En film om att hitta hem
Jag satt en stund ikväll och redigerade samt laddade upp en del foton till Flickr. Det var bilder från min Norrlandstur tidigare i sommar. Det tar en hel del tid att välja, bildbehandla och ladda upp foton men nu är i alla fall 26 bilder upp och fler lär komma.
Jag tittade också ikväll på en film av Stefan Olsson där Roger Pontare har huvudrollen. Den handlar om hans första tid som sångare och utveckling inom musiken, förhållandet mellan far och son samt hans kärlek till Norrland, fjällvärlden och den samiska kulturen. Riktigt bra filmat och med fina naturscenerier. Den kan ses på SVT Play fram till 16 september 2015 så passa på. Man behöver inte vara ett stor fan av Roger Pontares musik för att se filmen för den har ett brett innehåll.
Länk till programmet Sången från Vindelfjällen.
Du kanske också gillar
0 kommentarer
annepauline
Det ÄR en mycket vacker bild. Jag vill bara sjunka in i den.
PJ
Så roligt att du tycker samma!
MrsUniversum
Ångermanland ÄR ett vackert landskap, det tycker jag också.
PJ
Det har du rätt i! Än mera tydligt blir det när jag kommer från plattlandet som Pampas är. Fast vår skärgård är också fin.
narmasthjartat
Jättefin bild. Får hemlängtan.
PJ
Tack!
Anette
Myckelgensjö är ett speciellt minne för mig. Var som ”08:a” där ganska ofta i min ungdom. Jag och min bästa kompis vars familj hade sommarhus i byn traskade ofta på den långa vägen för att gå till kiosken och köpa godis. När det snöar ”småglopp”, blåser sidovindar och himlen är blygrå brukar jag fortfarande, efter snart fyrtio år, tänka att ”nu det är myckelgensjöväder.” Roligt att se halva byn och vägen igen efter så många år. Vacker by och vackert foto.
PJ
Roligt att du gillar bilden! På tal om godis så finns nu i byn en egen glassfabrik, http://www.mglass.se/. Fast det känner du kanske till? Granskottsglass är en av deras specialiteter. Ja, det är en vacker by men många fina vyer, inte minst från Gammelgården.
Anette
Jo, jag har sett på nätet att byn fortfarande lever och det gör mig glad i hjärtat. Granskottsglass låter faktiskt riktigt gott. Fräscht liksom! Synd att Myckelgensjö inte precis ligger så man har vägarna förbi. Om jag inte minns fel var det en lååång 65-milaresa ditupp men man ska ju aldrig säga aldrig. Ett litet skojigt minne från Myckelgensjö var när min kompis pappa B. hade bestämt att det skulle grillas till middag. B, som vanligtvis arbetade som hög chef på ett mycket stort företag i Stockholm, var van att genomföra det han hade planerat och bestämt. Och nu var det sommar och då skulle det minsann grillas. B. kånkade ut två parasoller, stolar, bord i trädgården som vette mot vägen och tände grillen. Sen kommenderade han ut oss andra som ytterst motvilligt tog plats under parasollet i hällregnet. Det andra parasollet hade han förstås fällt upp över grillen. Det rök och det osade över halva nejden och en del bybor körde förbi vårt hus både tre och fyra gånger den eftermiddagen för att spana in vad i herrans namn ”08:orna” sysslade med, Vill minnas att jag och min kompis helst ville sjunka genom den norrländska myllan för aldrig komma upp till ytan igen.
PJ
Myckelgensjö ligger inte direkt vid någon europaväg men byn verkar ändå livskraftig vad jag kunnat se. Lanthandel har de och olika företag och jordbruk. Och så Gammelgården som intresserar mig mest. Men en bit från 08 är det allt. Å andra sidan torde byn ligga betydligt närmare Sveriges geografiska mittpunkt än vad Stockholm gör. Det finns olika sätt att se saker och ting.
Skall det grillas så skall det grillas! Om de så regnar småspik. 😉 Det är sådana minnen som nu läge efteråt förgyller stunden även om det då upplevdes annorlunda och kanske jobbig.
Anette
Har också sett att byn lever och Fridas trots sin litenhet. Men finns det vilja, ett antal eldsjälar och glada påhejare så går det förstås. Och du har så rätt. Det är just såna där pyttesmå minnen som etsar sig fast. Gammelgården är verkligen en fin kulturarvsklenod. Hoppas många hittar dit sommartid och att besökarna köper glass i stora lass.
PJ
Det har du rätt i, finns vilja, eldsjälar och glada påhejare så går det mesta. Det finns det många exempel på. Ett annat exempel är Norråker by i norra Jämtland som jag följt på avstånd men även besökt. http://norraker.com/index.html