Enkel strandbastu eller genomtänkt arkitektur
Eftersom jag igår lördag besökte begravningsplatsen i byn, allt i god sed och ordning, tog jag idag en tur ut till min lilla sommarstuga innan snön kommer. Ifjol kom den redan 25 oktober. I år kom snön också 25 oktober men knappt så det täckte marken och ganska snart var den borta. Så det räknas inte.
Egentligen är det en strandbastu med spisrum där man också kan sova. Inte många kvadrat men så är väl också tanken att man mest skall vara utomhus när det är fint väder. Sitta på verandan eller vara nere vid stranden. Kanske ta en tur med båten, om den är i sjön vill säga. Det har den inte varit på många år men någon gång skall det väl bli av.
Jag har haft byggnaden i 35 år och inte är det mycket jag gjort sedan den byggdes förutom att måla och reparera verandan som är utsatt för väder och vind. Huset har bara stått där i ur och skur och kommer förmodligen att stå där i minst 100 år. Stock är ett rejält byggnadsmaterial och finns bara tak och grund så klarar sig kåken länge.
Jag kom ikväll att titta på ett program från norska NRK, Arkitektens hytte. Ett intressant program som jag anbefaller. Programserien visar fritidshus som olika arkitekter ritat och ibland också byggt. Intressant är att höra och se hur de resonerar kring dessa hus och rent allmänt hur de ser på fritidshus, eller hytter som norrmännen säger, hur de passar på tomten och i terrängen. Dessa yrkesmän har många gånger en annan syn på byggandet och byggnaden. Sådant som vi vanliga dödliga inte ens en gång kommer att tänka på eller vågar föreslå. Olika material, ljusets spel och inverkan, former, funktioner och anpassningar till naturen.
Samtidigt är de flesta hus som visas i serien inte för en vanlig människa. Gott om penningar bör det finnas i börsen hos beställaren. Enbart att ha en arkitekt som ritar huset kostar en vacker slant för att inte tala om tomtens pris, olika speciallösningar som fordrar byggkonst utöver det vanliga och transport av byggnadsmaterialet.
Jag är i alla fall intresserad av arkitektur om det så är en hytte eller ett palats. Det enkla och billiga kan också vara värt begrundan och beundran. Sådant man kan göra själv. Men också det spektakulära och storslagna. Det är själva idéerna som intresserar mig. Hur kommer de på allt?
Jag gick runt och funderade vad jag skall göra nästa sommar på min sommarstuga. En ny bänk nere vid stranden skall det i alla fall bli och så en del målningsarbeten. Inga arkitektoniska underverk utan små förbättringar. Sådant har också sitt värde.
Fast egentligen, varför vänta till våren, jag kan väl snickra ihop en bänk redan nu, så märkvärdigt är det väl inte. Sedan kan jag åka dit ut och sätta mig väl påpälsad, kanske med varmt te i termos, och iaktta när den första isen blank och fin lägger sig allt längre ut mot fjärden. Sådant tar tid men det är just det som är tanken, att se det ytterst långsamma och få tid till eftertanke och meditation på samma gång. Det kan alla behöva ibland.
Hur ofta utnyttjas sommarstugan eller hytten bara till att stilla sig och bli ett med naturen på strandstenarna? Blott se solen sjunka ned mot väster och höra isen sjunga. Bli en del av skymningen. Inte så mycket mer.
Arkitektens hytte – serie från NRK som också går att se utrikes
Vägen dit är ännu snö- och isfri.
Så ser mitt lilla château ut från baksidan.
Och snart lägger sig isen snällt innan den i vinterkylan börjar klättra på strandstenarna.
Du kanske också gillar
7 kommentarer
Erik Forsling
En annan väldig husbyggare var din nyligen avlidne landsman Arto Paasilinna.
Per-Johan Nylund
Han dog nyligen men skam till sägandes har jag inte läst en enda bok av honom. Borde läggas till listan av böcker som skall läsas. Vilka hus han byggt är jag också helt okunnig om.
