-
Den som inga byxor har
Elden flämtar och surrar i spiseln, värmen sprider sig i stugan, glöden syns genom askluckan. Det är som det skall vara efter att jag startat kvällens eldning. Vanligtvis kör jag ett par tre timmars eldning på kvällen föra att spara på elräkningen från luftvärmepumpen. Och så är ju värmen en helt annan än från pumpen eller elementen. Det är samma med bastuvärmen. För att kunna elda i spiseln behövs ved. Ved har jag gott om i uthuset men det gäller att vara proaktiv. Att se till att man har torr ved i mängd för att kunna mata in via vedluckan när kölden knäpper i knutarna. En viktig syssla vintertid är…
-
Dos pantalónes
Lite skämmigt blev det allt! Just som hon satte nålen i tyget måste hon senast då ha upptäckt min stortå som stack ut genom ett hål i strumpan. Jag beslöt mig idag för att inhandla två par byxor för mera festliga tillfällen. Inte byxor som används när jag går till vedlidret eller skottar snö utan när jag befinner mig på färjan över Kvarken eller strosar förnämt i kulturella sammanhang. Tidigare besökte jag Heikki Raskus klädesaffär i Vasa på Stora Långgatan när jag snabbt och utan krångel ville förnya min garderob. På fem minuter kunde ett manfolk få ett par byxor utprovade eller en blus köpt. Denna affär upphörde tyvärr och…
-
Benman på resa
Jag somnade i Estland och vaknade i Skåne. Kära vänner, jag får väl kalla er så, tappra läsare av denna blogg? Kära vänner, jag är på en liten utflykt i Europa. Ok, Norden då. Vid middagstid damp ett Finnair-flyg ned på Kastrups landningsbana. Ombord fanns jag. Något sömnig kände jag mig för jag hade bara sovit 4 timmar senaste natt och därför infann sig John Blund lägligt när vi lättat från Vanda med kurs Kastrup. Tyvärr missade jag gratis te i plastmugg. Innan dess fick jag vänta 3 timmar på Helsingfors Vanda flygplats. Det gick dock bra, som en trekvart. Jag är benman! Alltså, män brukar delas in i ben-…
-
Ett gott skratt förlänger livet
Igår besökte jag min favoritbutik när det gäller kläder. Ett par byxor ansågs vara nödvändiga att inköpa. Efter något letande fann jag ett byxor som föll mig i smaken, de satt passligt om baken. Dock var de något för långa varför jag kontaktade den sömmerska i byn som jag brukar anlita i dylika ärenden. Måttagning gjordes i hennes hem. För att fullkomna outfitten (tänka sig, ett sådant ord) bar jag också hatt, den som ni läste om i ett tidigare inlägg, Min hatt. När jag anlände hälsade hon glatt och frågade därefter: Har du köpt hatt? Vartefter hon började skratta. Hade hon suttit på en stol hade hon nog trillat…
-
Jag som trodde hon kom från Island
Kvinnodagen till ära så träffade jag idag som hastigast en kvinna som imponerade på mig. Jag träffade henne också för en vecka sedan och då pratade jag lite mera med henne. Idag blev det mera flyktigt, kanske en halv minut. Hon gled fram och gjorde nästan en balettpose när hon frågade om jag fått betjäning. Ja, det hade jag, en annan expedit var ute i lagret och hämtade de byxor jag köpte förra fredagen i samma affär och haft till avkortning av byxbenen. De är alltid för långa. Förutom att hon talade med hela kroppen och hade en graciös hållning (hon måste absolut ha dansat eller fortfarande dansar balett) så…
-
Modelejon stilade i stolar
Idag har jag suttit i minst 25 stolar och också ätit en hamburger meal. När jag tog första tuggan fick jag äckelkänslor. Märkligt, så har jag inte känt tidigare inför en hamburgare. Varför köpte jag hamburgare, pommes och en Fanta? Kanske gammal vana och ett sätt att inte behöva göra mera ätbart denna afton? Fast det är ganska länge sedan jag senast ätit hamburgare, så det är ingen vardagsmat för mig och det lär nog dröja till nästa gång. Jag studerade folklivet och modet utanför ingången till stora köpladan medan jag motvilligt tuggade i mig hamburgaren. Det som först fångade min uppmärksamhet var en ung kille som travade fram och…
-
Kryphålet
Jag har funderat på hur det kom sig att jag fick en fästing i byxan trots att jag var nästan heltäckande klädd och använde gummistövlar och handskar när jag röjde buskar ett par dagar. Det var bara ansiktet och halsen som delvis syntes. Just p.g.a. fästingar. Nu tror jag mig veta svaret; det var ett hål i grenen på byxan jag använde. Där for den in och förberedde sig på festmåltid. Byxorna används i arbete där det inte är så noga hur man är klädd. Men nu åker de på soptippen, de har gjort sitt. Istället får jag degradera ett par andra byxor till arbetspantalonger. Hellre byxlös än rådlös. Det…