Den som ger, han får
Julen närmar sig och som en gåvornas högtid hör det till att ge julklappar åt nära och kära. Dock brukar inte jag göra det, bara i undantagsfall. Jag tycker det är svårt att köpa julklappar till de som redan har allt. Även till barn är det svårt att välja en bra present. Därför köper jag inga julklappar.
Istället brukar jag ge en slant till ett par organisationer som i sin tur förmedlar min gåva till de som behöver. Förhoppningsvis är det någon som blir glad åt lite extra gott på julbordet, kanske en julklapp till barnen, någon hemlös som får äta sig mätt i julhelgen eller så kan nödlidande ute i världen få hjälp. Behoven är stora, nästan så att man inte fattar det.
Samtidigt som jag ger så brukar jag tänka: den som ger, han får. Ja, han kan naturligtvis ersättas med hon. – Det är inte alltid pengar eller saker och ting man får tillbaka, det kan vara vänlighet, en chans, hjälp när man mest behöver det eller som idag: en kontorsstol.
Den gamla har blivit så skraltig och lealös att den är rent ut sagt obekväm. Jag funderade om det var därför som jag fick ont i ryggen för ett par veckor sedan?
Just som jag spankulerade runt i en möbelaffär idag så ringde sister Jane. Jag förklarade var jag var och vad mitt ärende var: att köpa en ny kontorsstol. Men ingen stol föll mig i smaken. Jag ville ha känslan att när jag satte mig i stolen så skulle jag med detsamma känna att detta var min stol, den skall jag köpa. Till min glädje visade sig att sister hade en riktigt bra kontorsstol hemma som hon inte hade någon användning för. Den kunde jag få. Visserligen var den begagnad men i bra skick, med många inställningsmöjligheter och rejält byggd. Det var en riktig konstorsstol för proffs.
Senare på kvällen gick jag för att hämta min stol i skottkärran och fraktade hem den i det snömodd som kommit under dagen. Så nu sitter jag här i min nya stol som jag hoppas skall hålla längre än min förra. TACK, sis!
Där ser ni, den som ger, han får!
Du kanske också gillar
2 kommentarer
Erik Forsling
Mycket tänkvärd text, i synnerhet första avdelningen, som genererade igenkännanden. Ofta tänker jag att vi båda förmodligen är tämligen omaka – men där slog du huvudet på spiken. Det får räcka som kommentar ikväll – diskbaljan väntar på att jag ska avsluta det jag påbörjat.
Njut av din nya stol. Själv sitter jag i min farfars gamla kontorsstol (han var bonde, men ägde en kontorsstol och ett skrivbord) av trä och metall – med ett påhängt fårskinn som klädsel. Den knakar och brakar, och måste repareras ibland. Jag älskar att sitta i den. Förmodligen är den totalt oergonomisk! Men det är här jag upplever kreativitet och någon form av livsnjutning – eller överlevnad.
PJN
Efter att ha provsuttit min nya stol några timmar får jag säga att den fungerar alldeles utmärkt. Jag sitter ju vid datorn en del och då är det viktigt att ha en bra stol.
Du fick farfars kontorsstol, annars brukar det vara vanligt med att man får ärva någon gungstol i en eller annan modell. Själv har jag en gungstol ståendes efter salig mor men den är av, skall vi säga, 50-talsmodell. Inget jag använder till vardags p.g.a. utrymmesbrist. En gungstol fordrar lite mera utrymme än en vanlig stol. Men på somrarna brukar jag ibland sitta i den.