Vasas flora och fauna
Efter tips från Erik, min flitiga kommentator, fick jag upp ögonen för detta band, Vasas flora och fauna, med rötter i provinshuvudstaden. En nyutkommen CD ”Släkt med Lotta Svärd” finns på Spotify. https://open.spotify.com/artist/0ZpIOvLXBgAdqQdG4FSOXc
På You Tube finns också några låtar för den intresserade. Bandet är även uppmärksammat i kungariket med fina recensioner.
Hög nostalgifaktor och ett enkelt, osminkat budskap som jag känner igen även om jag är av annan generation och inte heller pratar just Vasadialekten. Det är skillnad på stadsborna och de från landet. 😉 Just på nedanstående video finns också skorven RG1 som trafikerade mellan Vasa och Umeå vilket förstärker en odefinierbar känsla.
[youtube=https://youtu.be/KGFpJCwGAZY]
Du kanske också gillar
0 kommentarer
Erik Forsling
Skam den som ger sig. Nu blev det inte något Epstein och Nordegren, eller vice versa – de är ju programledare, respektive bisittare, varannan dag – om granbarrssirap, Därför kommer här en annan länk. Bara att skörda, och njuta: https://www.google.se/webhp?sourceid=chrome-instant&ion=1&espv=2&ie=UTF-8#q=granskottssirap.
Blev glad att du uppskattade musiktipset dock. Något annat jag länge tidigare tänkt att skriva till dig om är det finlandssvenska bandet (tidigare) Porcelain), (senare) Porclain Moon. Har letat adekvata länkar länge, men de tycks ha lagt ner verksamheten. På deras gamla hemsida fanns f.ö. några av mina mycket få egentagna fotografier, som jag har accepterat publicering på internet för. De emanerar från en solig spelning i Uppsala.
Om den historien, kvällen innan spelningen, har jag en skröna att dra – men jag vilar på hanen. Jag, en svensk f.d. biografmaskinist, som via telefon får reda på att ett finskt proggrockband kommer att bo i familjens hus över natten. Suck. Visionerna var många … kosken och annan sprit, cigarettrök, hallaballo – fördomarna frodades, men … Och här stannar jag.
Men kan du gissa vad jag gjort idag!? Igår när du läser. Naturligtvis inte. Jag är i Avesta, och jag har just skrivit mitt första vykort på bulgariska – handskrivet. Bulgariska, ett trassligt spännande slaviskt språk. Inte nog med att de har kyrilliskt alfabete – de har dessutom en egen variant av det. Men det finns ju internet! Nedan följer mina ord, som skall postas i morgon.
”Здравейте да ви Анжелика! Аз съм в Авеста сега. Надявам се, че пътуването е минало добре. Пуснах телефона ми , но сега знам , че е в полицията в Tierp. Някой го беше намерил във влака от Упсала.”
Här är mitt hjälpverktyg, och här kan man välja språk:
1.https://www.google.se/webhp?sourceid=chrome-instant&ion=1&espv=2&ie=UTF-8#q=bulgariska%20till%20svenska
2. Bulgariska, inklusive alfabetet: https://sv.wikipedia.org/wiki/Bulgariska
Många andra översättningstjänster finns också.
Lite puckat blir det när man översätter hela texten, men den stämmer. Med lite fantasi. Mening för mening, när jag översatte, blir det bättre.
Det finns en fantastisk folkmusikalisk skatt att grotta ner sig i i Bulgarien. Har ett par gamla CD-skivor med bulgariska kvinnokörer i mitt diskotek. Här du en länk, inte till skivorna, men ändå, … https://www.youtube.com/watch?v=-_gm0j1H1kc Taskig bild, och du får leta vidare själv. Musiken är mustig, men det är den på andra ställen också. Orienten, och varför inte den fina skivan jag har med georgisk körsång, eller varför inte ortodox rysk dito.
När Anjelika, som tiggde utanför spritbolaget i Tierp, med sina vackra bruna ögon och med sin rappa trut, gick på mig, och mina melerade ögon, med bulgariska haranger svarade jag med samma mynt. En kanonad på svenska. Och så sade vi ibland unisont: ”Bla, bla, bla …” Ibland sorgset, ibland glatt. En babylonisk språkförbistring, som nog ingen av oss vill ha ligger som ett filter mellan oss. Att vi slänger käft beror på att vi är bekanta.
Det sägs ofta att tiggarna stör, att de stör gatubilden, men de är oftast mycket diskreta – och blir snarare själva utsatta för påhopp, ibland rena övergrepp. Förbjud fattigdom, den som det kan – en sådan mästare kanske rentav också mäktar med att förbjuda krig och flyktingkatastrofer. Två flugor i en smäll. Och världen blir vips harmonisk.
