Din och min historia på scen?
Nu kan vi berätta vår historia och i bästa fall till och med få den uppspelad som en del av en föreställning på Wasa Teater. Det är bara att dra till med en minnesvärd historia, kort eller lång, där vi är med på ett hörn och med anknytning till Österbotten. Du behöver inte bo i provinsen men Österbotten, du och något som skett under din livstid är temat. Och man behöver inte vara författare utan man kan bidra på olika sätt; det viktiga är inte formen utan berättelsen.
Jag tycker detta låter som ett mycket spännande projekt. En av mina favoritförfattare, Henry Miller, ansåg att alla är värda en bok om man bara förstår att ta fram det väsentliga i ens liv. Så sant men en enkel historia kan också räcka långt om den kommer i händerna på en skicklig dramaturg och teatermänniska. – Och nej, jag tror inte det är en första-aprilhistoria, idén är för bra för att skojas om.
När denna pjäs kommer på scen är jag en av de första att köpa biljett därför att jag är nyfiken på mina medmänniskor, deras öden och äventyr, deras sorger och bedrövelser, deras tokerier och glädjestunder. Och just upplägget, berättelser av många, måste ge variation och olika synvinklar på livet i Österbotten. Ja visst, så kan man också se tillvaron, uppleva verkligheten, bli speciell.
Själv känner jag mig smått manad att bidra med en eller flera historier. Det vore faktiskt kul att tota ihop en text som grund och idé för en akt i ett teaterstycke. Tänk om historien sedan dyker upp i föreställningen, vilken upplevelse! Att sitta där i teatersalongens mörker och mysa över att just detta stycke är jag upphov till. Hur framställs texten på scen?
Nåja, även om inte just min historia kommer med har jag ändå bidragit till en kulturhändelse i Österbotten. Jag finner själva skrivandet intressant och inspirerande. Vad skall jag skriva om? Det gäller att rota i minnet, att plocka fram något unikt även om det också går att skriva om gråa vardagen. Ingen historia är för liten.
Just nu har jag en historia i tankarna som jag inte berättat för någon annan och därmed är den ny. Något jag varit med om, en händelse i Österbotten en natt för många år sedan. En historia som utspelar sig på tre olika ställen. Kanske kortfilm vore ett bättre medium? Om jag skickar in en text så kommer jag inte att tala om det för någon utom möjligen vid en eventuell lyckad scendebut. Vi får se.
Har du en österbottnisk historia på lager som du kan tänka dig att dela med dig av till Wasa Teater? Något du vill berätta, kanske anonymt, kanske allom till kännedom? Något från förr i världen, något sorgset eller en komisk dagsaktuell grej? Hur som haver så tror jag att det blir en intressant och spännande föreställning på teatern längre fram.
Då hittar jag en bild i mitt arkiv från Oravais Teater 2011 när pjäsen ”För några stockars skull” spelades på Kyroboas. En av scenerna i bakgrunden och en bil fanns också med, en Ford Anglia.
Den historia som jag eventuellt bidrar med har också en bil med i rekvisitan, samma gröna färg. Hepp, nu får jag inte berätta för mycket…
Det hände mig – Wasa Teaters hemsida. Presentation av projektet och svar på vissa frågor.
Du kanske också gillar
4 kommentarer
annepauline
Vilken trevlig och intressant idé man kommit på på Wasa Teater! Är det de som kommit på idéen eller har de ”snott” den någon annanstans ifrån? Spännande låter det i vilket fall som helst. Du ska absolut skicka in din historia, eller flera. Du kan ju skriva och beskriva så där har du redan ett stort plus att få din historia med i teatern. Tänk så roligt det måste vara för dem som ska läsa alla bidrag! Samtidigt väldigt svårt, vilka historier kan bli bra teater? Nästan vilka historier som helst går ju att göra teater av.
Mycket fin bild från Oravais Teater! Finns den där stockladan där alltid eller hade de byggt upp den enkom för teaterstycket? Jag tycker att jag inte kan komma ihåg att det är en lada där.
Ford Anglian är också fin! Den var speciell med sin snedställda bakruta. Den kom väl ut i början på 60 talet, eller var det slutet av 50 talet? Sen kom ju Escorten. Ja, det var bilar det!
Per
Njae, jag tror nog de lånat idén nånstans ifrån men alla förställningar blir olika oberoende på vilken scen de spelas eftersom bakgrundsmaterialet alltid är nytt.
Jag gissar att det kommer in en del historier men det kan vara så att även en bra historia inte passar på teatern. Det är ett grannlaga jobb att välja ut de bidrag som passar på scen och pussla ihop dem till en fungerande helhet.
Ladan borde nog finnas kvar hela tiden. Året var 2011 så redan då fanns den på plats.
Anglia med snedställd bakruta borde ha kommit på början av 60-talet eller däromkring. Den ser i alla fall mycket ut som en 60-tals bil.
Och ja, sedan kom Ford Escort som vad jag minns blev en duktig rallybil.
Min första bil var en Ford Cortina, det var ingen rallybil…
Wesber
Vad kan det vara för spännande du ska berätta om en natt i Österbotten. Är det månne du som sprang runt med lakan över dig spelandes på en tråd av harts ???? och skrämde bytanterna när dom kom från bönehuset en gång för länge sedan. Haha
Det lät intressant och du som är en väldigt god berättare ska haka på det tycker jag…..det är väl inte ett aprilskämt, man kan aldrig riktigt noga veta !!!!!!!!
Per
Haha… nej då, något sådant har jag inte sysslat med, att skrämma lättskrämda tanter. Fast det skulle ha varit kul att se på. Historien känner jag inte ens till men jag tycker du skulle pränta ned historien och skicka in, det kunde kanske bli succé?
Vi får se, vi får se om jag doppar pennan i hornet.