Missade kontakter och slumpen här i livet

Efter att ha ätit fisk i två dagar får det imorgon bli något annat. Igår besökte jag skärgårdsmarknaden på Österö och då åt jag laxsoppa samt köpte med mig hem både rökt sik och lax. Gott, nyttigt och lokalproducerat. Kusin som är fiskare i byn fick även i år bli min leverantör.

De mesta av det ätbara som såldes i de olika stånden var närproducerat som sig bör på en lokal sommarmarknad. Skärgårdsmuséet fick också ett besök. Annars var det mest att mingla runt och hoppas på att få träffa någon bekant för att växla några ord med.

Jag såg ett sällskap som jag är släkt med men som jag inte var 100 procent säker på om de var de jag trodde. De är av yngre generationer men kvinnfolket i den släkten har alla samma lättigenkännliga ögon så jag kan vid närmare eftertanke inte haft fel. Tyvärr kom jag mig inte för att ta kontakt vilket jag ångrar efteråt. Som jag skrivit tidigare någon gång, jag ångrar mera det jag inte gjort än det jag gjort.

Samma är det med fotograferandet. Ser man en fin vy under bilfärd snabbt blixtra förbi, tvärnita! Tillfället kommer kanske aldrig igen. Jag brukar annars inte ha svårt för att ta kontakt och prata med folk men många gånger handlar det om rena tillfälligheter och korta ögonblick som det gäller att ta vara på.

Livet i stort är ju annars många gånger resultatet av slump, lyckträff eller en himla otur. Tänk om jag dröjt kvar en minut till, vem hade jag då träffat, kanske min käresta? Eller, tänk om jag startat en minut tidigare, hade jag då kunnat undvika en trafikolycka, blivit vegetarian eller fått en annan yrkesbana?

Spekulera kan man alltid. Dock tror jag det mycket handlar om att vara öppen och positiv, att vara beredd att sträcka fram en hand i alla lägen, se folk i ögonen, nicka ett hej eller bara prata. Säga något inledande och sedan snurrar det på. Att vara beredd att hjälpa och inte heller vara blyg att be om hjälp.

I fredags bevistade jag också den årliga sammankomsten i Pörkenäs för oss radiovänner. Där behövs inga formaliteter utan vi känner varandra ganska bra och har åtminstone ett stort gemensamt intresse, radio. Låter det mossigt? Kanske det men det finns många andra mera sällsynta och konstiga passioner.

En av deltagarna i träffen hade i mars gjort en tre veckor lång road trip i Chile och Argentina tillsammans med sin svåger. 8000 km blev bilfärden och mycket fick de se och uppleva. Han visade bilder på datorn och berättade livfullt och humoristiskt om resans strapatser och höjdpunkter.

Han är en av dessa människor som har lätt för att prata och hålla låda. Han är inte heller blyg utan en del av resans framgång var att få kontakt med locals och att improvisera. Speciellt bra hjälp fick de av polisen och inte råkade de heller ut för någon hotfull och farlig situation trots att de åkte omkring i många små, okända hålor. Kanske ren tur men han har vana efter att ha besökt området flera gånger tidigare och även klarar spanska hyfsat. Receptet är att vara öppen, ta kontakt med folk – de flesta bits inte – och att bjuda på sig själv. Inte minst det sista är viktigt!

Solnedgång vid Pörkenäs i fredags. Vackert men lite kyligt i vinden.

Hellnäs sund halv ett på natten när jag åkte hem efter träffen.

Jordgubbar är ett måste på skärgårdsmarknaden på Österö.

Likaså fisk i olika former.

Eller varför inte en vindsnurra till trädgården? Äkta hantverk skulle jag tro.

Vedkorg behövs helt säkert på landsbygden för oss alla som eldar med ved.

Inte riktigt lika  mycket folk som ifjol. Kanske beroende på att Vörådagarna snott en del folk? Men alla såg ut att trivas!

Annonser

In i dimman

Nåja, så dimmigt blev det ändå inte igår morse. Först vid 8-tiden smög en lättare dimma in över skärgården men den blev inte långvarig; redan en timme senare smög den lika försiktigt tillbaka.

Jag tog dock kameran och körde en sväng men fick hålla mig till landsvägen genom skärgården. De mindre sidovägarna lider nu ofta av menföre varför jag ogärna kör där.

Jag hade hoppats på en kombination av solljus och dimma men den stunden blev mycket kortvarig och gav inte mycket i bildväg. Några bilder blev ändå hyfsade så här kommer de!

Dimmigt i Brudsund

Isläget vid Rågholms sundet, Västerö

Längre ut mot Västerö fanns det  ansatser till tidigt vårfiske. Eller en liten kryssning i råken?

