Under blodboken finns alltid skugga

Någon blodbok har jag inte men ett fint körsbärsträd och en ek, plus en massa andra träd.

Jag läste nyligen ut boken ”Under blodboken finns alltid skugga” av Yvonne Granqvist Schultz. Boken handlar om en kvinna, emigrant i Sverige, som lämnar sitt arbete en dag, stiger upp från kontorsstolen och går utan att meddela någon. Hon återvänder till Österbotten och gör djupdykningar i sin barn- och ungdomstid, hur hon flyttade till Sverige och hur det blev som det blev. För en kort tid tar hon in på hotell i barndomsstaden, träffar gamla bekantskaper, varav en är döende, flyr tillbaka till Sverige när hon konfronterar sin före detta trolovade med att hon gjorde abort när han stötte bort henne eftersom hon ville studera i Stockholm.

Boken kändes lite halvseg fram till att hon talade om aborten för sin f.d. pojkvän som nu hade familj och levde lyckligt utan henne. Därefter händer något med bokens handling och jag sträckläste resten på en kväll. Det var som om den fått nytt liv och jag väntade ivrigt på slutet som fick en lite annan vändning än man kunde ha trott utan att därmed vara avslutad. Titeln fick också sin förklaring i bokens sista mening.

Boken fick mig att tänka på en gammal arbetskamrat, en tjej, som också slutade ett arbete utan att säga upp sig eller tala med någon när hon gick. Hon blev mobbad av en manlig kollega och trots att hon sade ifrån och också förde saken på tal med arbetsledningen hände inget, trakasserierna fortsatte. En dag tröt tålamodet och hon lämnade sin arbetsplats utan att tala med någon, bara gick ut genom dörren för att aldrig mera återvända.

På något sätt tycker jag att det är en resolut och modig handling. Där stod de, mobbaren och ledningen som frågetecken och fick förhoppningsvis en tankeställare. Det är sådana människor som jag beundrar, de som vågar ta språnget, göra det oväntade, börja på nytt. Själv skall jag också pröva på något nytt i sommar, något jag delvis inte gjort tidigare, något som känns som en utmaning och jag ser fram emot med förväntan. Det handlar om en utflykt, inte flykt, mera säger jag inte nu. 😉