Moster

Idag besökte jag moster. Hon är född på senare delen av 1920-talet så hon har åldern inne och många minnen att berätta. Datorn tog jag med och visade gamla bilder som hon till stor del kunde identifiera och berätta någon liten historia omkring. Jag skrev så pennan glödde.

Men inte satt hon stilla vid bordet långa stunder som jag hade hoppats utan katten skulle passas (kattungar är på kommande), blommor skulle visas, plötsligt fick hon en idé om en gammal bild hon ville visa mig och vips försvann hon flera gånger till bokhyllan för att leta. En annan gång var det något urklipp som skulle läsas, en aktuell bok som hon nu läser som skulle visas och berättas om och så vidare. För att inte tala om rapport från hennes trädgårdsland och några höns som skulle berömmas för hur många ägg de värper. Nästa vår skall hon byta till några höns med tofs på huvudet.  Dem hade hon sett någonstans. Jo, jo, hon är aktiv trots att hon går med käpp.

Vi hann ändå se många bilder och det hon berättade var guld värd. I många hem finns både album och skokartonger med gamla bilder som ingen vet speciellt mycket om. Det kan t.ex. vara släkt som emigrerat till Amerika för hundra år sedan och deras foton som skickades till hemlandet var då viktiga, idag vet ingen vem de är. Därför är det värdefullt att de äldre släktingar och bekanta vi har får möjlighet att berätta om dessa bilder och att någon också antecknar. I de flesta fall blir de bara glada att någon besöker dem om de bara har ork och hälsa. – Ett och annat gammalt dialektord kan man också få sig till livs om man håller öronen öppna.

Ögonen borde inte jag hålla öppna lång stund till för det är okristligt tidig väckning i morgon. Nästan mitt i natten. Marsch till bingen!