-
Året som gick 2020
Jag hade tänkt skriva något om året 2020 men hamnade genast i coronaträsket så jag avbröt. Kanske inlägget kommer vid ett senare tillfälle för det finns en hel del att säga om detta gissel. Inte bara om pandemin som sådan utan också om hur vi människor reagerar och beter oss. Egentligen ganska intressant men låt oss inte förgifta nyårsaftonen med detta. Jag gör en ny start: Hur har året varit för mig? – Jo, tackar som frågar, ganska bra. Visserligen blev det inget Urkult, det var den största förlusten, men jag gjorde en resa genom mellersta Norrland upp till fjällen i september och då besökte jag också helt kort Näsåker…
-
Kanskeman och Sveriges fulaste hus
Så glad jag blev idag när solen tittade fram en stor del av dagen. Dagen kändes strax mycket längre men vinden var pinande kall och väglaget halkigt och spårigt. Det kostade på när jag gick min dagliga vandring. Hårt och besvärligt underlag på sina ställen, på andra ställen glashalt. Jag fick hela tiden gå på helspänn och det kändes framför allt i höften. Egentligen ett riktigt bra sparkföre, inte ett sandkorn på landsvägen. Året Nyord är på tapeten. Jag vägrar befatta mig med pandemi- och coronaord; må de försvinna som fisar i rymden! Kvar finns inte så många andra men en favorit har jag: kanskeman. Så bra! ”Kanske-män är män…
-
Nytt Land – en debutbok
Året är 1874, armodet är stort och Aksel lämnar sin familj i Österbottens kustland för att söka sig en framtid i Sverige. Efter vissa strapatser ror och seglar han sin fiskebåt över Kvarken och hamnar på Alnö utanför Sundsvall. Tanken är att återvända hem för att också föra sin familj till Alnö och där påbörja ett nytt liv. Men Österbotten är långt borta och det är mycket som oroar Aksel. Kommer han att lyckas? – Ett oväntat inslag är att han på Alnö träffar Viktor Rydberg, han som skrev den berömda dikten ”Tomten”. En historisk roman som baserar sig på en sann berättelse. ”Nytt Land” av Mathias Alm. Snyggt omslag…
-
Julbordets läckerheter och en gissning
Den sista pepparkakan är uppäten och chokladasken öppnad. Den lär inte bli gammal om jag rätt känner mig själv. Jag har fruktansvärt dålig karaktär när det gäller godis. Jag äter upp det på ett nafs. Men, jag är ändå inget godistroll för jag köper sällan godis och denna ask som nu ständigt står och frestar är en julgåva. Så jag har inte köpt den själv. Däremot inhandlade jag några ingredienser till det gemensamma julbordet. Senapssill, prinskorvar och paté. Det är min julbordstradition och de bör finnas på ett julbord anser jag. Däremot slapp jag doften av lutfisk vilket jag är tacksam för. Jag vet att många gillar lutfisk men där…
-
Fyra sekunder redan i morgon!
Jag hann… göra röjningen av skiftet klart till jul som jag hade som mål! Idag blev de klart. Alla buskar och täta bestånd av främst björk och gran är nu rensade och de som blir kvar har livsrum och växtglädje. De skall bli roligt att gå dit om låt säga fem år och kolla hur överlevarna växt. Arbetet med röjsågen har gått bättre än jag hoppades på. Egentligen ett riktigt bra och kreativt arbete. Man ser resultatet genast. Och så får man ta paus och slippa motorvrålet en stund medan man läppjar på medhavd saft eller annat att inmundiga medan man lyssnar på skogens sus och korparnas krax. Det är…
-
Vaccinkrigarna – föregångare eller blindgångare?
Jag tog mig tid att titta en dokumentär i tre delar, något jag kanske inte skulle ha gjort om inte en österbottning hade en av huvudrollerna i programmen och som också uttalat åsikter som är antisemitiska. Hon talar om den påstådda förintelsen, historieundervisningen om förintelsen som bullshit och att det aldrig var tal om att så många som 6 miljoner judar som dödades under nazisternas välde i Europa. Hon påstår också att judarna är makteliten i världen, inom ekonomin, media. Alltså typiska antisemitiska åsikter. Att Linda Karlström också blivit vald som årets tränare i Kronoby gjorde att jag blev än mera nyfiken. Programmet är Vaccinkrigarna som nyligen gått på SvT…
-
En hjälpsam olycksbroder
Det närmar sig jul med stormsteg och därmed kände jag mig nödsakad att också göra några små inköp inför stundande julhelg. Jag besökte köpladan strax efter nio när det är ganska lite folk i rörelse. En indikator på att det är få människor i ladan är att det inte är någon trängsel kring tomatlådorna. Där var det tomt. Prinskorv, sill och paté inhandlades samt ljuslyktor till gravarna. En burk med pepparkakor från Nyåkers. Få se hur länge den burken räcker? Verkar vara tillverkade i Umeå och goda. Jodå, jag har redan öppnat den. Akademiska Bokhandeln Gros hade annons i Vasabladet där Herman Lindqvists bok ”Historien om Sverige” bjöds ut till…
-
SMS och Sara
Senaste natt fick jag ett SMS från en bloggläsare. Med tips om ett tv-program. Ett annat livstecken, också från en bloggläsare, kom idag med ett julkort till min Nicaragua-adress. På kortet fanns tre tomtar som hjälptes åt att justera månen. Det kan behövas. Stort tack för både tips och julkort! God Jul! Det är inte det enda Sms:et som jag fått den senaste tiden. Den 3 december anlände ett meddelande från THL här i Finland (motsvarande till FHM i Sverige) som meddelade att Coronavirusläget i Finland försämras samt en länk till hemsidan. Som om folk inte känner till detta mer än väl. Infon var gammal och nyttan diskutabel men signalvärdet…
-
Det blev en Lucia ändå
Det är mindre än två veckor till jul och förberedelserna är i full gång även om firandet detta år blir mera dämpat på grund av pandemin. Många inhiberar säkert sin julresa och träffar med släkten hålls på en låg nivå. Det jag lade märke till idag var att julgransrallyt kommit igång på allvar. Under dagens promenad kom flera bilar med släpvagn där det låg en eller två granar. Om alla granar var huggna på eget skifte eller med lov må vara osagt men granen är alltjämt viktig för många. Själv har jag ingen julgran för de har jag omkring mig till vardags och där får de stå. Överhuvudtaget pyntar jag…
-
Du eller ni?
Häromdagen fick jag ett meddelande per epost att jag deltagit i en enkät från Svenska Litteratursällskapet i Finland om duandet och niandet. Någonstans svagt i bakhuvudet finns minnet av denna enkät. Jag gillar att delta i enkäter om de är vettigt konstruerade. Ibland niar jag folk. Jag gillar den tilltalsformen även om du ändå är det mest förekommande i mitt tal. Framför allt gillar jag den smått förvirrade minen som jag möter vid tilltal med ni. Speciellt hos unga personer. Vissa upplever niandet som nedsättande, själv uppfattar jag det som hedrande. För mig har det inget med ålder att göra. Ytterligare ett sätt att tilltala folk är att använda tredje…