Erik Forsling
Vad gäller böckerna har jag läst ett (stort) antal, men produktionen är enorm, så det är svårt att hålla takten när nya översättninga hela tiden kommer. Det finns redan så många gamla att ta ikapp, inte minst för att det ofta kommer referenser till de äldre alstren i de senare. Som hos Torgny Lindgren. (Jämförelsen i övrigt inadekvat). Och då är det trevligt att känna igen sig i tassemarkerna. Favoriter är ”De hängda rävarnas skog”, ”Den ljuva giftmörderskan” och ”Kollektivt självmord”, men som den s.k. klassikern räknas i regel ”Harens år” – flera gånger filmatiserad.
Det här är ingen tung litteratur, Dostojevskijs existentiella tegelstensfrågor göre sig icke besvär, men dem kan man ibland vila från. De tunga konflikterna blir sällan hotande, det löser sig sa han som sket i vasken. Ibland kan man tänka att, har man läst en Paasilinna kan man resten också. Kan vara så, men det är också orättvist. Det som slår mig i det jag läst – jag har f.ö. en påbörjad liggandes någonstans (5:-) på Tierps bibliotek, så vitt jag vet den enda i min ägo med hårda pärmar: ”Fabrikör Liljeroos luftskepp”. Insåg att det inte var den jag syftade på, för den här har jag inte ens börjat läsa! Den jag avsåg var ”Domedagen gryr” ( alltså snarare 2×5:-).
Båda alstren tar dock sin plats bl.a. ovan jordytan – tillfälligtvis.
En gång i tiden, när jag nästan alltid tog tåget till AvestaKrylbo, brukade jag ofta köpa mig en Paasilinna på Pocket Shop i U-a för att läsa på tåget. Sedan läste jag ut den på plats under vistelsen. Man får sina skratt, men leendena är betydligt fler.
Vad gäller Paasilinnas byggnadskonst har jag inga bilder eller länkar, men den är vida välkänd. Finurliga byggnader vad jag förstår, och han har ägnat sig åt sina konstruktioner/ reträttposter sedan ungdomen, om jag förstått rätt. Googla på det får du göra själv.
Erik Forsling
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=240795
http://ordfestivalen.blogg.se/2007/september/
Per-Johan Nylund
Men då är saken klar, det blir en Paasilinna i nästa paket från Adlibris! Du räknar upp flera favoriter och någon av dessa blir det om de bara finns tillgängliga. Inte kan jag gå miste om detta läseäventyr.
Hans byggande får vi lämna därhän tills det dyker upp av sig självt.
annepauline
Arkitektens hytter är bevars fina på sitt sätt men jag skulle aldrig trivas i ett sånt hus. Trivsamma och charmiga är hytter som din hytte, haha, där fick sig arkitekten. -Har du inte läst böcker av Arto Paasilinna. Men! Jag har nog läst alla som är översatta till svenska. Han skrev så roligt så man sitter och ler och skrattar mest hela tiden man läser. Alltid är det någon i hans böcker som röker röda Nortti och bara en sån sak gör ju att man ler. Lättsam läsning, javisst, men ack så roliga böcker. Finns säkert många böcker kvar som inte är översatta till svenska.
Per-Johan Nylund
Då har vi lite olika åsikter om byggande och bo. Visst gillar jag min hytte men skulle samtidigt gärna prova någon av dessa skapelser som visas i programmen. Om jag hade råd. Jag tror det vore en upplevelse att besöka dessa ställen som visas i programmen. Tills vidare får jag vara nöjd med min villa, inte dålig den heller.
Som jag skrev i kommentaren till Erik som kommer nästa bokpaket att innehålla en Paasilinna. Jag blir helt tänd efter att ni propagerat för denna författare. Jag ser fram emot en rolig läsupplevelse i min icke arkitektritade bondstuga. 🙂