Det droppar in
Även denna vecka har ett par vykort droppat in. Det ena med min nicaraguanska adress, det andra enbart med postnummer och ort. Fram kom de båda. Om något kort inte kommit fram, det vet jag av naturliga skäl inte, men jag förmodar har man bara postnummer och ort rätt så är det inga större problem i Oxkangar.
Är man riktigt känd kan det räcka med namnet men så ryktbar är inte jag. Ifjol när vi gjorde en resa till Umeå så körde Såka-Kalle bussen och han hade fått julkort från nöjda resenärer med enbart Såka-Kalle som adressuppgift. Fram kom kortet.
Så kan jag meddela att jag blivit gammel-morbror idag. Huu, så erbarmligt gammalt det låter. Jag ser framför mig en gubbe med käpp. Gammel-morbror, alltså mors morbror blir det. Ännu ett litet liv droppade in i vårt österbottniska landskap.
Att resa med österbottningar – mitt inlägg den 14 januari 2018 där lite om Såka-Kalle finns
Detta var en Trevlig Vår- och påskhälsning som kom fram den 27 mars och med poststämpel 25 mars. Det var ju ändå hyfsad leveranstid inom landet, speciellt med tanke på att vi inte har någon postutdelning den 26, tisdagen. Annars fina ugglor som sitter på sin gren och… ja, ugglar. Vem avsändaren är, det vet nog bara ugglorna. Stort Tack för kortet!
Detta kort kom fram den 27 mars och med enbart namn, postnummer och ort. Kimmo Pälikkö är konstnären till denna bild, får vi förmoda. Ett härligt motiv som visar hur det gick till förr i världen när det var dags för tvätt. Sköljning i vak på vintern och det var nog rejält kallt om händerna. I byggnaden bredvid finns troligtvis bykgrytan. Många tack för ett fint kort!
Du kanske också gillar
6 kommentarer
annepauline
Vilken underbart vacker bild på det undre kortet. Ja, ugglorna är också jättefina.
Per
Visst är de fina, båda korten!
Syster yster d.y.
Fint att det kommer fler vykort. Å nu har du blivit gammel morbror igen, men så gammal är du ändå inte.
Per
Hittills har det kommit 9 vykort och det var nog något mera än vad jag räknade med.
Och jovisst, män är inte äldre än man gör sig!
Erik Forsling
Nyss var det dags att ställa om klockan. Igen. Du har ju ditt vykortsprojekt på gång. Jag minns när jag sände mitt första kort till dig, ett sådant där trial and error med provisorisk, men fungerande, adress. Det var innan detta ditt projekt. Jag personligen gör inte projekt av så många saker. Själv har jag har levt med vykort i hela mitt liv, och vill aldrig släppa den vanan. Vare sig att skriva eller läsa dessa skönheter, frankerade underverk. Då gav du mig dina korrekta uppgifter som svar, och du trodde att det var finländska postföretaget som med färgpenna markerat din adress med rosa kulör – det hade jag gjort, och jag gör ofta så när alstren blir för tätskrivna. Och jag kommer att hålla mig till de adressuppgifterna du uppgivit.
Inför det här senare experimentet anser jag att du glömde en viktig parameter, vad gäller din sydamerikanska adressversion. Nu lämnar jag inte ut fantasiadresser som experiment, men skulle jag göra det, då skulle jag rekommendera avsändaren att bifoga en avsändaradress. Som det är nu, i förevarande fall, rörande ett eventuellt försvunnet kort, vet ju inte adressaten (du) som inte fått sitt kort att det avsänts, och avsändaren som inte fått det i retur tror att det kommit fram. Kontroll är ibland jobbigt, men lika ofta en sund funktion. Knixigt blir det dock om avsändaren är en anonym fegis – då hamnar hela ärendet i Limbo. Men, såklart inte heller publicerar du det som ankommet. Idén fungerar väl, men det känns lite som barkbåtar i en bäck, eller flaskpost. Flaskpost har jag dock länge tänkt att ge mig på. Intressant fenomen. Gäller bara att finna en hygglig brevlåda.
Mitt nästa kommande kort till dig har legat adresserat länge, eftersom jag satt i min lägenhet och adresserade en massa kort för en tid sedan, och lyckades dubbeladressera ett antal. Allt detta var innan din kampanj. Så kan det gå. Men när jag väl besöker Centrale, Katalin eller Tennstopet kanske det präntas några ord. Datum okänt. Mitt skrivande följer inga föreskrivna regler. Det där handlar om njutning och ren hedonism, inte kalendariska regler. När jag senast var i U-a vräkte jag ut en massa dollar och monedas på två objektiv till min Olympus OM-D som jag fick i gåva av min magnifika dotter. Kanske dags att ta med sig Olympusen till Gävle, fotografera och köpa ett nytt badkarsdrapperi – och ett album för alla vykort jag fått sedan jag flyttade till Tierp. Eftersom jag envist gnetat på med den där traditionen genom decennierna får jag också en del dito själv. Och jag älskar dem. Jag är en genuin enstöring, en person som vill vara i fred med mig själv. Men när ett relativt nyskrivet postkort, eller ännu hellre ett brev i kuvert, ligger på golvet nedanför gluggen på dörren – då känns det som att ens bäste vän knackat på i förbifarten.
Per
Jo, jag minns ditt kort och det finns i tryggt förvar tillsammans med övriga. Jag får i sammanhanget även säga Vielen Dank! till dig trots att du står utanför projektet, som du kallar det. Det var en sådant lustigt infall jag fick när jag läste om adressystemet i Nicaragua.
Njae, jag tänkte förvisso på svarsadress men jag antog att det finns de som inte vill skylta med sitt namn, ens för mig och därför satte jag inget sådant krav. Så för min del går det bra med anonymitet. Det som man inte vet, mår man inte dåligt av, lyder ett talesätt. För den som sänt kortet skingras ovissheten när kortet dyker upp på bloggen. Dyker det inte upp har det inte kommit fram inom rimlig tid. – Flaskpost är kanske ännu mera avancerat och med ännu större förlustprocent, skulle jag tro. Du skall ha verklig tur om du får svar på flaskpost. Desto större glädje i så fall.
Då ser vi fram emot ditt ”projekt” skicka vykort, även om det inte är tidsbestämt. Bäst så, man skall göra sådant när andan faller på och man har något att skriva. Fast egentligen behöver man inte skriva så mycket på ett vykort, ibland räcker det med ett Hej! Något annat att se fram emot är bilder tagna med Olympusen i nutid. Nya objektiv skall ju testas och inte stanna i kartongen. Man kan faktiskt beställa vykort med egna motiv! Som ett tips, blink, blink. Jag tycker definitivt att du skall göra en kombinerad foto- och inköpsresa till Gävle!