Mot Lappland

I morse när jag och nästgårdssvåger körde iväg för att hämta Brunte som ensam och snötäckt stod parkerad på en sidoväg till pulsådern genom landskapet möttes vi av en hel hop med bilar på väg norrut.

Halv åtta begav vi oss iväg med tanken att då borde det vara ganska bilfritt och lämpligt för bogsering till verkstad. Tji fick vi. Redan innan klocka åtta såg vi livlig trafik i norrgående riktning.

Vart var de på väg, alla morgonpigga? Enda förklaringen var Lappland och vintersemester. Södra Finland har sportlov kommande vecka och de mest ivriga var redan på väg.

Bogseringen gick bra. Enda problemet var väglaget som sprutade snöslask på vindrutan från dragbilens hjul. Vinrutetorkarna fick minsann göra sitt jobb för draglinan ville jag se. Svåger höll lovliga 60 km/h och vi rusade raskt fram genom landskapet. På sluttampen fick vi visserligen en bakomliggande kö på ca. en kilometer men bara en kort stund. De på väg till Lappland, vi lämpade av Brunte vid verkstaden. Mot Lappland körd även vi en stund.

På tisdag har utlovats att Brunte åter är i körbart skick. Joodå, inget är svårare än man gör det.

Förresten, varför heter det fortfarande Lappland i folkmun när det egentligen är Sapmi? Dags att lära oss?

nissus
Senaste veckan

Annonser

2 thoughts on “Mot Lappland”

  1. Märkligt det där med trafiksituationer, respektive rurala/urbana förhållanden. När jag tidigare samtalade med min bror om hans havererade bil berättade jag också om den gången när vi i Gamla (= Gamla Familjen) fick haveri mitt i Eugeniatunneln, i Stockholm, med vår nästan helt nya Lillskoda. Under rusningstrafik.

    ”Åh, fy fan”, sade den luttrade stockholmsasfaltsläggaren. Men jag replikerade med att det visserligen var pinsamt, och så det där med att traska iväg med varningstriangeln, men bärgaren, som drog oss bort, sade att vi skulle vara tacksamma för att vår incident inträffade under rusningstid. Då går trafiken inte så fort. Det är värre under andra tider på dygnet. Trängseln har en viss hastighetsbegränsande funktion. Till vår fördel, där och då.

    Min bror kunde bara instämma i denna empiriska sanning.

    Rusning kan ibland ha olika innebörder, inte minst på hastigheter. I ditt fall, på det öppna landskapets fria vidder – med en kraftigt trafikerad motorled, torde det vara raka motsatsen till vår lilla episod i Eugeniatunneln. Brunte. Gamle Svarten. Utgår från att du hört den gamla slagdängan. Själv älskade jag den som barn – och är fortfarande svag för musikstycket.

    Hoppas att allt går väl med reparationerna.

    Gilla

    1. Jodå, Gamla Svarten med Cacka Israelsson är en klassiker.

      Angående trafikintensitet så minns jag den tiden i Malmö när jag cyklade till och från jobbet varje dag. 8,5 km enkel väg. Det gick hur bra som helst och sällan tog jag bilen. Bäst var det att cykla på vintrarna därför att då var det färre medcyklister på cykelvägen. Det gick helt enkelt fortare när jag inte behövde väja för andra velocipedryttare. Vintrarna var inte heller så hårda där. Vissa år ingen snö alls, andra år kunde det ligga lite snö någon dag eller någon veckan.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s