En gåva i retur
Ikväll har jag ändrat ett antal lösenord till mina olika konton på Internet. Di lärde säger att man skall göra det ibland. Märkligt att man samlar på sig så många olika konton till olika funktioner på nätet. Facebook är bara ett bland många.
Annars hade jag tänkt skriva om givandets följder: den som ger får mångfalt igen. På ett eller annat sätt. Som den minnesgoda läsaren av denna blogg påminner sig skrev jag senast om en liten donation till Röda Korset. Närmare bestämt 25 euro. Döm om min förvåning när jag idag fick ett telefonsamtal från sister Jane som meddelade att hon hittat en mindre summa pengar bland salig mors tillhörigheter. Inga stora pengar men ändå en vink om att den som ger får tillbaka sitt ”tionde”. Ibland i pengar, som idag, oftast på annat sätt. Det gäller bara att upptäcka det man får.
En berättelse ur Bibeln som fascinerar mig mycket är änkan som gav allt hon ägde som offer i templet. En struntsumma i jämförelse med vad de välbärgade gav, de som hade framträdande positioner i samhället. Ändå gav hon mest!
Du kanske också gillar
4 kommentarer
Erik Forsling
Anser också att hon gav mest.
Don PJ
Amen!
Erik Forsling
Skulle skriva nedanstående kommentar till din lottasvärdbild på Flickr, men när jag var klar visade det sig att ännu ett konto behövdes skapas. Och det gav jag fan i, så här kommer den istället:
Lustigt hur Lotta Svärd har börjat dyka upp i min värld igen. Nyligen lyssnade jag till ett inslag från vetenskapsredaktionen på P1 om henne och henne som förebild för den finska militära kvinnoorganisation, som med tiden fick sin efterföljare i den svenska Lottakåren. Grubblade kring/letade efter ett citat hos Runeberg förra gången jag var här i Plejset, när bläddrandet i boken stannade vid kvädet om henne. Igår höll jag återigen boken i mina händer, och slog upp sidan där jag lagt ”hennes” bokmärke. Och här är hon nu igen!
”44.
Ty en pärla var hon på krigets stråt
och en äkta pärla också,
och något tålte hon skrattas åt,
men mera hedras ändå”.
Citatet jag ursprungligen sökte har jag ännu inte funnit, och är inte ens säker på att det är Runeberg. Men är det det, då är det också i just ”Fänrik Ståls sägner” det förekommer.
Vacker bild. Fina färger och bra skärpedjup. Din lilla digitalkamera, som du berättat om på bloggen, kan inte vara så dålig. Uppenbarligen mycket kort brännvinkel. Ibland kan det förstöra, men här tycker jag att den positiva effekten definitivt överväger. Fastnade för bilden, och tycker om den.
Men Halta Lottas krog, den låg i Göteborg. Hon lär ha varit sorglös och glad – och mycket populär. Även hos henne var militärer trogna besökare. Hennes krog var dock inget mobilt marketenteri. Minns någon slags sång om henne från barndomen, och hon lär ha sjungit själv också. Vad nu detta tillägg har med saken att göra!? Men det var nog Lotta + utskänkning som var den gemensamma nämnaren som utlöste en extra kommentar.
Don PJ
I närheten av denna sten, där minnesplattan finns uppsatt, finns även ett utskänkningsställe vid furirbostället som med fördel kan besökas . Restaurang Ädelbragd http://adelbragd.snabber.se/hem_adelbr.asp
Om Lotta Svärd bjöd på lika god mat kan funderas på men säkert mättade hon en och annan krigarmage.