Bladis Pojkan, så bra!
Det räckte inte med bara en gång förra veckan att vara kulturell utan det blev till och med två gånger. Proppen lossnade. Först var det som sagt och skrivet föredrag med Herrman Lindqvist på Tottesunds herrgård i Maxmo och sedan blev det besök på Wasa Teater i Vasa på lördagskvällen.
Men först på lördagens sena eftermiddag blev det middag på Strampens restaurang, inte långt från teatern. Sister Jane och svåger bjöd och sällskapet lät sig väl smaka. För min del blev det Strampens smash burger med cheddar, port salute och country fries. Ganska kryddstark med nedsköljd med en öl blev det alldeles utmärkt.
Jag uppmärksammade en dam vid ett bord intill och jag tyckte hon såg väldigt bekant ut. Jag bad sister Jane verifiera min iakttagelse att hon liknade chefen för Wasa Teater, Ann-Luise Bertell, väldigt mycket men det var en yngre version. Diskret vände sig sis om och kollade min fundering, återkom till bordet med en elegant vridning av sin lekamen och meddelade sakkunnigt: ”Det är Ann-Luise Bertell!” Oj, så fel men ändå så rätt jag hade! En yngre version…. haha… den komplimangen skall jag använde vid annat tillfälle.
Pjäsen vi såg på Wasa Teater var ”Bladis Pojkan” av och med Erik Kiviniemi och med regi av inte mindre än…. Ann-Luise Bertell! Erik spelade alla rollerna och fick hjälp med det dramatiska av Håkan Omar på gitarr. Så bra, den pjäsen måste ni bara se om ni befinner er i närheten denna höst!
Pjäsen handlade om gossen och ynglingen Jakob samt den omtalade Bladis-Hannes som var en kriminell person tillsammans med sin bror Julius. Stöld, tjuvskytte, brännvinstillverkning, lönnkrog och mycket annat stod på deras lista över förbjudna aktiviteter. Samtidigt kunde Bladis-Hannes visa upp en annan mera sympatiska sida som den gången han stal en snarad hare av gossen Jakob men återgäldade stölden med en hel älg. Det var så pjäsen började. Den slutade med döden.
Det som imponerade mesta var Eriks agerande på scen. Han spelade alla rollerna och med mycket små medel kunde han sekundsnabbt förvandla sig från en gosse till Bladis-Hannes, till en gammal kvinna, till sin nervsjuka far, till Bisin som tyckte om att piska folk. Det var aldrig någon tvekan om vilken rollfigur Erik spelade. Allt spelat på genuin österbottnisk dialekt! Fördel att kunna målet men i programbladet finns en dialektordlista som förklarade en del av orden.
Dock fanns det ord som är mig något främmande: hipin = nervös. Jag skulle översätta med häpen. Nyååkäs = nytröskat, har jag inte hört tidigare. Knåssjin = gnidig, snål. Har jag inte heller hört tidigare. – Man lär så länge man lever.
Erik Kiviniemi är som klippt och skuren för rollen i denna pjäs med verklighetsbakgrund. Bladis Pojkan från Komossa har funnits på riktigt. Jag har också för många år sedan sett honom i en pjäs på SVT där han spelade en krigsfånge, helt ensam på scen i över en timme.
Erik och jag var skolkamrater en gång i tiden och till och med bästisar en tid men sedan har vi gått skilda vägar i livet.
Så gott folk, vill ni ha omväxling till populära ”Botnia Paradise” denna höst så kan jag gott rekommendera ”Bladis Pojkan” på Wasa Teater. Ni kommer inte att bli besvikna! Än finns det tillfällen i oktober och november på Wasa Teater samt på turnéföreställningar runt om i Österbotten.
Efter pjäsen blev det livliga applåder för Erik Kiviniemi till vänster och Håkan Omar till höger.
Som synes var attiraljerna på scen sparsamma men dramatiken uteblev inte.
”Wasa Teater, lokala upplevelser i världsklass”, så träffande! Jag har på känn att det inte var sista gången jag besökte denna teater.
