Uppsala, vänligheten själv
Senaste helg tillbringade jag i lärdomsstaden Uppsala. Jag har en del släkt där och i närheten. Ibland fyller någon jämt, ibland finns det möjlighet att åka dit och delta, andra gånger inte.
Det tänkte jag inte orda mycket om även om kalaset var trevligt med god mat och träff med både för mig kända och okända.
Jag tillbringade en del tid ensam på söndagen med bl.a. fotosafari i staden. Jag tycker om att ströva omkring för mig själv med kameran ständigt redo för avfyring. Att börja tala med främmande människor, helt kort eller för ett längre samtal, ingår också i strövtågen.
Det jag egentligen vill berätta om i detta inlägg är det positiva intryck jag fick av folket i staden. Kanske hade jag tur? Speciellt personalen på hotellet, butiker och restauranger föreföll mig väldigt vänliga och engagerade. Som om de var beredda att ställa allt annat åt sidan och inleda ett samtal med lilla mig om vad som helst. T.ex. receptionisten på Hotell Scandic Uplandia, där jag bodde, var väldigt hjälpsam och språksam. Receptionister burkar vara artiga men också väldigt formella. Denna tjej, jag vet inte namnet, lade märke till min kamera och inledde ett samtal om fotografering som också var hennes stora intresse. Tillsammans med cykling. Hon hade nyligen köpt ny kamera och naturligtvis skulle den förevisas och bilder granskas. Vi hade en intressant diskussion innan jag fortsatte ut och hon med sitt.
Samma på biblioteket där jag smet in en stund för att vila mig och läsa lite tidskrifter. Språksamt även om de flesta var där för att fördjupa sig i diverse alster.
På krogen Pitchers kom åter min kamera på tal innan beställning gjordes. En lammgryta rekommenderades och även en öl som passade utmärkt till grytan. Så god grytan var!! Det godaste jag ätit på länge. Köttet så mört att det lossnade lätt från benet och smakade underbart. Mums, mums! Ölet var av mörk typ och väldigt smakrikt, nästan skarp i smaken men så bra det passade till lammgrytan. Det var som om ölet och grytan balanserade varandra väldigt bra. Däremot tror jag inte jag valt detta öl till att dricka solo.
När jag betalde valde jag att göra av med några sedlar som jag alltid har med mig i fall om. Kyparen såg förvånad ut och utbrast: ”Oj, du kör med kontanter? Det var länge sedan sist. Det var inte igår”. Jag kände mig som en lantis en kort stund. Förresten, det är jag väl? – Samma på hotellet som var ”Kontantfri zon”.
När jag åkte med bussen till Arlanda (betalning med kort) var busschauffören lika uppmärksam och pratsam. Inte med mig direkt men jag satt längst fram och kunde följa påstigningen av andra passagerare som behövde hjälp. Inget surt gnäll där inte utan flink och hjälpsam.
På Arlanda kom jag däremot att på håll avlyssna ett mindre gräl bland personalen på ett av kaffeställena. En tjej och kille hade uppenbarligen något de var oense om och det skulle nu ventileras långvarigt om det så fanns kunder i närheten eller inte. Tyvärr satt jag inte så nära att jag kunde följa sammanhanget men temperamentet var det inget fel på även om inga hårtofsar lossnade.
Flyget lyfte och landade, lyfte och landade igen. I Vasa regnade det kl. 01 på natten när motorerna slutade snurra och jag smet genom ”ankomsthallen” på 10 sekunder.
I grannbyn höll jag på att köra över ett djur mitt i natten. Ingen älg, rådjur eller katt utan en liten, vit vessla, kanske 15 cm lång rusade över vägen i strålkastarskenet. Jag väjde och hoppas att herr eller fru Vessla klarade sig. Den har ju också rätt att leva. Visst har storstan sin charm och sitt pulserande liv men hur många vesslor finns det där som stirrar förskräckt på en i en tiondedels sekund innan den är borta i mörkret. I storstan kan man kanske i bästa fall läsa om vesslor på biblioteket?
Får det vara några bilder från Uppsala att bliga på?
6 kommentarer
kalle
såg du till Pelle…
PJ
Pelle?
kalle
ja Pelle Svanslös smyger omkring där
https://sv.wikipedia.org/wiki/Pelle_Svansl%C3%B6s
PJ
Ah, ja du menade honom. Att jag glömde! Nej, någon Pelle såg jag inte till. Någon hund syntes till men det räknas väl inte. Kanske han var på semester?
Erik Forsling
Visst är det Skytteanum du fångat på bild, men hade du höjt kameravinkeln lite, då hade du också fått med bokstäverna på dess vägg. http://emu.at.mt.ut.ee/u/peterson/com/cities/uppsala/tn/skytteanum.jpg.html . På länkens bild är dock ett avslutande ”G” dolt bakom det avlövade trädet. Vet du vad bokstäverna står för? Det gör jag. He, he, där fick du i retur för de gåtor som du ibland ger till oss läsare.
Bron på din bild är Dombron, en av de äldre broarna som, enligt gammalt, skiljer akademikernas västra Uppsala från borgarnas östra, och i vänliga Uppsala var förr i tiden slagsmålen många mellan de två grupperingarna. Inte alltid några trivsamma duster. Tyvärr hittar jag inte mina ”Bergsmanshistorier berättade för Carl Larsson i By”, så jag kan inte spä på med citat rörande de ogina upplänningarna sedda ur dalmasperspektiv. Undrar om det beror på de volymernas förmåga att dra sig undan när jag behöver dem, eller på min oförmåga att bringa ordning i kaos.
Pelle har jag ofta sett i Uppsala, fr.a. då jag körde Pelle Svanslösmatinéer på anrika Slottsbiografen i anslutning till Pelle Svanslösvandringar; den katten går det att göra en viss profit på. Men det har vi ventilerat tidigare här, och jag minns att även du såg hela filmen på internet. Bollhuset och allt.
Lite kymigt tycker jag dock att det är, apropå film, att inte en ståtlig bild på ett annat välrenommerat etablissemang förevisades här, tronande i en f.d. kolkällare högst upp på krönet av St Olofsgatan, mitt emot Universitetshuset, och nästintill granngårds med kyrkogården där så många celebriteter vilar – nämligen lilla oansenliga Fyrisbiografen, där jag tjänstgjorde under så många år. Men också den har jag tjatat om tidigare.
PJ
Jag uppmärksammade förvisso bokstäverna du åsyftar och funderade också vad de månne kan betyda. Igår tog jag mig tid till att lösa detta mysterium så nu vet jag också, he, he. Infogar ytterligare en bild jag har i min ägo från detta hus: https://flic.kr/p/QdivBY
Något slagsmål på Dombron såg jag inte till. Man kan inte få allt för den billiga penning mitt besök kostade. Uppenbarligen har Uppsalaborna ”folkat” sig.
Tyvärr, Fyrisbiografen missade jag även om jag gjorde mina rundor i dessa kvarter. Jag ber om ursäkt! Den finns alltså kvar, Fyrisbiografen? Det närmaste jag kom var Reginateatern. https://flic.kr/p/Pa3wFj men det är väl en smal tröst?