan) över olika arters häcknings- och ruvningstider + tiden fram till flygfärdighet. Nedanstående uppgifter stämmer med nästan skrämmande exakthet in på min blåmesfamilj.
http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/faglar/fagelungarfranaggtillutflugna.111.html
Kan inte motstå att skicka en (dålig) bild på hur det kan se ut i trångboddheten. Men den kommer via e-post, tillsammans med Povel Ramels gamla slagdänga ”Tjo vad det var livat holken”.
Trevligt slut på midsommarhelgen.
PJ
Vilken typ av hackspett det är frågan om vet jag inte med ljud blev det minsann i knuten och de små liven till himlen for. Tydligen är det en kamp på liv och död även bland fåglarna trots all färgprakt och fågelsång. Fint med schemat även om jag undrar om det även är lika exakt här uppe, en god bit i norr?
Erik Forsling
Tror schemat stämmer för stannfåglarna. Men faktum är att jag läste i en svensk norrlandstidning, med webbkamera i holken, om ett scenario liknande mitt – med blåmesar – men det låg faktiskt förvånansvärt långt före mina upplevelser. Dessvärre dog alla ungarna och kameran släcktes ner.Googla på blåmesar webbkamera och du får ett överflöd av information. Kanske du borde uppdatera din holkar till nästa säsong. Själv låter jag det vara som det är. Hälsningar.
PJ
Se där, en hel del holkar och fågelfamiljer även om en del redan flyttat ut. För ett antal år sedan hade jag en holk som jag fått som julgåva av min granne fåraherden. Den höll några år innan den ramlade ned. Nu för tiden nöjer jag mig att se naturens under när det bjuds. Och det är rätt ofta får jag säga. I morse när jag körde till jobbet gick ett par tranor bara några meter från vägen och plockade åt sig mat på ett växande sädesfält. Inte ett dugg brydde de sig om bilarna som susade förbi. Jag borde kanske ha med mig kameran?
Erik Forsling
Tranor tycker jag om, och blir glad när jag ser dem. Oftare nu än förr, känns det som. Långrandig som jag är, skrev jag om bl.a. tranor här:
http://systerkanini.wordpress.com/2014/05/04/rak-rundad-och-180-grader/#comments
PJ
Vanligtvis är de ganska skygga fåglar och svåra att komma nära, jag har försökt ett otal gånger och nu när jag var så nära hade jag inte med mig systemkameran. Förresten, kul latinskt namn de har: Grus Grus