En snögubbes uppgång och fall
Svetten kom faktiskt fram idag medan jag röjde gårdsplanen från snö. Nattens snöfall hade lagt ett lagom tjockt täcke över backen. Det var inte tjockt, bara 5-10 cm men det var tung blötsnö. Blidväder. En liten vinter har anlänt men plusgrader på termometern lovar ingen vargavinter.
Jag kom på att jag skulle göra en snögubbe, en sådan vi gjorde som barn. Jag hann bara rulla till den första snöbollen när svåger dök upp med Forden för att se om jag behövde hjälp med snöskottningen. Det var så dags då men han ville gärna va med och göra en snögubbe. Jag rullade snöbollarna och satte dem ovanpå varandra medan han formade kroppen och förstärkte, murare som han är. Jag hämtade kol från spisen och en mössa för att ge ett anlete med värdighet till gubben. Någon morot till näsa hade vi inte men jag fann en liten trädgårdsspade som jag brutalt körde rakt in i fejset på gubben och voilà ! där hade han en präktig näsa av skaftet som stack ut. Vi var riktigt stolta över vår skapelse!
Men säg den glädje som varar. Allt medan vi stod där och diskuterade började snögubben luta allt mera mot syd. Det verkade som grunden inte var den bästa och redan efter en 20 minuter förstod vi att den skulle dråsa i backen. Tror ni vi gjorde något för att hjälpa stackarn, nej, istället stod vi intresserade och iakttog medan den alltmer liknade lutande tornet i Pisa. Svåger föreslog filmning men det hann jag inte med, för slutet kom plötsligt och lika bra var det. Man skall inte föreviga någons förnedring.
Där låg den på backen med huvudet löst och trädgårdsspaden på sned, ingen vacker syn. Men kul hade vi en stund, man skall inte tveka att leka lite om tillfälle dyker upp. Den dag man inte mera vill leka, då är det dags för dödens väntrum. Jag tror jag skall göra minst en snögubbe varje vinter framöver.
Du kanske också gillar
8 kommentarer
K-L.
Den glädjen blev inte lång,men bra så länge den varade,det går ju att ta nya tag.”Stilig Gubbe”.
Chorizo
Och ändå var det två byggare som skapade gubben. Vi får skylla på den skrala vintern.
Maclindhe
Eftersom jag inte är så gubbig av mig brukar jag satsa på snöänglar i stället. När underlaget finns, vill säga!
Chorizo
Då ser jag fram emot en snöängel eller två i kommande inlägg! Blir det inte i år så kanske det blir ett annat år när ni har snö.
Annepauline
Vilken trevlig blogg du har! Du skriver så att man ”fastnar”.
Chorizo
Tack! Kul att du hittade hit. Hoppas att du hittar ett och annat läsvärt från min vardag, minnen och funderingar.
Ama de casa
Men stackars snögubben… Och ni stod bara och tittade på? Inte snällt… 😉
Det är jätteviktigt att ha barnasinnet kvar, även om just det där med att bygga snögubbar är svårt här i Spanien… 🙂
sv: Jomenvisst var det Alicante 🙂
Chorizo
Visst, barnasinnet och leklusten är viktiga för hälsan. Men snögubbar går väl ändå att göra i Sierra Nevada och det är väl inte alltför långt borta där ni bor?