Bladis Pojkan – hemsida Wasa Teater
Strampen – hemsida
Recension: Ren och skär njutning för publiken när Erik Kiviniemi framför monologen ”Bladis pojkan” på Wasa Teater – Svenska Yle hemsida
Du kanske också gillar
4 kommentarer
Wesber
Nu måste jag skratta för jag hade alldeles glömt bort att vi sa ” hipin ”. Det sa vi jämt till varann när vi skulle upp och sjunga och spela gitarr på nåt möte ”e do hipin no” Erik Kiviniemis enmansschow skulle vara rolig att gå på, jag har lyssnat på olika berättelser som han framfört på dialekt här på datan och det var riktigt roligt. Jag ser honom framför mig än när vi gick i Medborgarskolan i Vörå och han stack in huvudet i ett klassrum och ropade till Mona L. ” Mona, kåm no så ska vi jopp” utan att veta om att Tor Nordkvist stod alldeles bakom honom. Ut på skolgården åkte han i en rasande fart, det glömmer jag aldrig. Vi har köpt biljetter till Björborevyn som äntligen blir av, det är fullbokat sen länge så vi fick först till den 6 februari nästa år. Roligt att allt börjar komma igång igen men jag tror att ni har mer smitta i Finland nu än i Sverige, såg att Finland är rödlistat när det gäller corona.
Idag har det utlovats lite snöflingor hår. Ha det bra.
Per
Oj, stämmer det att ni använde hipin som nervös? Den betydelsen har jag aldrig hört men så kan man tydligen också använda ordet. Det är nytt för mig.
Jo, han är mycket duktig skådespelare och speciellt på dialekt är han i sitt esse.
Haha, den historien från din skoltid är bra. Erik var en livlig gosse…. haha…
Då har ni något att se fram emot, revy i februari. Visserligen en god stund tills det är dags men den som väntar på något gott…..
De nordiska länderna ligger ganska nära varandra vad gäller nysmitta och Sverige ligger bäst till. Så har det varit en stor del av sommaren och hösten. Sverige har nu 40 % mindre nysmitta än Finland, räknat per capita. Bekymret är Estland (och övriga Baltikum) som ligger skyhögt över Finland och som befinner sig nära södra Finland och Helsingfors. Estland har närmare 9 gånger mera nysmitta än Finland men det skrivs det knappt något om i massmedia. Skulle det däremot varit Sverige som haft bara lite mera smitta än Finland, ja då hade vi fått se rubriker!
annepauline
Jag har inte varit på teater på bra länge nu. Det börjar bli dags att boka in nånting. Vågar man det tro eller slår det till med en ny smittvåg, det är frågan. Vaccineringen håller ju inte för evigt, puh, upp till högst sex månader, sen står man där igen. Folk verkar ha släppt alla restriktioner här, springer och trängs som galningar både i affärer och kollektiv trafiken.
Så trevligt att du fick en givande upplevelse på Wasa Teater. Ah, så roligt det skulle vara att få se den föreställningen, på dialekt och allt. Vi sa nog också hipin när man var lite pirrigt nervös. ”E ir nyååkäs” om något nytröskat likaså. Knåssjin har jag däremot aldrig hört.
Jag var en gång och såg och hörde Ernst – Hugo Järegård i en liknande föreställning. Han spelade tre olika personer. Han var också helt fenomenal. Alltså den mannen! Han kunde spela elaka personer så man blev rädd fastän man satt i salongen och tittade på och visste att det var ”bara teater”. Helt klart den bästa skådespelare jag någonsin sett men denna Kiviniemi verkar vara av samma kaliber.
Per
Visst, dags att spana in lämplig pjäs eller annat. Du borde ha en del att välja på. Pandemin kommer att fortsätta som vågorna på havet, ibland mera, ibland mindre, ibland här, ibland där. Är man vaccinerad utan andra allvarliga krämpor borde man ha goda chanser att klara sig. Vi kan inte vänta i evighet tills pandemin ebbat, det kommer att ta åratal, speciellt när de rika länderna inte hjälper de fattiga länderna tillräckligt med vaccinering. Så resonerar jag. Den som överlever får se!
Jag tänkte att denna pjäs vore ju högst lämplig att spela på en turné bland österbottningar i Sverige. KAJ har ju till exempel gjort framträdanden i Sverige så varför inte Bladis Pojkan?
Ernst-Hugo var en mästare på att spela teater. Helt klart! Speciellt läskiga typer var hans gebit. Erik ligger inte långt efter och på dialekt är han definitivt före.