Vår kära landsbygd
Denna gång blir det inte mycket skrivet men desto mera att läsa. Hur hänger det ihop? Jo, jag hittade ett festtal på nätet, skrivet av den i Östebotten kända tidningsmannen Bertel Nygård. Festtalet från år 2012 är i allra högsta grad gångbart idag och handlar om landsbygdens förvandling till urban miljö, vår historia och vårt ursprung, myndigheters nycker, trender och glömska. Glömska var de allra flesta i vårt land kommer ifrån.
Samtidigt läser jag en artikel i Vasabladet om Molpeborna som tagit upp kampen mot förmynderiet från statens hantlangare, NTM-centralen i provinsen. Centralen vill freda områden i skärgården som byborna anser att ortsbefolkningen i alla tider skött på det sätt som är bäst för miljön. Jag är benägen att tro dem. Jag vet inte om artikeln går att länka men jag gör ett försök här, Molperörelsen protesterar mot förmynderi. Heja Molpe!
Jag får kanske orsak att återkomma till ämnet men börja med att läsa Bertels eminenta festtal.

2 kommentarer
MrsUniversum
Tack för att du förmedlar det utsökta festtalet – det är lika giltig där jag bor. Den åtråvärda landsbygden lever farligt i vårt samhälle.
Och statliga myndigheter, som kan ändra inriktning snabbt som ett öga blinkar, är inget att lita på. Jag tilltalas av människor som gör ”uppror” mot det de tycker är galenskaper.
PJ
Det som idag är största faran för lands- och glesbygd är strävan efter koncentration i samhället. Allt större enheter, längre avstånd för de i periferin, minskad demokrati och inflytande i lokala ärenden. En olycklig utveckling. Därför är det fint att det finns personer, likt Bertel Nygård, som kan fästa problemen på papper och även göra sin stämma hörd.