Bokkamelen och Kassettmannen
Jag brukar regelbundet bidra med en slant till ett par hjälporganisationer som har verksamhet både inom landet och internationellt. Inga stora summor men alltid hjälper det någon människa i nöd. Egentligen finns det en stor mängd sådana organisationer som utför ett behjärtansvärt arbete och alla behöver de stöd men jag har valt två som jag understöder. Bättre det än inget alls.
Igår såg jag på nyheterna ytterligare en liknande verksamhet. Det var en bokkamel som kom med böcker till barnen i en by i sydvästra Pakistan. Skolan hade på grund av pandemin varit stängd i flera månader och som en hjälp och ett stöd för barnen hade en kvinna startat detta projekt för de minst sagt lässugna barnen. En kamel lastad med böcker, sämre last kan en kamel bära. 100 euro per månad så det var en lågbudgetverksamhet. Jag skulle gärna se att en del av mina blygsamma bidrag gick till utbildning för barn i fattiga länder.
Jag tror att läskunnighet och utbildning är den bästa och snabbaste vägen ur fattigdom. Knappast barnarbete även om många barn även tvingas till detta. Tyvärr finns det också mörka krafter i världen som ogärna ser att barn får kunskap utan vill hålla dem kvar i okunskap och fattigdom. På så sätt får de bättre kontroll över en befolkning. Jag blev glad när jag såg dessa entusiastiska barn. Fram för fler bokkameler! Något jag dock reagerade på var att det var mest flickor som syntes, var fanns pojkarna?
Från det ena till det andra: Mysteriet med Kassettmannen! Jag lyssnade igår på ett radioprogram på P4 Dokumentär där denna okända man dök upp. Det handlar om ett antal C-kassetter som någon spelat in på 1970-talet och där berättat i all stillsamhet om sina resor runt om. Egentligen ganska triviala saker. Via en loppis hamnade kassetterna i radioprogrammet Morgonpasset på 90-talet där de blev mer eller mindre kult när det spelades upp avsnitt från kassetterna. Men vem var denna man? Efter visst detektivarbete har nu P4 Dokumentär lyckats spåra denna man och därmed kommer detta lyssnartips till er, kära läsare. TV i alla ära men radion har också mycket att bjuda. Länk som vanligt i slutet på inlägget.
På YouTube finns ett avsnitt tillgängligt och jag lyssnade med viss förundran på inspelningen. Vem var denna man och varför spelade han in dessa reseminnen som egentligen var ganska så odramatiska. Jag fick en känsla av att jag tittade på Den stora älgvandringen, allt gick i slow motion, men det fanns ändå något som gjorde att jag ville höra hur det fortsatte. Resan till Zell am See via Malmö, Berlin och hans äventyr i Österrike som nog inte var några större äventyr när det kom till kritan. En stillsam man i all enkelhet. Jag föreställer mig honom som propert klädd, inga extravaganser men blazern var han rädd om, därför var det bra att ha med regnkappan under resan. Han var ekonomisk och höll reda på utgifterna. En kaffe och äggsmörgås kostade 9 kr och 15 öre vid Hallandsåsen.
Här får jag tillstå att även jag har koll på slantarna under mina resor. Jag samlar alla kvitton och gör anteckning när jag kommer hem och summerar resan både ekonomiskt och vad jag upplevt, för att inte tala om alla bilderna som skall jobbas med. Och ja, ibland spelar jag in små meddelanden på telefonen när jag inte kan eller har tid att notera på annat sätt. C-kassetternas tid är förbi.
Jag gillade programmet därför att det handlar om en okänd man från förra seklet, en annan tid. På samma sätt som jag gärna tittar på videos och tv-program om människor från förr i världen, om det så var på landsbygden eller i industrisamhället. Människor, öden och äventyr.
Jag har förresten några c-kassetter i min ägo som en amerikasläkting spelade in på 1960-talet och skickade oss i stället för brev. Faktiskt ganska intressanta att lyssna på.
Kanske kassettmannen också hade möjlighet att närmare utforska Malmö på sina resor? Vem vet vad som döljer sig på alla kassettband som vi inte fått höra?
Stortorget i Malmö och fortsättning med Södergatan.
Mysteriet med Kassettmannen – P4 Dokumentär, programmet
Mot ljusare tider – SvT. Efter den stora älgvandringen fortsätter vårens frammarsch i kungariket, lugnt och för det mesta harmoniskt.
2 kommentarer
annepauline
Man kan hoppas att i alla fall en del av det som skänks kommer till nytta. Jag läste en bok för något år sen hur många av dessa hjälporganisationer som missköts å de grövsta. Medlen hamnar på alla möjliga andra ställen utom dit det är tänkt. Som Röda kors höjdaren i kungariket som byggde världens flådigaste hus för flera miljoner till sig själv av medel som var insamlade till nödlidande. Han skulle ha huset för representation inom Röda korset… jo hej du.
Du undrar var pojkarna finns i Pakistan. Förmodligen i kungariket i någon kriminell organisation. Bovar och banditer finns både i de höga och i de låga samhällsklasserna. Puh, jag läser för många böcker som inte är ”nyttiga” för mig. Inga Kulla-Gulla romaner precis, haha!
Per
Fusk och bedrägerier i branschen kan förekomma men de två organisationer som jag bidrar till hoppas jag inte sysslar med sådant. När jag var i skolåldern skulle vi vara hemma en dag och tjäna pengar som sedan skulle gå som hjälp till fattiga länder, Operation Dagsverket, hette evenemanget. Ett år skulle medlen gå till Peru men det framkom senare att pengarna hade försnillats och hamnat i fel fickor. Det gjorde att jag följande år avstod från Operation Dagsverket och åkte till skolan den dagen.
Haha, där fick du vatten på din kvarn; nej dessa var nog för små för att ”resa” någon längre väg.