PJ
Jo, recept på granbarrssirap hade jag klurat mig fram till tidigare. Jag tror dock att jag ännu i år nöjer mig med att testa en glass med granbarrsmak. Senaste gången var den slut när jag försökte.
Porclain Moon är inget band jag känner till men de finns på Spotify med ett album. Hmm, säger man A får man säga B annars kanske jag går miste om en god historia. Och det vore ju synd. 🙂
Bulgariska? Det var avancerat! Det finns översättningstjänster på nätet men de kan, om man inte är uppmärksam, bli ganska konstiga och ibland rent ut sagt lustiga. Ditt intresse för Bulgarien håller i sig för jag har för mig att du även tidigare har haft bulgarisk musik med i kommentarer. Visst lät sången på länken vacker.
Tiggarna stör i allmänhet inte men folk är misstänksamma för de vill inte bli lurade, de vill inte understöda trafficking och framför allt vill de inte bli påminda om fattigdomen i världen. Det mesta bygger på att de inte vet eller så tror de sig veta.
Erik Forsling
Porclain Moon. ”Porcelain” blev ”Porcelain Moon”, inte ”Porclain Moon” som jag felstavade namnet. Unga finlandssvenskar, jag tror från Jakobstad. Och ikväll växte historien, a:et som du vill ska bli ett b, när en ung finlandssvenska klev in här på nedervåningen i Plejset. Vi växlade några ord om språkfrågorna i Republiken, och vi talade om dialekter, sådana som den i Närpes.
PJ
Porclain Moon, visst,de finns på Spotify med musik från 2011.Hette sångerskan Charlotta Kerbs?
Erik Forsling
Jag har glömt alla namnen, men att jag kommer ihåg, nästan kommer ihåg, nedanstående, kommer sig av att det var hennes e-postadress jag fick för att skicka fotografierna. Och jag minns text bättre än ord. Jag har inte sett hennes namn i de senaste uppräkningarna av gruppmedlemmar. Eller så minns jag hennes namn helt fel. Charmerande var hon dock.
Eva tror jag att den unga rödhåriga heter- men vem vet nudags vem som har den rätta hårfärgen? Hon spelade violin och keyboards – heter det väl numera. Hon var bandets äldsting. När frågan kom på tal där i Uppsala sänkte jag i min naivitet, såklart, hennes ålder.Det var så jag trodde filurerna tänkte. 20 – 25 blev bara för den sakens skull 18. Hon var då trettiotvå. Det som fick mig att gå på snubbelfoten var ”någons” kommentar om att hon alltid får visa legitimation på olika etablissemang. En fuling, men samtidigt en juste ledtråd.
Gnuttan pinsamt, men jag är van vid att vara pinsam – och står gärna upp för det. Pinsamhet kan t.o.m. vara en livsstil – men den har ännu inget ballt, eller hippt namn.
Vet inte om du publicerar mera i afton. Annars önskar jag dig och de dina en mycket angenäm midsommarhelg.
Erik Forsling
Tänk hur det är med hjärnan! Ett gungfly som producerar minnen som inte finns. Då får man gå till dokumenten (ad fontes) om nu de finns. Grottade ner mig i sparad e-post, år för år. Och jag fann nedanstående. Som du ser, inte en bokstav rätt. Eller, jo förresten, såväl Eva som Pia består av tre bokstäver och slutar på bokstaven ”a”. Nu är jag inte så osympatisk att jag publicerar ett privat brev, från en annan person, offentligt, men ett utdrag på ett par rader är nog acceptabelt:
”Hej Erik!
Jo, det är jag som är Pia (Suzy kommer från mitt andranamn Susanne).
Tack så jätte mycket för bilderna och för att vi fick sova hos er! Vi har talat mycket om hur bra vi trivdes där och hur gästvänlig du var. Roligt är det också om du gillade vår spelning. Jag läste just artikeln på UNT och vi fick ju bra kritik, även om de blandade ihop mitt namn med Lotta som sjöng.”
Det om det.
PJ
Ett gott betyg för ditt värdskap!
PJ
Att bedöma ålder kan ibland vara svårt. Själv kände jag en gång i tiden en tandläkare som också var över 30 men såg inte ut att vara en dag över 18. I Saltgruvan finns en krigare som är äldre än mig men ser ut som 40+.
annepauline
Det var minsann nostalgi att se RG1. Nog var det en skorv alltid. Hahaa, en gång åkte jag från Vasa till Umeå och killen som jobbade i kassan i den så kallade cafeterian drack öl hela tiden så han blev fullare och fullare och på de få timmar det tar till Umeå var han i det närmaste stupfull när vi kom iland. Men i kassan satt han!