Ödsligt vid Stråkaviken när jag tittade ut mot Gloppet.

Här var det inte många båtar i spiltorna. Bara kusins infrusna fiskebåt var sjösatt, eller skall vi säga issatt? Om några veckor är det mera liv här. – Stråkaviken, Österö

Sedan åkte jag tillbaka och då kom solen fram och skingrade snabbt dimman vid Rågholms sundet. Mera dramatiskt än så blev det inte denna dimmorgon men alltid något.

Solen gör sorti

Jag gjorde ikväll en liten rundtur i skärgården. Inte medelst båt utan med Brunte som ivrig dragare. Man kan säga att jag gjorde turen som digital hantverkare när datorer behöver service och korrigering i stugorna. I framsätet låg kameran.

Vid ett par tillfällen stod jag ut ur min diligens och kollade in solnedgången. Detta naturens fenomen, ofta bedårande, ibland färgrik, alltid med en stämning att dagen är slut, vila väntar. Några timmar senare väcks en ny dag till liv.

Här några bilder från Österbotten en kall majkväll år 2017.

Lågvatten i Stråkaviken.
Spaning mot väster
En helt vanlig kväll på Västerö
Vadan detta? En zeppelinare som bunkrar i toppen av en jordisk gran. Uppe till vänster ser vi ett UFO? Jag häpnar i skymningen.

Folkligt, festligt

I lördags besökte jag både Österö Skärgårdsmarknad och Kaustby folkmusik festival, årligt återkommande traditioner, precis som vår byadag som avlöpte söndagen den 10 juli. Både skärgårdsmarknaden och byadagen är lokalt förankrade men det kommer ändå en mängd för mig okända människor som jag inte har en aning om vem de är. Det är samma med byns Facebook-sida; där har vi i nuläget 497 gilla trotsa att byn bara har ett 70-tal inbyggare. De flesta som gillar FB-sidan vet jag inte vem de är men ändå har de troligen en eller annan anknytning till byn. Eller så vill de bara vara med. 🙂

På byadagen bjöds både andlig och lekamlig spis. Korv grillades, kaffe och ”gris” avnjöts, festtal hölls, byns spelmän förnöjde, trubaduren Dennis Rönngård bjöd på härlig sång till sin gitarr och jag vann en slags klockradio på lotteriet. En sådan med speciell belysning när väckning närmar sig. Den är jag glad över. Som grädde på moset blev jag, tillsammans med ett par andra medlemmar av samfällighetens gamla styrelse, avtackad för ett 15-årigt uppdrag som kassör och sekreterare. Skönt att andra nu kunde ta över.

Skärgårdsmarknadens laxsoppa är ett måste men även en titt i skärgårdsmuséet med gamla båtar, motorer och andra ting som hör samman med en svunnen tid i skärgården. Bland flera andra försäljare fanns där min granne fåraherden med sitt stånd och sålde fårkött och fällar. Moster sålde bröd och bullar och kusin sålde fisk, naturell eller rökt. Ganska många människor träffade jag som jag fick ett litet samspråk med till skillnad från ifjol när jag tyckte att jag knappt kände någon.

På kvällen for jag tillsammans med sister Jane och svåger från den lyckliga staden till Kaustby festivalen. Vädret var oss nådigt och solen tittade mestadels fram. Det är en festival för folkmusik men utbudet är varierat och jag tror att alla hittar något att lyssna till. Folkligt och festligt, en trevlig och gemytlig stämning.

Rune Barslund & Andreas Tophøj från Danmark var den första anhalten i café Mondo. Vacker och finstämd musik på fiol och dragspel. En kontrast till detta var Tanssiteatteri Tsuumi: Kake – Tiellä tähtiin (Dansteater Härifrån till stjärnorna). Vilt, rockigt och dramatiskt med många dansare på golvet. En stor motorcykel ingick också i programmet. Inte direkt något man förväntar sig på en folkmusikfestival men just därför tycker jag Kaustby-festivalen är bra. Det är varierat och jag lär känna musik jag inte visst fanns. Det är inte bara fiol och knätofsar.

Gruppen Basco, också från Danmark, såg jag redan ifjol på Urkult, och plötsligt såg jag i matkön ett par av gruppens medlemmar, nämligen Hal Parfitt-Murray, fiol och sång och Ale Carr på cittern. Jag tvekade inte utan fick en liten stunds samtal med Hal. Han hade försett sig med ett stort skrovmål där bl.a. mujkor (siklöja) ingick, en finsk specialitet bestående av småfisk som steks som de är utan rensning. Han gillade det och bjöd också mig på ett smakprov från tallriken men uppriktigt sagt så är det inte min specialitet. Även Ale var betänksam och avböjde. De hade otur och en del av deras instrument hade försvunnit i bagagehanteringen på flyget. Inte så bra men de fick låna instrument så framträdandet kunde genomföras.

