Den perfekta novemberbilden

Medan det ännu är november vill jag leverera några novemberbilder från en månad som annars anses som grå, tråkig och deprimerande. Jag utmanade något Jennifer Sandström, en av mina favoritbloggar, om den perfekta novemberbilden när hon saknade fotografisk inspiration tidigare i månaden och igår kom svaret från henne.

Jag kan ju inte vara sämre utan jag får rota i mina bildkataloger. Få se om jag också får ihop nio bilder eftersom jag ändå inte varit så flitig med kameran senaste tid.

Vilken blev den perfekta novemberbilden bland mina förslag? Eller, om inte den perfekta, så den bästa. Kanske inte så konstnärliga som Jennifers bilder utan mera vardagsbilder. – Bilderna går att förstora om ni vill granska närmare. Bara att klicka! 😉


Den perfekta novemberbilden – Jennifer Sandströms blogg

En typisk novemberbild – Allhelgona

Sätt dig här och vila!

Eller kura invid muren grå

Hellnäs bro i novembersol. Alla dagar var trots allt inte gråa

Och isen kom!

Likaså frostens vita rim

Och båtarne finns ej längre invid bryggor och strand. De flesta är på land.

Det vita sig sakta smyga på

Och solen går ned bakom Hellnäs sund, snart är det december.

 

Novembersnö

Senaste natt kom snön tillbaka. Fem centimeter. Den kommer troligen att smälta bort men kanske redan nästa gång det snöar så stannar den? Jag tror att vi kommer att få en riktig vinter detta år.

Det märkliga är att på andra sidan Kvarken har det kommit bra mycket mera snö och där har det varit stora trafiksvårigheter på sina håll. Söder om Örnsköldsvik stod trafiken tidvis helt stilla idag. Tänk om det blir så när mitt lilla planerade äventyr om ett par veckor går av stapeln. Fast det är inte helt spikat ännu, några detaljer måste ännu ordnas . Vi får se var det landar.

Vackert var det i alla fall i morse men senare på dagen blev det plusgrader och blötsnö. Svåger från den Lyckliga staden svepte förbi med traktor och skogsvagn. Han for för att köra ut virke från en gallring han gjort. Bäst att få det gjort innan mera snö kommer som gömmer alla travar han ordnat. ”Vi måste dra oxen ur brunnen” sa sister Jane, med tanke på att det var söndag. Hon och Nelly var också till städs.

Några bilder fick jag och visst är det fint att fotografera på vintern med snö i träden och med is på sjön. Lågt stående sol och gnistrande, kalla snöflingor. Norrskenet och starkt månsken i snötyngd skog; det är upplevelser det som slår varje party i storstaden. Att höra isen knaka och sjunga. Färd på sparkstötting. Knarret under skorna i 30-gradig kyla.  Nåja, nu bar det visst i diket. Så sträng kyla undanber vi oss, knarret till trots.

Snart en månad till vintersolståndet och sedan är det jul. Tiden som friherre går ännu fortare än när jag var på jobb. Inget klättrande på väggarna här. Vart springer tiden?

Ovanligt jämn terräng med tanke på de stenkummel som annars finns i våra skogar.
Jag tror svåger känner sig mycket nöjd med resultatet av gallringen. 
Isen börjar lägga sig på träsk, vikar och små sjöar som Krossen.
Se där om inte solen också skymtade en stund i den annars jämngråa dagen.

Första lilla snön

Den första lilla snön hade lagt sig i morse. Det tog dock en stund innan jag kom på att gå ut och ta ett foto. Nästan så att snön hann smälta bort. Jag brukar alltid ta en bild av den första snön. Ifjol kom den första snön till byn den 24 oktober och då i större mängd. Ett tjockt täcke på trädgårdsbordet.

Annars har det varit dimmigt mest hela dagen. Ett fint gulaktigt ljus strömmade över byn när solens stålar trängde genom dimmolnen. En riktig novemberdag.

2015-11-16 Första lilla snön 001mod
Inte mycket till snö mitt på dagen men ändå, den första snön.
2015-11-16 Första lilla snön 010mod
Dimmigt och lite kusligt men solens dunkla sken på björkstammarna visad var den var. Solen.

Romerskt inflytande och dagens firande

På mitt förra inlägg om novemberskog och månaden november fick jag en kommentar av Kicki som påpekade att november på finska, marraskuu, egentligen syftar på döden. Det skulle då bli något i stil med dödsmånaden eller något sådant. Marras skulle nämligen härstamma från latinets ”mors” som betyder död. För de i finska språket bevandrade finns mera att läsa här.

Själv började jag fundera på vad de olika månaderna på svenska har för betydelse och deras ursprung. Flera av månaderna har namn efter romerska gudar eller romerska potentater, t.ex. Januari – Janus, Februari – Februus, Mars – Mars o.s.v. Det som bröt systemet var månaderna September till December.

Jag kom att tänka på att sjunde betyder séptimo på spanska, åttonde = oktavo, nionde = noveno och tionde = décimo. Det passar perfekt in på våra höstmånader men det som förbryllade var att ordningstalen inte stämde med månaderna. September är ju vår nionde månad och inte vår sjunde månad. Enligt detta system skulle det betyda att mars är den första månaden i året. Och förvisso, vid närmare undersökning på nätet som framkommer det att den allra äldsta romerska kalendern angav mars som årets första månad. Februari var då följaktligen årets sista månad och det är också därför skottdagen infaller i februari. Se där, det finns en förklaring på det mesta.

