Från al till air

Jag läste idag på bloggen ”Bland skog och hav” att de myllat potatisen i sitt potatisland. Det är en syssla som bör göras för att skörden av potatis skall bli så stor som möjligt. Det är Hanna från Skalmsjö som har denna trevliga och intressanta livet-på-landet-blogg. Hon skrev att de ”Ale pären” eller ”al på pären” som det heter på deras dialekt.

De fina i inlägget var att de hade använt en gammal metod, med häst och al, när de myllat potatissängarna. Al eller päral (päronal vår dialekt) var ett redskap i jordbruket förr i tiden och torde idag vara synnerligen sällsynt i bruk. Det är inte trädet al om någon nu tror det. Redskapet var nog inte heller gjort i träslaget  al.

Detta fick mig att leta i mina egna uthus efter ett sådant al. Jag menar att jag i min ägo skall ha ett sådant redskap men tji fick jag. Allt annat hittade jag men inget al. Bl.a. ett flygplan.

Nåja, inget stort flygplan, några hangarer till uthus har jag inte, utan ett flygplan av trä som jag gjorde i skolan en gång i tiden. Troligen i 10-års ålder. Visserligen inte intakt för stjärtfenan saknades samt ena vingen där bak. Något haveri har inträffat.

Inte ser det mycket ut för världen men det är trots allt något som jag gjort i slöjden i unga år och som jag säkert stretat en hel del med innan det blev färdigt. Sedan har det blivit modifierat med landningsställ bestående av trådrullar. Inte så snyggt men tanken fanns där att landa måste man. Någonstans på flygplanet fanns ett Air samt mina initialer skrivet med blyerts.

Flygplanet kommer jag att spara, kanske t.o.m. reparerar skadorna. Något måste jag göra när jag inte har ett eget potatisland.

Tilläggas kan att jag faktiskt varit med om att mylla potatislandet med häst och al, även om det är eoner sedan.

flygplan2
Här har flygplanet landat på mitt trädgårdsbord.
flygplan1
Landningsställen ständigt utfällda.
Annonser

7 thoughts on “Från al till air”

  1. Jag läste samma inlägg och tyckte det såg så mysigt ut. Jag blir glad i själen när jag ser sådant mer traditionellt jordbruk, det gör gott på något vis. 🙂 Och du, snyggt flygplan! Det är en sådan härlig känsla när man snubblar över gamla saker som man knappt minns att man hade, lite som att stöta på en gammal vän.

    Gilla

    1. Uppriktigt sagt hade jag glömt bort flygplanet, därför var det extra roligt att hitta det. Jag skulle bra gärna vilja minnas vad som rörde sig i mitt huvud när jag höll på och snickrade. Något som jag absolut glömt.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s