-
Meningen med livet
Meningen med livet, passar ett sådant inlägg en nyårsafton anno 2015/16? Uppriktigt sagt har det inte hänt så mycket denna kväll som skulle prestera ett mera stålande inlägg med tanke på aftonens dignitet. Trots att meningen med livet är en av mänsklighetens största frågeställningar har jag mest suttit och slösurfat, druckit en öl och käkat rökt lax denna kväll. Gott så! Ginas Värld besökte tidigare i höst 25-åriga Helena Partapuoli som bor i Årosjokk, en by med 14 invånare strax utanför Kiruna. Helena är same och sysslar mest med renskötsel. Gina Dirawi är TV-aktör, stadsmänniska och var senast årets julvärd hos SVT, ett av mediavärldens mest prestigfyllda uppdrag. Gina verkar…
-
Brus
Jag har en känsla av att mina Urkult-videos inte är sååå intressanta för er bloggläsare. Det är sällan jag får någon kommentar om dessa. Visst, det kan vara udda musik som visas fram och alla vet inte vad Urkult är. Därför har jag inte publicerat mina senaste videos här på bloggen. Istället har jag sammanställt en spellista på YouTube för de av er som ändå kan tänkas kolla in mina alster. Några nya. Den finns på följande länk: https://youtu.be/lQ3ePJZyrbY?list=PLeA3P6ZqAfMElvSil_OyQBm-g7gYjPIK_ Hela två timmar och 27 videos blev denna lista och det har fordrats en hel del arbete, både under festivalen och vid redigeringen för att få alla inspelningar i något så…
-
Tvärtomspråket
Nyligen har nyordslistan kommit ut och ärligt talat så är det många ord som jag knappt sett och ännu mindre använder. Eu-emigrant, klittra, kulturell appropriering, svischa, vithetsnorm är de fem ord av 37 som finns på listan som jag uppmärksammat och också förstår. Vid närmare eftertanke och kan jag förstå tanken bakom de flesta andra ord men många verkar konstruerade och kommer att självdö. Ett annat språkligt fenomen, som jag kallar modeord, till vilket nyordslistan också kan räknas, är ord som plötsligt dyker upp och användes i tid och otid. Ett sådant vanligt ord är ”vidrig” som fått sin blomstring 2015 trots att det är ett gammalt ord. Hux flux…
-
Jag är revolutionär!
Det låter dramatiskt men lite grann som en revolutionär kände jag mig när jag började gilla Öresundsrevolutionen som startade på Facebook dagen före julaftonen. Redan nu finns det mera än 10 000 gillare och det blir fler hela tiden. Kunde det ha varit på julaftonen som jag anslöt mig? Tror det var något sådant. Öresundsrevolutionen går ut på att protestera mot det huvudlösa beslut som regeringen Löfven tog och som innebär att total id-kontroll införs fr.o.m. 4 januari på Öresundstågen mellan Köpenhamn och Malmö. I Kastrup måste alla kliva av tåget och troligen gå upp till flygterminalen, sedan ned igen till perrongen och då genomgå en id-kontroll. Tåg över bron…
-
Smaker, dofter och allsång
Så är det mesta av julen förbi och jag kan göra en förnöjd summering även om det inte blev en särdeles vit och kall högtid. Julafton tog jag en promenad i byn. Vädret var fint och vid byns begravningsplats lyste ljusen vackra på gravarna. I syd syntes en fin aftonrodnad. Jag tände några ljus på anhörigas gravar och vid sista ljuset tappade jag fullständigt bort tändsticksasken. Den fanns ingenstans tills jag såg något märkligt i det sista tända ljusets plastbehållare. Jodå, jag hade lyckats tappade den dit och även satt på locket. Asken gick inte att rädda så med lite knep fick jag återtända ett av ljusen som slocknat. Sister…
-
Åsele, julpyssel på nätet
Kanske ni sitter uppe halva natten för att knåpa ihop rim och reson, slå in julklappar eller bara allmänt frusta över att julstädningen tar sådan tid. Kanske mor i huset gör förberedelser inför julmiddagen i morgon, far kommer hem med granen i sena kvällen eller katten har vält ljusstaken för femti-elfte-gången och allt är systemkalopps. Eller så är allting färdigt, klappat och klart, bara sitta där och glo på granen, vänta på tomten (nääääär kommer han?), vad månne finns i det paketet, hur många julkort fick vi i år, nu orkar jag inte fler chokladpraliner, visst smakar skinkan ovanligt bra i år, gäsp, uppesittarkväll, ett måste. För er som har…
-
Till kyrks dan före dan före dopparedan
Så har julen så smått inletts genom att jag ikväll, tillsammans med sister Jane med gemål, besökte kyrkan i Oravais för att åhöra Julfriden som sjöngs in av kören Sångfoglarna, musikanter och solister. Mycket stämningsfullt med vackra toner och mänskligt välljud i olika tonarter. Traditionella julsånger bjöds även om jag inte kände till alla och gott så, det kan behövas variationer i utbudet av julkantater. Kyrkan var ganska fullsatt redan när vi kom en halvtimme före konserten. Vad annat göra än att stega fram och sätta sig på första parkett nästan längst fram. Där var det tomt. Man kände sig lite som herrskapsfolk. Utsikten behövde vi inte klaga över denna…
-
Midvinter?
Snart är det vinter och skidan den slinter. Stopp och belägg, det finns inte en snöflinga så långt ögat når och igår var det +6 C på backen. Någon kölknäpp lär vi inte heller få räkna med den närmaste tiden, ej heller snö varför julen kommer att bli tämligen mörk, för att inte säga svart. Som midvinter känns det inte alls. Fast månen lyser upp om inte molntäcket så förhindrar. Eller norrskenet. Igår kväll borde ett kraftigt norrsken färgat himlen grann men här var det mulet och regn. Vintersolståndet borde inträffa kommande natt (natten till tisdag) varefter dagens längd står mer eller mindre stilla fram till på julaftonen då dagen…
-
I Marsfjällets skugga
Jag har nyligen läst boken ”I Marsfjällets skugga” av Bernhard Nordh. En mycket spännande och intressant bok som borde ingå i undervisningen av dagens skolbarn därför att den visar ett stycke svensk historia som få av dagens ungdomar känner till. Det var nybyggaren Lars Pålsson och hans hustru Britta som i mitten av 1800-talet, efter en strapatsrik vandring, nådde Marsliden som låg i skuggan av Marsfjället i Vilhelmina kommun. Där slog de sig ned tillsammans med sina sex barn i en riskoja den första sommaren. Att livet var hårt för en nybyggarfamilj var det inte tu tal om. Redan under vandringen till Marsliden, när alla ägodelar måste bäras på rygg…
-
Sommarens bästa dag, då spelade Basco
Visst är det härligt att minnas små stunder från gången sommar även om den ibland var lite väl kylslagen. Just nu går jag genom mina inspelningar från Urkult och denna gång blev det Basco som spelade på lördag (1.8) eftermiddag. Publiken levde upp och solen sken äntligen. Låt vara att natten till söndagen blev svinkall. +3 C lär termometern visat som lägst och då kan det bli lite kallt i tältet. Men humöret var på topp. Hur som helst så sken solen den eftermiddagen och allt var frid och fröjd. Brincadeira bjöd på mäktig trumshow vid Församlingshemmet, Merit Hemmingson, Basco, Sister Fa, Goat, Sara Parkman och många fler spelade. På…