PJ
RG1 var inte det mest trivsamma fartyget men det gjorde tjänst de år förbindelserna över Kvarken mer eller mindre låg i träda. Nu är det andra bullar och jag hoppas innerligt att de får den nya färjan så småningom.
Dricka öl och sitta i kassan är inte den mest lyckade kombinationen. Till på köpet är det olagligt eftersom alla i besättningen har en säkerhetsuppgift i fall av nödläge.
Erik Forsling
Skrev en midsommarhälsning till Emma, under hennes senaste inlägg, där jag vecklade in mig i Strindbergs personlighet. Den får du leta upp själv, om du gitter. Men där bifogade jag också denna länk: https://www.youtube.com/watch?v=Bnzeg-A7AYw
Vill du veta hur jag tänker i fallet, leta upp inlägget. MEN här får du samma inlägg, ett senare, som Emma, angående en spansk version.
Apropå filmen ovan. Här kommer en version för er spanskspråkiga, https://www.youtube.com/watch?v=znf_6Q2vw_g Mycket intressanta tycker jag att såväl person- och mijlöbilderna är, liksom de arkitektoniska. En viss skillnad mot svensk bruksmiljö. Del ett följs automatiskt av del två.
Midsommaraftons morgon. Idag ska jag gå till Polisen i Tierp och hämta ut min borttappade telefon. Stressade idag för att hinna göra det. Var ju i Plejset. Men redan efter Jularbo hamnade jag bakom en timmerbil. Har jag tur, tänkte jag, viker den av för massavedleverans till fabriken i Fors. Tänkte inte ens på att tradaren, efter Fors, bara fortsatte framför mig med sina fällda träd – tills vi kom till Horndal. Hoppas att han ska vidare mot Gävle, tänkte jag, men det där är en sådan där luring som mycket väl kan svänga av in på småvägarna som jag ska ta. Höll på att få ett bryt när chauffören blinkade höger vid svänghjulet i Horndal [https://sv.wikipedia.org/wiki/Horndal]. Många mil småvägar, med en timmerbil framför! Men snälla du, stanna någonstans; varför inte i Gysinge. Suck. Glodde på klockan. Det skulle ha funkat om … ja ni förstår. Efter Gysinge tog jag äntligen chansen på flygplansrakan (en militär historia – extra bred start/landningsbana på ”vanlig” väg) mot Gävle. Lillskodan nästan brann av brutna hastighetsregler. Det kan gå, kanske.
Innan Söderfors hade jag blivit av med ytterligare en tradare. Minutjakt mellan småhålor. Det kan funka. 1 timmes, och 35 minuters mental stressresa från Avesta slutade följande. Efter en slarvparkering röck jag i dörren till polisens nyinredda lokaler i köpingen, Klockan var exakt 15:00. Tidlåset hade låst entredörren, och damen som just expiderat de sista kunderna släckte belysningen i receptionen och lämnade lokalen. Än en gång i mitt liv hade jag skitit på mig. Denna gång bara för en dreten timmerbil.
Ha en bra midsommar!
PJ
Fröken Julie eller Julies synd, samma författare men i olika framställning. Uppriktigt sagt blir jag förvånad när detta Strindbergs verk verkade ha större intresse utomlands, men så var det. Själv har jag inte sett filmen. Lite svältfödd på filmer för tillfället. Även nyare, 😉
Aj , aj, där hade du inte turen på din sida trots tappra försök.Och allt för en timmerbil. 🙁 Något konfys blev jag angående tiden i händelsen. Midsommarafton och idag verkar stresskörningen ha skett. Liksom något som skett på samma gång. Nåja, jag antar att händelsen skedde dagen innan.
Midsommarhälsning även till dig!
Erik Forsling
Förstår din konfundering, om det ordet finns. Mitt fel. Jag dubbelskrev ”idag” här ovan, angående bilfärden + det förestående besöket idag (besöket som jag faktiskt sov över). Jag har en tendens att förlägga dygnsskiften till när jag går till sängs, och inte utifrån kl. 00:00. Här ovan hade jag nattvakat rejält – och begreppen flöt ihop. Vad jag gjort ”idag” och vad jag ska göra ”idag”. ”Idag” blev såväl dagen innan midsommarafton, som midsommaraftonen, rent kronologiskt.
Hela inlägget var f.ö. slarvigt skrivet (det kan ha sina randiga skäl), men var välment.
PJ
Ja, det är lätt att trassla till det. Huvudsaken är dock att jag förstod poängen med din biljakt.