Kvinnan i dörren

I fredags mötte jag en äldre kvinna från Afrikas horn (av klädsel och utseende att döma) i dörren till banken. Jag höll på att avsluta ett samtal med kassörskan och sa ett hej. Som sig bör höll jag upp dörren för den inkommande kvinnan. Hon verkade först inte komma in, tvekade men så steg hon in. Detta kom mig att fundera på hennes reaktion. Kanske hon var så van att ställa sig till sidan av oss infödingar eller så var det jag som man som nästan skrämde henne. Kanske aldrig någon tidigare hållit upp dörren för henne, vad vet jag. Här kommer min okunskap in om det är vanligt i den kultur hon kommer ifrån att män håller upp dörrar för kvinnor och hur det uppfattas.

I Vasabladet läste jag en artikel om Tiffany Kronlöf som tillsammans med sin syster Bianca är programmakare för serien ”Full Patte” i SVT. Tiffany kommer varje sommar till Vasa för att njuta av lite semesterledighet. Hon har anor hit eftersom hennes föräldrar är födda i Vasa. TV-serien kände jag inte till, eftersom jag sällan ser TV, men den gick att se på SVT Flow på nätet. Jag såg alla tillgängliga avsnitt och så bra serien är! En frisk fläkt och en fartfylld serie med teman som feminism, sexism, rasism men också mycket annat mänskligt och omänskligt. Rekommenderas!

I serien dök det upp ord som jag inte är så familjär med. Ord som också i riklig mängd fanns med i debatten om rasism på Urkults FB-sida. Detta tillsammans med den mörkhyade kvinnans reaktion fick mig att börja forska lite kring följande ord: patriarkat, tolkningsföreträde, generalisering, kränkthet, problematisera, osynliggöra, härskarteknik, rasifiering, kränkta vita män o.s.v. Ord som är vanligt förekommande i debatter och skriverier om rasism och feminism.

Det fanns mycket att läsa och lära kring dessa ord och hur de används. Jag kan inte säga att jag håller med om allt och som vit man borde jag vara skottavla i högsta grad.

Det var ordet tolkningsföreträde som fick mig att börja nysta i härvan av för mig nya ord och begrepp. Tolkningsföreträde är att en part har första tjing på att tolka en situation. Finns t.ex. inom kollektivavtal där arbetsgivare ofta har denna rätt. I debatter om rasism är det de förtryckta och utsatta för rasism som har tolkningsföreträde eftersom de är de som bäst känner till hur det är att vara förtryckta och rasifierade. Det betyder att åsikter från andra än de förtryckta och rasifierade är av mindre dignitet. Här vill jag dock meddela avvikande åsikt. Att de förtryckta och rasifierade har förtur på att yttra sig är helt ok men att andras åsikter skulle vara mindre värda kan jag inte förstå eftersom det då inte blir en debatt utan mera ett uttalande.

Debatten på Urkults FB-sida var inte givande för min del. De höll mest på att kasta paj på varandra och STORA BOKSTÄVER var inte sällan förekommande, d.v.s. de skrek åt varandra. Sådant tillhör inte en seriös debatt. Det positiva var dock att mitt intresse för frågan väcktes samt att jag hittade ett nytt skällsord: fjantkorv. Jag bara längtar till lägligt tillfälle att använda ordet. Fjantkorv, ha, ha, vilket ord!

Frågeställningar kring rasism och feminism kan vara komplexa och inte alltid lätta att förstå. Bl.a. detta att generalisera har jag svårt att begripa. Man kan inte dra alla över en kam vilket lätt blir fallet när man buntar ihop människor i fack för att förklara samhällsfenomen. Som akademiskt verktyg, ja, men inte i en debatt vanliga människor emellan. Då blir det lätt missförstånd och folk känner sig kränkta. Som tur var hittade jag en blogg, Vardagsrasismen, som på ett bra och tydligt sätt belyste dessa frågor och begrepp men också mycket annat. Rekommenderas!

Vad kvinnan i dörren tänkte vet jag inte. Kanske tyckte hon att där mötte hon ännu en ortsbo som negligerade henne eller så hade hon något att berätta för sin familj? Mitt Hej borde också har riktats till henne? Å andra sidan så hejar jag inte var och varannan okänd person jag möter. Det borde jag kanske göra?

i skogen urkult
Två kvinnor diskuterar medan en svart man passerar.
Annonser

2 thoughts on “Kvinnan i dörren”

  1. Vi är ju ganska vana här i vår kommun numera att stöta på olika nationaliteter, då vi har flyktingmottagningen på orten. I skolan lär vi känna dem lite närmare och man kan inte låta bli att förundras över att tonåringar från olika länder beter sig nästan på samma sätt.i olika situationer i vardagen. Och hur lätt de anpassar sig till nya miljöer.

    Gilla

    1. Så kan det nog vara. Ungdomar och barn har ofta lätt för att anpassa sig och lära nytt, något som vi vuxna borde ha mera av. Sedan beror det på om det räcker för att bli fullt accepterad.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s