Att vandra är att må bra

Trots ett utomordentligt sparkföre på byns vägar fick sparken ändå stanna hemma idag. Istället blev det rask vandring i mera än 7 km. Solen sken och vinden var avtagande, en riktigt fin dag.

Visst hade jag kunnat ta sparken men jag menar att vandring ger mera motion och även möjlighet till tanke och reflektion. Med sparken susar jag iväg med god fart, det blir liksom inte tid till att stanna, fundera eller ta någon bild. Kameran hade jag med, inte systemkameran utan den lilla, nätta.

Att fundera går bra när man vandrar. Man blir liksom mera harmonisk. Kanske är det friska luften och att hjärtat arbetar som gör att tankeverksamheten främjas.

För någon tid sedan kom en rapport som menade att lagom motion är bättre än att ständigt köra hårda pass, att belasta kroppen för mycket. Jag är benägen att hålla med, lagom-motionär som jag är. Visst kan det vara bra att få upp pulsen under viss tid med jämna mellanrum men hård jogging eller skidlöpning får vara för min del. Rask promenad då hellre, eventuellt med vissa sträck- och böjövningar.

Tankarna kommer och far under vandring. T.ex. en så enkel tanke att nog är det ändå rätt bra att kunna röra sig fritt och för egen maskin. Vi tar mycket för givet men livet kan ändras med mycket kort, eller inget varsel alls. Som tur är vet vi inget om det men nog bör vi stanna till ibland och känna efter hur bra det är att kunna gå obehindrat. Bara en sådan sak. Jag tror vi skulle bli mera harmoniska och nöjda om vi kunde uppskatta det lilla och enkla i vardagen.

Vi människor har ibland den tråkiga förmågan att gnälla över småsaker och bli ilskna över oväsentligheter. Kanske är vi bekymrade över något eller t.o.m. deppade en längre tid, då är promenaden den bästa medicinen. Ut och gå en timme, när vi kommer tillbaka är chansen stor att vi hittat en lösning på problemet eller känner oss bra mycket piggare. Att vandra är att må bra. En universalmedicin mot mycket!