15 februari 1914
Så tittar vi Vasabladet som kom ut för hundra år sedan, just denna dag, 15 februari 1914. Stora delar av första sidan är full av annonser. Det som slår mig är språkbruket och företeelser som för oss i nutid verkar främmande och ålderdomliga.
Bl.a. Åstundas köpa en större motorbåt – svar till Herr X. Inte ens jag skulle komma på idén att använda ordet åstunda. Fast efter detta vet man aldrig.
Esplanadcaféet erbjuder Sång- och kuplettafton varje kväll. Kuplettafton, det vore något det! Den tiden fanns ingen TV, knappt någon radio heller, så nöjesutbudet var mera live skulle jag tro och inget fel på det.
Vädret verkar ha varit samma denna månad för hundra år sedan som årets februari. En notis klagar över att vinteridrotten lidit ett svårt avbräck eftersom de i januari respektabla drivorna smält ihop till en obetydlighet.
En kungörelse meddelar att Herrar Stadsfullmäktige sammanträder 18 febr. 1914. Kvinnfolk i den församlingen var tydligen en sällsynthet. De höll kanske till i Damkaféet som drevs av Alfred Svensson. Det kan jag förstå för han bjöd på färska goda bakelser, gott småbröd samt serverade kaffe, thé, choklad, safter, läskdrycker, punch och vin. OBS! Allt gott och välsmakande.
De personer vilka reflektera å målarmästar Emil Kyntsells gård n:o 19 vid Sandögatan behaga före den 23 instundande mars inkomma med anbud till undertecknad godman. – Målarmästaren verkar ha gått i konkurs, därav reflekterandet å hans gård.
Vasabladet förmedlar också denna dag för hundra år sedan ett tragikomiskt självmordsförsök från New York.
En upprörande scen, som inte saknar viss komik, utspelades nyligen på Washington bron i New York. En omkring femtioårig man, vars yttre röjde en högt uppdriven förtvivlan, kom rusande över bron, störtade sig mot räcket och innan någon hunnit hindra honom hade han kastat sig i floden. En konstapel, som på avstånd givit akt på den levnadströtte, skyndade emellertid fram till honom men kom för sent för att kunna hålla honom tillbaka. Följande en plötslig ingivelse drog han fram sin revolver och i det han riktade vapnet mot självmordskandidaten, som just dök upp ur vågorna, ropade han: ”Skynda er genast upp ur vattnet, ni bär er ju åt som en åsna! Skynda på, annars skjuter jag er!” Det våta elementet hade redan verkat avkylande på den levnadströtte mannen, och den uppfinningsrika konstapelns tillrop förfelade icke att göra verkan och så simmade den med döden hotade livsföraktaren med kraftiga simtag fram till stranden, där han genast omhändertogs och fördes på det torra.
Jag antar att dagens poliser och räddningspersonal har andra, noga inskolade, metoder i en dylik situation.
Du kanske också gillar
6 kommentarer
kicki
Vi lägger märke till det ålderdomliga, högtravande språkbruket. En påminnelse om att språket utvecklas hela tiden.
PJN
Konstigt nog är jag intresserad av detta ålderdomliga, högtravande språkbruk. Påminner till vissa delar om tyskan.
wesber
Ja nu har jag fått mig ett riktigt gott skratt såhär på kvällskvisten med berättelsen om den levnadströtte mannen, det var det roligaste jag läst på bra länge.
PJN
Poäng finns det i berättelsen men mest är jag fascinerad språkbruket.
Erik Forsling
Ja, jag vet ju sedan tidigare att du gillar det äldre språkbruket, och jag tänkte redan första gången jag läste ditt inlägg på en speciell publikation som jag undrar om du känner till. Men jag har haft lite mycket ett tag. Känner du till Grönköpings Veckoblad? ”Sveriges största månatligen utkommande veckotidning”. Den finns inte att läsa på internet, så vitt jag vet, utan man måste nog prenumerera. Men smakprov finns alltid, som t.ex. följande från senaste numret – som f.ö. nyligen damp ner i brevlådan – och den anknyter också till en av dina tidigare kommentarer där du resonerar namn:
Grönköpings Veckoblad nr 2 2014
”ON, FEB 12, 2014 10:39 CET
Hr kulturdoktor Stig Berglund (som tog studenten i Hjo) har hittills varit höjd över alla misstankar. Nu har emellertid en ny bok utkommit där både hans mogenhetsexamen och doktorstitel ifrågasätts, och det påstås t.o.m att hans förfäder aldrig stred på kung Läspe & Haltes sida i slaget vid Knisslingebro. Berglund har dock ovedersägliga motbevis i form av klassfoto och doktorshatt!
En pinsam historia har drabbat Hembygdsmuseet, där en betänkligt avklädd Zorntavla har upptäckts. Damen, en s.k. morkulla, kommer nu att förses med påmålad baddräkt av konstmålaren Malte Jansson, varefter …”
Nu är det här inte exakt texten ur tidskriften, den kan vara betydligt rörigare med förkortningar och åldriga formuleringar – till nutida fenomen. Och inte minst fotografier. Det här är något slags pressmeddelande: http://news.cision.com/se/gronkopings-veckoblad
Själv prenumererar jag inte på denna anrika skrift. Det är en man på mitt f.d. jobb som själv är prenumerant som gav mig ett erbjudande från utgivarna. Och nu har jag fått mina två gratisexemplar.
Blev långt igen, och nu upptäcker jag i skrivande stund att det går att se alstret på nätet. T.o.m. är det första googleträffen: http://www.gronkoping.nu/
Inte heller detta är just den aktuella pappersutgåvan, men med rätt text och bilder. Här kan man klicka på ”läs mer” och få fram artiklar. Här finns således artikeln om den betvivlade kulturdoktorn och den anstötliga målningen – men riktigt trivsamt är porträttet ”Månadens profil” från nr. 1 2014 ”Paulus Bergström – polis”.
PJN
Grönköpings Veckoblad känner jag till men jag har aldrig bläddrat i tidningen. Egentligen är det väl en kulttidning av stora mått med sin underfundiga texter och infall för att inte tala om språkbruket, om jag förstått saken rätt? Som sagt på nätet finnas det en försvarlig mängd läsprover för att i tanken bilda sig en någorlunda uppfattning om den berömda avisan.