Ur led är tiden

Idag har jag varit busy från morgon till kväll. Ett par datauppdrag gjordes om inte slutade helt enligt planerna men så går det ibland. Men förr eller senare brukar det lösa sig.

Halva dagen tillbringade jag i staden på jakt efter några prylar jag ansåg mig behöva. En korg till cykeln inhandlades till det facila priset av 10 europenningar. Den monteras förhoppningsvis imorgon och sedan kan jag bege mig ut på långa utflykter med vätska, kamera och stativ i den samma. Tills nu har jag haft kameran hängandes i rem från axeln, ett inte helt lyckat arrangemang eftersom kameran kan få sig en och annan olycklig törn när jag som velocipedryttare äntrar mitt åkdon.

Sedan slank jag in på en musikaffär och kollade lite på gitarrer. Hör och häpna! Jag har faktiskt börjat fundera på att återuppta mitt musicerande som jag som yngling en gång i tiden utövade. Då klinkade jag på gitarr och tog också som liten gosse pianolektioner; låt vara på byskolans tramporgel men med kommunens klockare Heikius som lärare och han hade studerat på Sibelius-Akademin! Så det så! Något hum om musikens mysterium har jag även om det mesta torkat in och behöver en grundlig uppfräschning. Kanske till hösten men man får alltid titta och drömma redan nu.

Det som upptog mesta tiden var sökandet efter en armbandsklocka med digital visning. Som jag snurrade runt utan att hitta lämpligt urverk.

När jag blev friherre så beslöt jag att inte mera använda armbandsur i samband med att klockremmen gick sönder på min tidigare klocka. Jag skulle nu få all tid i världen och inte behöva titta på klockan stup i kvarten. Därtill ville jag vara lite modern och bara kolla på mobilen vad tiden lider som ungdomarna gör.

Rätt snart upptäckte jag att jag saknade mitt arbandsur. Jag var van att ha koll på minuterna och sekunderna och att ständigt plocka fram mobilen för att se tidens gång kändes lite nördigt. Så beroende av mobilen är jag inte, beslöt jag mig för.

Därför ville jag idag köpa ett ur med digital visning och viss om att Clas Olsson har ett brett sortiment av digitala ur styrde jag stegen dit. Så besviken jag blev! En (1) futtig herrklocka med digital visning kunde affären uppbringa och den föll mig inte alls i smaken. Vad har hänt med Clas Olsson?

Jag rusade vidare runt till stadens alla ställen där det möjligtvis kunde finnas en vanlig, hederlig, gammeldags klocka med digital visning av timmar, minuter och sekunder och inte mycket mera än det. Så svårt det blev. Ingenstans fanns detta ur utan jag hänvisades till manicker med alla slag funktioner som jag inte anser mig behöva och med ett pris som tio gånger överskrider min klockbudget.

Priset tog den affär som erbjöd mig en klocka av märket Sandström. Visserligen handgjord uti kungariket men med analog visning och med en prislapp som jag bara kan drömma om. 3-4000 euro låg priset på för denna tidens väktare. Jag höll på att svimma men höll god min och sa att det var mera en klocka till vardags jag var ute efter.

Utan klocka blev jag men kanske jag nästa vecka hittar något lämpligt under min äventyrliga färd. I värsta fall måste jag beställa en från Kina via Internet.

Tanken slog mig att ur med digital visning kanske redan gått det öde till mötes som våra sedlar och mynt förväntas göra inom en snar framtid, försvinna. Kvar finns statusklockor, betalkort och Swish.

Allt detta letande gjorde att jag blev hungrig. På torget i Vasa hittade jag ett vietnamesiskt gatukök. Jag testade en av deras baguetter som fick helt godkänt. Speciellt brödet var gott! Kryddat men med lämplig dryck helt acceptabelt för en klenmagad nordbo. Tyvärr var utbudet av drycker begränsat så jag valde att äta min baguette utan nedsköljning. Jag överlevde och kommer säkert att pröva även andra än nummer sex på deras meny i framtiden.

Klockan går, med eller utan digital visning, och närmar sig midnatt. Jag får vända mitt timglas och nanna kudden.


Sjöö Sandström – visst är deras klockor läckra ändå?

Gott och mättande. Rekommenderas om de kan utöka sitt dryckessortiment något.

Syrenerna håller på att slå ut. De bryr sig inte om digital eller analog tid. De bara exploderar i färg och doft.

Annonser

2 reaktioner till “Ur led är tiden”

  1. Så är det då man behöver skaffa sig någonting man har haft förr, det har jag också råkat ut för många gånger. Det känns som man söker något gammalmodigt och ålderdomligt, springer ur butik och i och till sist fara hem tillbaka i outrätta ärende, så irriterande 🙂 Det var bättre förr!
    Skam den som ger sig!

    Gilla

    1. Om det var bättre förr tåls att diskuteras men ett tidevarv fanns armbandsur med digital avläsning i parti och minut. Åtminstone det var bättre. Nej då, jag ger mig inte utan snart skall ett nytt armbandsur pryda min handled.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.