Basco spelade uppe på Kallio Klubi som ligger på ett litet berg nära festivalområdet. Först var publiken lite stillsam och trevande men redan efter några låter vågade de första unga damerna upp på dansgolvet i vilda danser, solo eller långdans. På slutet var det fullt ös på golvet. Märkligt är att det finns en viss typ av publik på sådana ställen som dansar sin egen dans, oblygt och frimodigt. Ofta är det unga kvinnor i övre tonåren upp till i 30-årsålder som tar plats och man kan riktigt se hur de lever sig in i dansen och trivs.

Jaakko Laitinen & Väärä Raha spelade balkanmusik på finska nere vid stora scenen. Också det rivigt, dansant och svettigt för de som gav järnet på dansgolvet.

Sist såg vi Kilema med medlemmar från Madagaskar och Spanien. De hade blivit av med alla sina instrument på flyget vilket var synd för jag antar att det fanns afrikanska instrument i uppsättningen som inte kunde hittas bara så där i närheten av festivalen. Men de gjorde en fin show och fick verkligen publiken med sig.

Nöjda stävade vi hemåt i sommarnatten endast störda av en älgkalv som passerade över vägen framför kylaren. För min del var det en förövning av vad som komma skall om drygt två veckor, Urkult. Lite annan stil på den festen men ändå finns mycket gemensamt.

En liten bildbomb:

2016-07-10 Byadagen i Oxkangar
Folket bänkade sig förväntansfulla inför byadagen i Oxkangar.
2016-07-16 Österömarknad 005
I lördags, Skärgårdsmarknaden på Österö.

2016-07-16 Österömarknad 013
Ett par skor i muséet. Sådana använde min morfar.
2016-07-16 Kaustbyfestivalen 005
Rune Barslund & Andreas Tophøj (DK) var de först vi hörde på i Kaustby, eller Kaustinen som det heter på finska.

 

2016-07-16 Kaustbyfestivalen 055
Snart gick det vilt till på golvet. Tanssiteatteri Tsuumi: Kake – Tiellä tähtiin

 

2016-07-16 Kaustbyfestivalen 090
Men man kunde också avnjuta en stilla jazzlåt bland mycket annan musik…

 

2016-07-16 Kaustbyfestivalen 062
… eller bara mingla.

 

2016-07-16 Basco - Kaustbyfestivalen 102
Basco gav järnet uppe på Kallio Klubi.
2016-07-16 Kaustbyfestivalen 196
Jaakko Laitinen & Väärä Raha var inte så mycket sämre.

 

2016-07-16 Kaustbyfestivalen 205
Dans, tjo och tjim.

 

2016-07-16 Kaustbyfestivalen 231
Eller varför inte finstämd sång i Spelmanstugan

 

2016-07-16 Kilema Kaustbyfestivalen 256
En av medlemmarna i Kilema. Första gången han spelade på det lånade instrumentet men spela, det kunde han minsann.
2016-07-16 Kilema Kaustbyfestivalen 300
Kilema

 

2016-07-16 Kaustbyfestivalen 230
Internationellt och mångkulturellt i Kaustby, inte snävt nationellt och exkluderande. Folkmusik är så mycket mer, inte bara ett sätt att hävda sitt eget utan att också ta del av och njuta av andras musik.

Skärgårdsmarknad

Till sommarens traditioner hör ett besök på Österö skärgårdsmarknad. Vädret var skapligt och många besökare hade i lördags letat sig ut till denna by i Maxmo skärgård vid vägs ända. Ett flertal försäljare var på plats och inne i huset slevades även detta år laxsoppa upp till hungriga besökare. Ute bjöd en av skärgårdens söner på sång och musik allt medan folk strövade omkring mellan stånden eller gjorde en sväng in till fiskemuseet.

En kvinna sålde thailändska vårrullar. Det fick bli sådana i år istället för soppan. Jag frågade varifrån hon kom och menade då vilken kommun i landskapet. Det visade sig att hon sommartid bor i en av de närbelägna skärgårdsbyarna och vintertid i Thailand. Hon pratade bra svenska vilket föranledde mig att fråga hur det kom sig. Jo, hon hade gått en kortare kurs men bor man här på somrarna måste man lära sig språket, svarade hon. På somrarna svenska, på vintrarna engelska eller thai. Hon var alltså thailändska och hur hon hamnat här frågade jag inte. Lite band på min nyfikenhet fick jag lägga men i dagens globala läge är inget omöjligt.

