Allehanda

Nära ögat

Ikväll höll jag på att blir svart om näsa och öron. Men med lite tur så klarade jag min vackra nuna från sot och svärta.

Kajornas bon hade rasat ned i skorstenspipan och när jag äntligen hittade rätt ventil att öppna fanns där en hel plastpåse med ris och byggmaterial. Men sotaren hade instruerat mig att elda i skorsten för att ytterligare rensa kanalen. De pinnar och moras som fanns kvar brann friskt och draget var det inte heller något fel på så jag kände mig väldigt nöjd. Kanske jag lyckats med att öppna skorstenen?

Jag satt där och lurade i ventilen och såg hur skräpet brann upp när det plötsligt rasade ned ännu mera material och en tjock stråle med rök och sot sprutade ut ur ventilen. Där hade jag som sagt tur för just då skulle jag byta sittställning och hade vänt bort mitt ansikte från ventilen. Lite otur för er läsare för jag hade säkert fått en bra bild i spegeln om jag suttit kvar och pudrat näsa och ögonbryn med naturens egen mascara. Vad gör man inte, om man får tillfälle, för att få en bild att krydda bloggens skriverier med? Kanske en annan gång.

I morgon kommer sotaren tillbaka för att slutföra sitt arbete och då får jag se om han godkänner mitt rensningsarbete. Jag håller mina tummar som ikväll har sorgkanter under naglarna. Men det skall vi ändra på för jag vill ha fina naglar.

mjau… Var är detta?

5 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »