Julklappstips
Idag gjorde jag mig ärende in till provinshuvudstaden och hamnade i stadens svenska bokhandel. Att den är helsvensk kan jag intyga ity där finns bara svenska böcker. Jag gjorde vid ett tillfälle en förfrågan om det inte fanns reseguider på engelska i hyllorna och fick förnärmat svaret att: ”Detta är en svensk bokhandel!”. Gott och väl med den saken; det helsvenska reviret i staden krymper för varje år och då kan det vara bra med en bastion där det finns enbart svenska böcker.
Det fina med provinshuvudstadens svenska bokhandel är att där finns de flesta böcker som ges ut i regionen med lokalt innehåll på svenska. Där kan man finna hembyggsböcker, böcker av författare från provinsen, historia från fäders gångna tid, lokalpatriotiska och dito humoristiska alster.
Själv fann jag idag tre böcker som jag gläder mig åt att få läsa. Naturligtvis kunde jag inte låta att bläddrade lite i böckerna.
”Berättelser om vanliga, men ovanliga människor” av Anders Smedberg intresserade mig mest därför att där fanns ett kapitel om lärarinnan Ida Fågel som tjänstgjorde som lärarinna i skärgården på 1920-talet. Hon hade tjänst i Djupsund, en grannby, och beskrev genom brev till sin bror i Hirvlax sin lärargärning i skärgården och hur hon uppfattade befolkningen i dessa trakter. I samma bok finns också kapitel om ”Anna Sjöblom – Munsalaflickan som överlevde Titanickatastrofen”, Fjalar Frilund från Nedervetil/Munsala som upplevde två krig till försvar av fosterlandet samt emigrantberättelser om bl.a. Matts Gullback från Pensala som stupade i slaget vid Somme (Frankrike) i första världskriget. Matts tjänstgjorde i de australiensiska styrkorna.
En annan bok som utkom detta år är ”Livet på Pysbacka” av Doris Liljeström. Hon berättar om hur livet gestaltade sig på bondgården i Sundby, 10 km norr om den lyckliga staden, tiden före och efter kriget. Hon ombads av sin son att skiva något om lantbrukets gamla redskap; det blev en hel bok om livet på gården där hon växte upp.
Ytterligare en bok hamnade i min köpkorg denna dag. Den handlar om yrkesfisket i Svenska Österbotten. ”Väckning 4:30” av Hans Hästbacka verkar vara en intressant bok med fokus på fisket i Pampas och många känd personligheter inom fisket längs Pampas kuster som kommer till tals.
Skall vi säga som så att jag har min närmaste framtid räddad vad gäller böcker? Skall vi också säga som så att detta inlägg är ett litet julklappstips för de i provinsen bevandrade?
Du kanske också gillar
13 kommentarer
Christina
Jag besökte också nämnda bokhandel i veckan. Men har siktet mer inställt på någon form av handarbetsbok, har många skönlitterära böcker som väntar på mig.
PJN
Sådana böcker finns säkert där också.
Jag köpte förresten också en plansch med julmotiv som skall upp på väggen närmare jul. De hade flera fina sådana.
Christina
Det tror jag, själv råkar jag ha en plansch med julmotiv efter mommo. Borde leta fram den nu, i adventstid.
kicki
Tack för tipsen! Mycket läsvärt där.
PJN
Vassegod!
annepauline
Kan du tänka dig, jag läste om ”Berättelser om vanliga, men ovanliga människor” och ”Livet på Pysbacka” i tidningen Kuriren. Naturligvis blev jag sugen på att köpa dem. Det var en bok om spritsmuggling på -30 talet också, nu kommer jag inte ihåg vad den hette, men nog lär jag komma på det och köpa den också.
PJN
Livet på Pysbacka är mycket personlig och tar upp händelser som var vanliga på landsbygden förr i världen. Jag tror många nickar igenkännande när de läser denna bok. En sådan bok borde alla skriva ur egen minnenas korg.
I Berättelser om vanliga, men ovanliga människor finns flera märkliga människoöden från Ö:botten beskrivna. T.ex. Munsalaflickan Anna Sjöblom som överlevde Titanicolyckan.
Den bok du troligen tänker på KG Olins ”Brännvinskriget”. Denna KG Olin är ju väldigt produktiv men många emigrantböcker. Du känner säkert till honom.
Erik Forsling
I all anspråkslöshet. Skrev ett inlägg på dagsglosan ”ändalykt” på bloggen Glömda ord, men den visades aldrig bland nyheterna (Senaste kommentarerna). Där hänvisade jag till er grannar på andra sidan pölen, och citerade ett barndomsminne från Nykarleby. En länk till hela berättelsen är bifogad. Undrar om detta är något som du kan glädjas åt, och om det är något du redan känner till. Trevligt rörande berättelse. Appropå svenskspråkiga berättelser.
PJN
Berättelsen känner jag inte till men den har snart sin tid med tanke på att vi närmar oss jul. Nykarlebyvyer är annars en guldgruva med många fina berättelser och annat intressant. Tyvärr är sidan lite svårnavigerad och det är inte helt lätt att hitta. Jag lägger gärna in adressen till denna intressanta sida: http://www.nykarlebyvyer.nu/
Erik Forsling
Slumpar och lite skratt från min sida. Resultatet av läsning. Samma kväll – troligtvis inom timmen. Igår.
Resultatet av att elektroniken utvecklats, gett oss möjligheter – men också av att maskintekniken börjar äga oss. Vem styr egentligen? Vi, eller den digitala utvecklingen. Jag tänker just nu på tre enskilda individer, och det vidarebefordrar jag via text, i ett binärt system. Håller vi alla på att reduceras till ettor och nollor. Vem är då den tredje!?
Hur skriver man samma inlägg till tre olika personer – och får det att fungera!? Nu vet jag inte om jag kommer att få till koordinationen, men vaffan – ett dåligt försök är bättre än att somna om. Det kan man göra senare.
Trådar som löper samman. Människor som möts – utan att egentligen mötas i realtid och på en specifik geografisk punkt. Eller den motsatta tanken. Människor vars trådar löper samman, men de möts aldrig. De där ögonen som man så oväntat och spontant skådar in i, med en lång blick, när de tittar ut genom ett avgående tåg. Främlingen som kanske skulle blivit ens livskamrat, om inte …
Ja just det. Om inte. Vad händer om sekunder, minuter, eller obetydliga händelser byter plats. Skulle vi som aldrig träffades mötas då? Hur skulle ö.h.t. detaljerna i livspusslet fogas samman. Någon som sett den finfina filmen ”Spring Lola, spring”, (”Lola rennt”), med Hanna Potente i huvudrollen?
De där tankarna gillar jag, men kan det vara något för trion jag tänker på? Ni tre adresserade.
Anne (http://annesalster.wordpress.com/2012/11/28/myrsteg/#respond). Skrattet kommer sig av att du skriver om ”Zumba” – ett begrepp jag aldrig tidigare hört. Nåja, inte sätter jag mig och skrattar åt alla glosor som jag inte är bekant med, men i det här fallet hann jag inte ens googla, innan det var dags igen! Samma kväll.
Vet ju att du och Don PJ ibland tittar in hos varandra. Jag tittar in hos er båda. Eftersom denna kommentar kommer att bli identisk, till er alla tre, så tror jag att den mycket artige PJ kommer att läsa detta. Och hos honom visar sig ibland en viss C. bland kommentatorerna.
Och du Don PJ (http://villniles.wordpress.com/2012/11/23/julklappstips/#comments) undrar nu säkert vad jag svamlar om – men du borde redan ha insett vem C. är, den mystiska tredje personen i sammanhanget. Mystiska; det är väl helt visst genus femininum det. En kvinna alltså! Just så. Hon kommenterar ibland din blogg – men i det här fallet får du trösta dig med jumbopriset – att vara den förmedlande länken. Men tack för det!
Christina, http://christinadoktar.wordpress.com/, jag känner inte egentligen din blogg, och nu verkar du ju vara inne på att växla spår. Men jag har rekognoscerat terrängen vid något tidigare tillfälle, för länge sedan. Kanske känns Puerto Rico bekant; eller har jag blandat ihop korten än en gång.
Ja, ja, än sen då. Konsensus. Kopplingen är enkel: Zumba. Se andra bilden i inlägget http://christinadoktar.wordpress.com/2012/11/13/en-vardagshalsning/ . Utan att ha besökt Don PJ:s sida skulle jag aldrig stött på denna dubbla åtkomst till ordet ”zumba” under rekordtid. Vet dock fortfarande inte vad det innebär! Men man lär visst bli trött – eller?
Allt detta skrivna realiserades i sin grundform i mitt huvud igår. Ni får ursäkta utlägget, men jag höll ikväll på att frysa sönder och samman. Efter en färd från Norduppland till Gamla Hembygden, som vad gäller livsfara under bilfärd väl skulle platsa i Dons inlägg ”Tänk om olyckan är framme”, anlände jag alltför sent till Plejset. Hade väntat mig en viss bisterhet i den ouppvärmda lägenheten. Men mina farhågor överträffades av första blicken på termometern. Plus två grader.
Men nu har jag skrivit mig varm, och elfläkten vid mina fötter har tinat de båda frusna klumparna. Mår bra. Hoppas att ni gör det också.
Summering: Världen är liten. Och ha överseende med slarvfel i texten.
PJN
Jo du, livet består till stor del av slumpvisa händelser samtidigt som vi också kan styra vår tillvaro. Eller? Jag menar att vi mycket väl kan planera en sak och högst troligt kommer det att bli som vi planerat men det kan också bli en annan utveckling, något vi inte räknade med. T.ex. idag på lördagsmorgonen hade jag planerat att gå ut och fälla lite träd och idka skogsarbete men det blev inte så. Konditionerna var helt enkelt för bra.
Aj, vet du inte vad Zumba är? Nåja, du är inte ensam. När vår spanska klass i juni besökte Barcelona och vi där gick på spanskakurs på förmiddagarna så hade vi en lärarinna som inte heller visste vad zumba var. Detta trots att hon var en sportig, alert kvinna i sina bästa år och mitt i smeten. Mera finns att läsa på http://sv.wikipedia.org/wiki/Zumba
Viviann Liljeström
Vad roligt att du rekommenderar mamma Doris bok. Jag är synnerligen stolt att hon rott iland detta projekt i hennes ålder (hon fyller 80 i julhelgen). Att du även nämner min bror Fredriks skötebarn ”nykarlebyvyer” är också kul!
Viviann
PJ
Jag har inte läst hennes bok ännu men senast i julhelgen skall jag läsa den. Det ser jag fram emot. Som jag skrev i en ovanstående kommentar så borde alla skriva ned sina minnen. Alla har kanske inte möjlighet att ge ut en bok men även enkla anteckningar är värdefulla. Varje livsöde är ju unikt!
Du kan hälsa henne och framföra att hon gjorde det alla borde göra som har någon fallenhet för det skrivna ordet.