Bärplockare från Thailand söker sin utkomst i de norrländska skogarna, företagare från republiken öppnar eget i Thailand och har man det gott ställt kan man som pensionär bo snart sagt var som helst i världen. Spanien, Thailand, Portugal eller något annat land med mera behagliga temperaturer under den mörka årstiden. Folk reser och far och många ungdomar vistas kortare eller lägre tid utomlands för studier eller bara för att uppleva och samla erfarenhet.

En kusin sålde fisk och min granne fåraherden sålde produkter från sin fårfarm. En moster sålde bakverk och hon hade inga problem med att bli av med sina alster. Själv sålde jag ingenting men med lite kreativitet borde man hitta på något passligt att sälja på dylika lokala marknader. Någon liten idé har jag men intresset är väl inte det rätta. Bättre då att ströva omkring och snacka med folk.

I Fiskemuseet finns en hel del av skärgårdens tarvting när det gäller fiske, båtar, båtmotorer och fångstredskap. Framför allt samlas gubbarna kring en renoverad Wikströms motor för att berätta om denna motor, båtar i allmänhet och gångna tiders händelser på havet och i samband med fiske. Alltid lika intressant att låna ett öra till dessa diskussioner. Egentligen borde det antecknas vad de berättar, både det om vardagen på sjön och om det humoristiska. Ett och annat garv hördes.

Österö marknad1
Detta är nog så långt från New York man kan komma, mattan till trots. Skärgårdsmarknad på Österö.
Österö marknad2
Stickade koftor till försäljning. Kan behövas denna kylslagna sommar.
Österö fiskemuseum
En bill. Något annat än en bill i New York. Ett av näten verkar en av mina mostrar ha skänkt.
Österö marknad3
En titt i köket där laxsoppan kokades.

Somna om

Äntligen har jag fått sova ut. Tupplur igår kväll plus att jag kom i säng före halv tolv. Dock vaknade jag tre och sedan var det svårt att somna om. Det löste sig dock. Jag låg och läste en timme sedan somnade jag om och sov till sjutiden.

Det jag läste var Henry David Thoreaus bok ”Walden”. Bl.a. läste jag följande:

Låt inte förtjänsten av levebrödet bli ditt företag utan din bisyssla. Njut av landet, men äg det inte. Avsaknaden av vitalitet och tro har gjort människan till den hon är, hon köper och säljer och tillbringar sitt liv som slav.

Klok kille den där Henry David som levde på början av 1800-talet. Hans bok är aktuell än idag. Läs den!

Idag blir det Skärgårdsmarknad på Österö och sedan styr jag kosan mot Kaustby och musikfestivalen där. Flera intressanta band och artister jag skall lyssna till.

Till sist en video med Bengt Kyllinge där han sjunger sin sång ”Somna om”. En vacker sång med tänkvärd text. Ge er tid att lyssna några minuter!

Semesterprogram

Igår blev det inte mycket mat gjord med egna händer. Inte idag heller.

Semestern har inletts för de flesta i Saltgruvan och det firades det med ett präktigt och välsmakande, stående bord på Nabben. Det var igår. Idag inmundigade jag laxsoppa på skärgårdsmarknaden i Österö.

Först höll jag på att glömma hela marknaden. Jag satt i godan ro och letade evenemang på nätet när jag kom på att, javisst, det är skärgårdsmarknad idag. Min egen semester närmar sig (några arbetsdagar till) och eftersom jag inte kommer att resa bort under första delen av semestern så vill man ju hitta på saker att göra i provinsen i sommar, max. två timmars bilfärd bort. Skärgårdsmarknaden var en sådan tillställning som jag inte ville missa.

Det finns egentligen massor att göra även i närområdet. För att nämna något som verkar intressant så är Oravais Teaters föreställning Lumpänglar ett måste, Jakobs Dagarna är tradition att besöka liksom Juthbackamarknaden men även dansen i Maxmo torde besökas nästa fredag. Båtutflykt till Mickelsörarna ligger högt på listan liksom Kaustby festivalen. Lägg därtill ett flertal lokala aktiviteter bl.a. vår byadag så är programmet snart fulltecknat. Hur skall jag hinna med allt annat som jag tänkt ägna mig åt: vedklyvning, städning, korvgrillning vid villan, buskröjning, bad i sen sommarkväll, fixa rost på bilen, träffa släktingar och bekanta samt den ständigt återkommande gräsattan som skall klippas.

Borde jag upprätta ett minutschema? Nej, semester skall inte var stress. Jag gör en lista och sedan ser jag vad som passar. Hmm, kanske ett besök i Umeå också kunde pressas in…? Planering pågår.

österö marknad
Liten besökare på egna ben på Österö skärgårdsmarknad.
blåklockor
Blåklockorna blommar. Dem sparade jag vid dagens klippning av gräsmattan.