Idag, den 19 november, firas Internationella Mansdagen. FN har dock inte erkänt firandet av Mansdagen utan firar istället Internationella Toalettdagen. Fritt fram för var och en att fira vad man vill: mannen eller toaletten.

man corriente
Urtypen för den västerländska mannen? Staty på Corrientes i Buenos Aires i september.

Novemberskog

Det är länge sedan jag senast tog en skogspromenad i lugn takt, med kameran i hand och med öppna sinnen. Mitt på dagen var det fint med sol men senare på eftermiddagen kom en gråkall dimma sakta insvepande över landskapet.

Det gjorde inget för det var mest i skogen som jag gick. November som sådan är en trist månad men skogen är som den är, den har gått in i vila och väntar på köld och snö. Knappt ett pip hördes, inte ens ett stilla sus i trädkronorna. Bara människornas skrammel och oväsen på håll, då och då.

Novemberskog bjuder inte på stora, färgrika naturupplevelser men ser man sig omkring i det lilla finns ändå färgklickar här och där, mönster och sammanhang som man annars inte lägger märke till i vårens spirande kraft, i sommarens grönska, i septembers färgprakt, i vinterskogens snötyngda tempel. Det är liksom det minimala, det väntande som är novembers karaktär. Isarna lägger sig, snön kommer och går, solens strålar kan någon enstaka dag åter synas för att nästan helt försvinna i slutet av december.

Jag gick där i mina egna tankar, andades den friska luften, tyst och lugnt. Tänk sådan stor skillnad det ändå är mellan novemberskog och stadens gråa väggar, blinkande neon och trafikens ständiga brus. Jag tror jag härdar ut; november är en del av året som likt allt annat försvinner i en hast. Tag vara dagen även om det är en novemberdag!

De dödas fest

Vad gör man då? När regnet strilar ned, det är mörkt ute som i en säck och väderleksrapportern lovar oväder. Typiskt novemberväder?

Själv har jag ikväll tittat på ett TV-program via nätet från Telemadrid: ”De dödas fest” eller något sådant kan det kanske översättas. Programmet har spelats in i México och där firas allhelgona eller Día de Todos los Santos som helgen heter på spanska på ett helt annat sätt än här. Även annorlunda än i Spanien.

Senaste kurstillfället i spanska kom denna högtid upp och en rätt livlig diskussion kom till stånd om denna högtid och om begravningsceremonier i allmänhet och kulturella skillnader. Roberto, vår lärare, tyckte det var konstigt med servering efter begravningen. Först är det väldigt sorgligt och tragiskt; en timme eller två senare går alla till dukat kaffebord där det är mycket vanligt med smörgåstårta. Alla låter sig väl smaka och stämningen är betydligt mera lättsam.

I Spanien begraver man sina döda snabbare än här. I regel inom 48 timmar. Ganska snabbt efter dödsfallet förs den avlidna till ett ”tanatorio”, en slags sal där kistan står. Hit kan familj och vänner gå för att ta ett sista farväl vilket kan ske genom både puss och kram med den döda. Vanligt är också att kistan inte sätts i jorden utan i ett smalt utrymme i en mur där öppningen sedan muras fast. Roberto tyckte det var ett mera definitivt avsked än den gravsättning vi har.

Hur kom jag in på detta; jag som tittat på en intressant film om México och ceremonierna vid allhelgona där? Där är det fest ute på gravgården, med mat och dryck, även starka saker i glasen. Musiken klingar och utstyrseln är fantasifull. Mycket vackra blomsterarrangemang hör också till. Man har en fest tillsammans med de döda. Hela natten! För oss det låter kanske makabert som mest nöjer oss med att tända ljus till minne av de avlidna. Det är vackert i skymningen och även jag gjorde en färd till byns begravningsplats på lördagskvällen. Mycket mera än så blir det inte.

Jag tror inte att vi skall införa den mexikanska traditionen vid allhelgona men själv skulle jag gärna besöka México och åka runt i landet. Brottsligheten är hög på sina håll men säkert finns det även där platser och städer där man kan känna sig trygg. Jag tror det är ett land rikt på traditioner, musik, konst och naturupplevelser. Kanske dags att lägga på önskelistan?

Vill någon se filmen så finns den här: Fiesta de difuntos en México. Gärna i helskärm. Filmen handlar inte bara om allhelgona och de döda, mycket annat finns också med.

malakton
Inte den mest skarpa bilden men så var det också ganska mörkt.

Det tråkiga vill man helst glömma

Vad har jag gjort idag? Inte mycket, eller jo, jag har kopierat bilder från datorn till två externa hårddiskar. Det är också nödvändigt ibland för en dator kan i princip paja när som helst och då kan många bilder gå förlorade. Massor med bilder kopieras och det är inte ännu slut. Jag får nog fortsätta i morgon kväll. Egentligen har jag för många bilder och borde kolla dem lite bättre och bara spara de som är bra men det är lätt gjort att bara tömma kameran rakt av i datorn och sedan plocka ut en del bilder för blogg och annat. Jag borde också tagga bilderna för att lättare hitta dem när jag sen söker i datorn. Fr.o.m. november skall jag försöka ha bättre dischiplin på mina bilder och gallra hårdare.

Jag hade också tänkt byta däck denna helg men si det glömde jag helt bort. Först nu ikväll går detta upp för mig. Nåja, vintern kommer inte kommande vecka utan det lovas mest regn och rusk så jag klarar mig förhoppningsvis undan det värsta. November är i allmänhet en grå månad och den tråkigaste på hela året men den får väl gå också för snart är julmånaden här och då får vi glömma november.

amsterdam
Den ständiga julbutiken i Amsterdam visade 125 dagar kvar till julafton den 25 augusti. I morgon bara 50 dagar kvar tills tomten visar sig på riktigt.